Värdefälla i klassiska amerikanska varumärken

Börsveckans Usa-nummer väcker en del frågor om mångas klassiska strategi att investera i starka amerikanska varumärken. Investeringar i bolag som McDonalds och Procter&Gamble ser faktiskt lite skakigt ut - åtminstone just nu.

Den sedelpress som kanske fyllt flest fickor de senaste tjugo åren är att investera i säkra kassaflöden i lågbelånade bolah med växande utdelningar från starka amerikanska varumärken. En hel skola, särskilt i bloggosfären, har specialiserat sig på termer som vallgravar (moat). Problemet med bolag som är i sin skördetid är att de bakom sina murar av konkurrensfördelar kan utvecklas till värdefällor där bolagen fångas i höga värderingar med låg tillväxt. Det finns en del som tyder på det i Usa just nu.

Det är framför allt tre trender som verkar ha vänt. Bolag med säkra kassaflöden värderas ofta som obligationer. Sjunkande räntor innebär stigande värderingar. Nu har det i flera år talats om en möjlig bubbla särskilt på den amerikanska obligationsmarknaden. Om Fed, håller sin nyligen upprepade föresats, att börja höja räntan kommer det att slå emot värdebolagen.

Den andra vändningen är att stamdardiseringen (commoditization) av tjänster med globala varumärken som grund verkar ha mattats. BigMac är inte längre standard för mer än The Economists valutaindex. Istället har timglaskonsumtionen tagit mark. Specialisering som nyttig mat, fina burgare eller exempelvis mexikansk mat tar marknadsandelar. I andra änden hårdnar konurrensen från ultrabilligt och värdealternativ. Butikens märken tar försäljning från Pampers i fler länder än Sverige. Det här syns i jättarnas försäljning. McDonalds och 60 procent av Procter&Gambles tappar marknadsandelar.

Lägg därtill att amerikanska globala märken tenderar att förlora på en dyrare dollar.

Finns det då inget positivt? Det gör det absolut. Varumärken har varit en mer framgångsrik export till nya marknader än exempelvis lastbilar. Det är ok att bygga sina egna maskiner när man väl lärt sig men hela världen dricker CocaCola. Det finns också ett tryck uppåt just nu särskilt på amerikansk konsumtion. Produkterna som det handlar om här är dock oftast ganska okänsliga för mer pengar i fickan men ett visst stöd ger det.

För min del är slutsatsen att inte heller här finns det formler som baserat på historiska data räknar ut den bästa investeringen. Vi kan gärna äga något av de nämnde bolagen men jag planerar inte att köpa dem i närtid.