Den svenska skulden

Ekonomistas har publicerat en intressant kommentar till rapporten Den svenska skulden (länk) - den som satte namnet på rapporten förtjänar en gratulation :) Än en gång har det räknats fram att bolånen inte utgör något konkret hot mot den finansiella stabiliteten. Det visar sig att hushållen faktiskt har reserver och att bankerna följer rekommendationer om vilken ränta kunderna måste kunna klara. Därtill har Sverige genom sin handelsbalans ett nettosparande. Problem uppstår för den enskilde när livet tar en oförutsedd vändning. Det är arbetslöshet och sjukdomar som slår sönder ekonomin (länk) inte investeringar och sparande i det egna boendet eller något annat. Ekonomiskt skydd mot livets tråkiga händelser är främst en bra försäkring (offentlig, via jobbet eller privat) samt en buffert. Det är något vi har egna erfarenheter av (länk).

Det är alltså inte av omsorg om individerna eller ens i första hand en rädslan för ett boprisfall som gör att Riksbanken oroar sig för skuldsättningen. Istället bottnar oron i de problem som uppstår om privatpersoner har för hög hävstång (andelen lån i förhållande till eget kapital) i sin ekonomi. Hög skuldkvot gör nämligen att konsumtionen knyts närmare räntan - stigande ränta ger lägre konsumtion. Det ökar känsligheten i ekonomin. Så ser det redan ut i USA. Helst skulle därför Riksbanken se att privatpersoner krympte sina balansräkningar så mycket det gick, oavsett hur det gjordes. Det innebär förstås amorteringar men också att sparande i bl.a. fonder och aktier minskade. Säkert en lugnare tillvaro för riksbanksdirektionen men det är inte lika säkert att den enskilde sover så gott om natten i  den ekonomin.

En annalkande finansiell bubbla vore något som det vore fel att, som investerare, inte förbereda sig på. Det kan säkert komma någon gång. Gratis pengar länge och diverse offentliga försök att styra kapitalflöden brukar ha den effekten. För närvarande finns dock lite som tyder på att problemen är nära förestående och det är inget vi just nu väger in den svenska delen av vår portfölj (för USA och Kina kan det däremot i olika sektorer börja närma sig nya problem). Den svenska situationen är istället något som kanske påverkar privatekonomin om det blir förändrade regler.