Portföljens utveckling (från start, risknivå & jfr SIXRX, se egen flik)

söndag 31 maj 2015

Budget i en jämställd familjeekonomi

Mycket familjeekonomi den här helgen. Kompletterar med ett inlägg om hur vi gör vårt bästa för att bli rika och jämställda (vet inte vilket som är svårast).

Vår familjeekonomiska styrning

En grundläggande fråga med all styrning är vad den ska syfta till. I vår ekonomiska styrning är det främst tre saker vi prioriterar:

  • att vi ska själva ska fördela våra resurser över livet
  • att kunna göra aktiva val om vår ekonomis olika delar samt 
  • att vi båda ska ha samma inflytande över våra ekonomiska beslut.

Punkterna kan låta enkla eller självklara. Det är de inte. Var och en av dem är förvånansvärt svår att uppnå utan aktiv styrning. Det finns massor med små vardagshinder. Pengarna tar slut innan  man sparat eller så rinner det iväg utan att man riktigt vet till vad. Alternativt är det i slutändan den ena eller den andra som fattar en massa beslut som borde vara gemensamma.  Sedan tror jag vi innerst inne har en fjärde punkt också - bli rika. Det svävar lite över alltihop. Drömmen om oberoende och ibland om lyx.

Så hör gör vi...

Det går väl inte att ta miste på att vi är två personer som sågar isär, analyserar och sätter ihop tillvaron om och om igen. Så även här. Vi utgår från att vi är ett lag som delar lika på allt vi drar in. Det där blev lite knepigt när jag som hobby under en period med egna resurser som insats vann en lite pengar på poker. Men, men... inget är lätt här i livet.

Vi delar in vår ekonomi i löpande utgifter, vår månadspeng, årliga kostnader, sällanköp och sparande. Redovisningen är indelad så att varje inkomst eller utgift konteras i tre dimensioner - resultaträkning, verksamhet och vilken typ av kostnad det är. Allt går att hitta i vår kontoplan (länk). Jag vet, vi är rätt nördiga men det funkar bra. På det här sättet kan vi alltid diskutera det vi vill. "Vad kostar bilen?". "vad kostar det att ha barn?" och så vidare. Efter att följt Affärsmodellens framfart kan jag bara konstatera att den som har den läggningen kan spara väldigt mycket på att vrida och vända på slantarna. Dessutom ger det en känsla av frihet att verkligen bestämma vad ens pengar används till.

Det finns en del appar för att sortera kostnader. En riktigt bra hade vår förra bank, Danske Bank, där kunde man "tagga" sina betalningar så att de fick samma kontering (som man själv valde eller tog från deras lista) nästa gång de kom in. Bristen med flesta andra lösningar jag sett är att de bestämmer konton man ska använda. Värst var Swedbank (för några år sedan). Där skulle allting läggas in i deras förvalda, ganska få, konton och resultatet användas i deras statistik. Irriterad la jag därför alla våra kostnader under "båt". Hittade jag en tillräckligt bra som kunde importera på ett enkelt (och säkert) sätt från vår nuvarande bank, Länsförsäkringar, skulle jag kunna ändra mig.

... men det är inte så lätt

När allt är på plats har vi regelrätta budgetförhandlingar. Affärsmodellen är jurist till yrket, så det brukar ta ett tag (jag brukar ändå klara mig rätt bra genom att vara bra på att räkna). För det mesta blir vi någorlunda överens om fördelningen. Svårare blir det när vi i nästa steg ska fylla respektive del med innehåll (dvs. hur ska vi inom respektive ram använda pengarna). Vi kommer nämligen aldrig överens och alla omröstningar slutar ju 1-1. Resultatet är att allt hamnar i sparandet. Bra så, för det är vi åtminstone överens om :) Skämt å sido kan jag konstatera att det tar en del tid att ha en jämställd ekonomi.

Faktiskt är vi ändå rätt nöjda med det här. För det är verkligen en delad ekonomi... och så förhandlar vi oss allt rikare över tiden. Hur tänker ni andra för att få en rik och rättvis familjeekonomi? Det vore verkligen spännande att få höra, för det är inte alldeles lätt.

lördag 30 maj 2015

Hela lönen (nästan) kvar på resultatraden

Till och med maj har vårt egna kapital vuxit med 94 procent av våra löner. Det är medvind just nu :)


Årets resultat så här långt hade räckt till den här fina BMW:n, som du kan köpa genom att klicka här (länk)


Molekylär ekonomi

Den här bloggen heter ju molekylär ekonomi. Det är inspirerat av en trend inom kokkonsten - molekylär gastronomi (länk). Tanken är att genom att bryta ned ekonomi och investeringar i små beståndsdelar kunna fatta rätt beslut. Big data hade det också kunnat kallas. Jag, Gottodix, skriver mest om investeringarna. Där delar jag upp arbetet med portföljen i de "Fyra steg till rätt investering" (länk), som är beskrivet i inlägget på Nordnetbloggen.

Familjens operativa chef är dock Affärsmodellen. Hon har en fascinerande förmåga att välja ut den viktigaste detaljen som måste förbättras. Det har gjort att vi de senaste åren inte höjt våra kostnader i takt med våra intäkter. Det är det som har lagt grunden till våra investeringar. Budget och utfall finns i egen flik, som nås via den här länken.

Resultaten i rörelsen är mycket starka

I år är rörelseresultatet så här långt 155 tusen kronor. Jag är lika förbluffad, som jag tycker det är fantastiskt bra gjort av Affärsmodellen. Kostnaderna en vanlig månad landar på 30 tusen för en familj med två barn. Det helt löpande, som mat m.m., ligger på knappt sex tusen kronor. Det uppfattar jag som mycket lågt men det vore intressant att få andras infallsvinkel på frågan. En notering, som brukar höja ögonbrynen är utfallet på kontot mat. Ja, det är rätt redovisat (luncher i veckorna ingår inte). Affärsmodellen är en hejare på att åstadkomma mycket med en liten budget.



Jämför man utfall med budget är det främst ett jobbyte och en del återbetalda semesterdagar som bidragit. En del andra poster ligger istället sämre än budget. De flesta är dock antingen säsongsbundna som driftkostnaderna för villan eller knutna till medvetna val, som semesterkostnaden. Det vi möjligen slösat lite på är barnkontot och det må väl vara hänt.

Slutligen har det förstås även bidragit att att portföljen gått så bra i år men det handlar ju nästan alla andra inlägg om :)

fredag 29 maj 2015

Blankning lyfte portföljen i maj

Maj gick bra och portföljen drygar ut avståndet till index lite. Bra så, även om det inte riktigt gnistrat om portföljen i år.

Bra fart sedan starten

Utfallet för vår portfölj i är 18,8%, så här långt i år. Vårt jämförelseindex är sixrx. Det är upp 17,5%. Vår portfölj är aktivt styrd för att ha lägre volatilitet än sixrx, så det är godkänt. Mätt från starten oktober 2012 för vår portfölj (innan de hade vi indexfonder) är resultatet 30 procentenheter över sixrx och 40 procentenheter över snittet för både Sverige- och globalfonder. Även detta förstås med lägre volatilitet i vår portfölj.

Följ avkastningen under egen flik här eller live på Shareville
Det är förstås kul men jag har stor respekt för risken att överskatta sin egen förmåga. Delar jag upp resultatet tror jag det är tre delar som dragit överavkastningen. Det är att jag prickat makro på börsen rätt bra, främst centralbankernas agerande. Flera gånger, som i vintras har vi ökat eller minskat exponeringen på börsen vid rätt tillfällen. Det andra är våra några riktigt bra aktier, inte minst Vitrolife där vi nu tagit hem större vinster än värdet av hela det nuvarande innehavet. Det tredje är att vi haft turen att inte ha någon riktigt dålig aktie. De största förlusterna har legat runt 10 procent. Två detaljer jag är lite stolt över är att vår portfölj slagit index 23 av 32 månader sedan starten och inte har något kvartal då den backat.

Frågan är om de där tre faktorerna ovan är tur, skicklighet eller en tillfällig förmåga som funkat under den period börsen varit i. Jag har ärligt talat ingen aning. En sak jag skrivit förut är att man kan ju fundera på hur en Sverigefond från exempelvis en storbank med samma resultat hade marknadsförts , trots att den gissningsvis hade haft samma andel flax i sina investeringar.  

Maj fick vi bra betalt för vårt portföljförsvar

Rapportsäsongen passerade med en ganska vanlig blandning av goda och dåliga resultat. Det känns ganska tryggt att bolag som HM, BMW, Cellavision, Markel, Disney och Vitrolife har så genomsunda affärer. Volvo var det klantigt att sälja för tidigt och i Deutsche Bank blev deras svaga strategi spiken i kistan. Annars hamnade vi lite i vinnarhålet när räntorna började stiga mot slutet av månaden. De blankade statsobligationerna (Barclays) steg då i värde.

Blickar jag framåt är det jag håller på med precis just nu att välja ett eller två nya mindre bolag till portföljen. Om tillfälle gavs skulle jag gärna skaffa något mer tyskt också men jag vill helst inte betala mer än 9 kronor för euron.  

Fördelning av innehaven just nu (länk till Shareville). Resterande är Disney, GE, Deere och Lundin Petroleum

torsdag 28 maj 2015

Fler börsdippar med lägre tillväxt

Om global BNP-tillväxt blir allt lägre lär vi nog få vänja oss vid att den oftare är negativ. Det kommer märkas på börsen.

BNP-dippar blir allt vanligare

Wall street Journal skrev en intressant artikel om effekten av långsammare tillväxt - "In a Slow Economy, Negative Quarters Shouldn’t Surprise" (länk). Utgångspunkten är att Usa konjukturuppgångarna från 1983 och framåt inte hade ett enda kvartal med negativ tillväxt. Efter finanskrisen har Usa haft tre kvartal när BNP minskat. Samma mönster, men starkare, mönster finns i exempelvis Tyskland och Japan. Trots en ekonomi i återhämtning dippar tillväxten under nollan.
Tolkningen av det här är inte oväsentlig. Det är många som letar argument antingen för att Fed inte bör (eller kommer att) höja räntan. Det är också många som ser dipparna som tecken på att konjunkturen vänder nedåt. Inte minst börsen har svårt att sortera signalerna. Vad betyder det att amerikansk BNP backade i q1? Var det kanske ett mätfel eller berodde det på att konsumtionen är på väg ned och något otäckt väntar runt hörnet?

Problemet som wsj pekar på är att om trenden svänger runt en lägre tillväxtnivå än man är van vid, så kommer den ofrånkomligen dippa lägre än man är van vid. Det som brukar knäcka konjunkturer är utbudschocker (ex dyrare olja), högre räntor eller annat som slår mot efterfrågan eller finanskriser. Inget av detta syns till (möjligen antydningar till att ränta återinförs i ekonomin).
Så den goda nyheten verkar vara att konjunkturen har en bit kvar. Den dåliga att det inte är någon vidare värst stark konjunktur vi talar om. Det stärker bilden av att det man som börsintresserad ska lägga tankarna på är korrektion och möjligen normaliserad relativvärdering av olika branscher (sektorrotation). Krasch leder nog tankarna fel.

Kina växer också allt långsammare

En liknande tanke slår en när man läser Financial Times artikel "China currency is ‘no longer undervalued’, says IMF" (länk). Det har länge varit en ekonomisk självklarhet att den kinesiska valutan är för lågt värderad, vilket bland annat slagit igenom i överskott i handelsbalansen (det har ju varit konstant rea på allt tillverkat i Kina). Sedan renminbin tillåtits flyta mot andra valutor har den stärkts 25 procent mot dollarn och det senaste året har den hållit jämna steg i dollarns uppgång. Samtidigt har tillväxten fortsatt falla och den senaste siffran är att den nu, utan åtgärder, landar runt 6 procent. Nyckelorden är "utan åtgärder". För precis som med bnp-dippen i USA är tanken förändringen i Kina väcker att något slags åtgärd ska vidtas. Kanske kommer Kina nu devalvera. Kanske kommer det stora statliga investeringar eller stödpaket för inhemsk konsumtion. 

Det som händer i ekonomin är att marknaden reagerar på data som egentligen är en del av normala förändringar. För vad är egentligen problemet i ett land med en rätt värderad valuta och 6 procents tillväxt? 

Högre volatilitet 

Ett rimligt antagande är då att det som händer, snarare än en krasch, är att volatiliteten ökar. Det kommer svårtolkade signaler, som i höstas när tysk BNP dippade, eller i april när amerikansk BNP gjorde det samma. I längden tickar det dock på. Till dess vi blivit avtrubbade och den verkliga nedgången kommer. Ungefär som det brukar alltså. Skönt att något är som det alltid varit. 

Gästinlägg: Solazyme, Immunicum och annat intressant inom biotech

Hamnade på Shareville i en intressant diskussion om några spännande men svåra framtidsbolag. Kul att lära sig mer, så det fick bli det här gästinlägget.

Karinbanan (länk) på Shareville är en påläst blivande civilingenjör som är specialist på spännande biotechbolag. Inte minst Solazyme som hon även skrivit om under studietiden. När jag läste igenom hennes sida hittade jag mycket läsvärt. Roligt nog tackade Karin ja till ett gästinlägg här. Texterna är klippta från Shareville och frågorna är formulerade av mig för att ge ett sammanhang.

Ett litet tillägg, skrivet efter den första publiceringen. Karinbanan hälsar att även om det, som alltid, finns saker att hålla ögonen i alla investeringar man gör, så är hon positiv till både Solazyme och Immunicum. Köpläge, är hennes sammanfattning.

Spännande portfölj? Några favoriter?
Kul att du uppskattar dem! Mina favoriter har tills nu varit Immunicum på hemmaplan och Solazyme i USA, mycket för att jag stött på deras tekniker i olika sammanhang och imponerats av dem. Immunicum har dock löparens förbannelse över sig och Solazyme har diverse uppstartsproblem i fabrikerna. Så just nu letar jag själv efter nya företag att imponeras av.

Du gillar Solazyme - varför det?
So far: Trots hög dollar och lågt oljepris har detta bolag en enorm potential med den teknik och de patent de har. De producerar biobränsle och fettsyror som de utvinner ur alger. För er som inte är insatta i algodling; Solazyme har lyckats odla alger i mörker, i mycket stora volymer.

Aktien har sjunkit med oljepriset men det ser ut som att de kan ställa om produktionen ifrån biobränsle till högvärdesfetter relativt enkelt, om de skulle vilja. Att producera biobränsle av alger i sådana volymer är anmärkningsvärt. Att producera högvärdesfetter, med samma teknik och i så stora volymer, är imponerande! Jag tvekar inte på att detta är framtiden, så trots hög dollar är jag lycklig över dagens aktiekurs. Men visst finns det utmaningar bolaget har t.ex. haft diverse uppstartsproblem i sina fabriker.

Immunicum då, vad är grejen där?
Är förvånad att pressmeddelandet  att Immunicum levererar en adenovirus-vektor till amerikanska Frederick National Laboratory for Cancer Research (FNLCR) inte uppmärksammades mer. En förkortad sammanfattning av pressmeddelandet:

Immunicums adenovirus-vektor, Ad5PTDf35, kommer att användas i ett nystartat forskningsprogram som studerar effekten på olika celltyper när relevanta gener som reglerar aktiviteten hos immunceller slås ut eller stängs av i cellen.

Vektorn är utvald för att passa i ett så kallat CRISPR/Cas9-system, en ny teknologi för att modifiera sjukdomsalstrande gener. Tekniken har på senare tid fått stor uppmärksamhet inom läkemedelsforskningen efter vetenskapliga publikationer i bland annat Science och Nature.

Den som upptäckt CRISPR/Cas9-tekniken spås få nobelpris, det är en revolutionerande upptäckt inom biotekniken. Att Immunicums vektor har valts till denna teknik är därför riktigt intressant!

CRISPR/CAS känns spontant lite tidigt, eller? Som e-handel runt millenieskiftet. Fast jag kanske underskattar förändringshastigheten. Finns det några bolag som går med vinst i den nischen ännu?
CRISPR/CAS är lite som du beskriver, men jag tror i detta fall att vi alla underskattar förändringshastigheten. Verkar som att alla som kan ger sig in i det här för tillfället. Många större bolag har det som tillägg till sina ordinarie verksamhet, andra säljer redan färdiga kit till metoden. Tänkte att jag skulle sätta mig in i det mer någon dag men tänker spontant som tidigare - i detta skedet är det bra att investera i de som säljer kiten - för det forskas mycket runt om i världen på detta.

Å andra sidan är det många som ser biotech som lite pressat just nu - du är inte orolig för värderingarna?
Många övervärderade kurser inom biotech just nu som du säger, försöker tänka i termer att det är lönsamt att investera i dem som levererar material till labben tex. Biotage, då branschen generellt sett ökar och man är inte beroende av studieresultat.

Trots övervärderingen finns det kommande trender som är underskattade av marknaden. En av dem är pre- och probiotika. Man upptäcker mer och mer hur tarmfloran spelar in när det gäller astma och allergi, båda stora problem i västvärlden, och faktiskt även mot fetma. (Kolla på vetenskapens värld på SVT, programmet om tarmfloran, om du är intresserad!). Det visade Probi i sin senaste redovisning att det är en trend att räkna med! Köper dem igen när aktien lugnat sig lite.

Mina egna reflektioner
De flesta av ovanstående bolag är alldeles för svåra för mig men det är ur den här floran som det sås småningom dyker upp aktier som passar även i min försiktigare investeringsfas. Det ska bli spännande att följa.

onsdag 27 maj 2015

Bahnhof från sidan om

Jag fick en fråga om Bahnhof. Bolaget står inte på vår korta lista men just därför kanske det kan vara intressant med några reflektioner. För kanske ser jag som står bredvid något annat. 

Fakta om Bahnhof

Källa: Börsdata (länk)
Källa: Börsdata (länk)
Bahnhof är en fräck uppstickare främst som leverantör av bredband, där bolaget nischat sig som integritetens riddare. Bland annat minimerar den data om kunderna som sparas och vid efterfrågan görs tillgänglig för myndigheterna. Ett omtalat exempel på bolagets öppna inställning till innehållet i nätet var när Lexbase, som är ett register över dömda brottslingar fick distribution. Efter hård kritik backade dock Bahnhof (länk till DN), vilket var en intressant indikation i frågan om affären eller ideologin gick först för ägarna.

Bolaget har också verksamhet i näraliggande nischer till bredband. En som är omtalad är planerna på att bygga en stor, energismart, datahall i Stockholm. I närtid väntas en företrädesemission där aktieägarna, säkert till rimliga villkor, får chansen att vara med och finansiera investeringen. I slutet av 2014 åkte bolaget på en mindre smäll när upplägget med att betala moms i Portugal punkterades. Även det ett exempel på att här talar vi uppstickare Kinnevik-style.

Affärsmodellen är i första hand att vara leverantör i öppna eller av andra drivna nät. Som siffrorna från Börsdata visar har det varit en lönsam nisch att agera i - både omsättning och marginaler har tuffat på uppåt. En kassa på 41 procent av tillgångarna bidrar till soliditeten på 47 procent. Strategin verkar vara att sätta in vinsterna från bredbandsförsäljningen i långsiktiga kassaflöden, som datahallarna.

Aktien är sedan slutet av förra decenniet noterad på aktietorget. Huvudägare med 86 procent av rösterna är grundarna Jon Karlung och Andreas Norman. Jag har vid en hastig sökning inte hittat något som skulle vara en uppenbar risk med det ägarparet, utan det framstår väl som seriösa entreprenörer. Till och från nämns ett listbyte till en större lista som ett alternativ. Långsamt har mer kända investerare börjat dyka upp i ägarlistan - som Öresund och Didner&Gerge.

P/E ligger på dryga 20, P/S på 2,3 och P/B på hela 7,9. Tittar man på värderingens utveckling så har exempelvis multipeln för p/s stadigt stigit och över jämförbara konkurrenter. Räknar man bort kassan värderas Bahnhof till p/s 1,4 medan konkurrenterna i samma öppna nät AllTele och Bredband2 ligger på 0,6 respektive 1,0. Så det är ett bolag med en rejäl premium mot sin omgivning. En referens är att Telia, Tele2 och ComHem justerat för kassan har p/s-tal på 1,4 respektive 2,0 respektive 2,4.

Vilka vet om Bahnhof?

Bahnhof är i det typiska läge som många av de skickligaste aktiebloggarna ligger och letar efter. Affärsmodellen är transparent och indikerar möjligheter till finansierad tillväxt (dvs. låg risk för oväntade och oönskade nyemissioner). Bolaget genererar stabil vinst och växande försäljning. Därtill går det att få rimlig överblick över den närmaste framtiden och den ser också bra ut. Aktien är bara halvt om halvt upptäckt. Den rör sig i utkanten av de större analyshusens och tidningarnas medvetande men är inte sönderkramad. Börsveckan (länk prenumererad) och Sparpodden (länk) har koll på bolaget men det är inget överflöd av genomlysningen i aktien.

Information bidrar inte heller bolaget till i någon större utsträckning. Det är tunnsått med bolagsinformation och den som kommer är minst sagt knapphändig, som exempelvis den senaste årsredovisningen (länk). Däremot är bolaget på diverse investerardagar, den typiska men ibland lite farliga metod som småbolag gärna använder. Jag är verkligen inte emot den typen av direktkontakt men det kan bli lite reklamevenemang över kontakten. Den risk man därför särskilt behöver vara vaksam på är att bolaget blir väl fräcka i sitt entreprenörskap.

Vad ser det som analyserat Bahnhof?

I analysleden hittar man som sagt några av webbens finaste aktiebloggare. Sandmannen (länk) ser en moat (vallgrav=stadigvarande konkurrensfördel) i det varumärke för integritet bolaget fått efter att ha vägrat datalagra. Efter en genomgång av data från Börsdata och en reflektion om framtiden ser inte heller Sandmannen något som på medellång sikt skulle bromsa bolagets tillväxt. Den risk som nämns är om varumärket tappade sin lyster - ett exempel på händelser när det gungade var ju den nämnda uppmärksamheten kring Lexbase. Snåljåpen (länk) har, som vanligt, flera läsvärda inlägg kring sitt innehav. Han noterade problemen när momstricket stoppades men ser inte något som skulle bryta trenden uppåt i försäljning och lönsamhet. Därtill noterar han att datahallarna kan bli en intressant investering. Ruters investeringar (länk) noterar att resultatet i q1 försvarar värderingen. En särskild poäng tycker Ruter är att bolaget har låg nedsida genom sina fina kassaflöden. Uppsida saknas inte heller, främst kopplat till datahallarna.

Börsveckan (länk prenumererad) är mer avvaktande. I och för sig konstaterar tidningen att försäljningen både till företag och privatpersoner utvecklas starkt. Däremot har det inte gett riktigt det lyft i marginalerna man kunde hoppas på. Datahallen är en intressant möjlighet men även det är en starkt konkurrensutsatt marknad. Det går inte heller att säga så mycket om investeringen förrän kalkylerna blir offentliga. Tidningen sammanfattar med att aktien är fullvärderad runt 110 men att den som har bolaget inte behöver skynda sig att sälja och att den långsiktige kan sitta kvar.

Mina tankar

Jag, som arbetar mer uppifrån i mina investeringar, ser lite annorlunda på Bahnhof. Marknaden bolaget är verksam i är infrastruktur för nätet. Den är, vilket bl.a. Ericsson, Telia och Qualcomm, fått erfara pressad av att ingen riktigt fått till den rätta affärsmodellen. Nätneutralitet är en stor fråga i både Washington och Bryssel. Det innebär att leverantörerna inte ska tillåtas plocka pengar både av köpare och säljare av innehåll. Den modell som gjort kreditkortsbolagen VISA och Mastercard och diverse kabel TV-bolag till stinna kassakossor. Så verkar det inte bli här. Snarare är lagstiftarnas riktning prisreglerade och öppna nät som inom el och tele. I de modellerna har det gått bäst, eller på senare år, minst dåligt för ägarna av infrastrukturen. Problemet är att det kräver stora investeringar, som ännu så länge är svåra att räkna hem.

Bahnhof är i det spelet att jämföra med el- och teleförmedlare utan egna elnät. I längden är det en svår roll att spela. Det man kan konstatera från dessa andra marknader är att den nästan kräver ett eget varumärke med ett innehåll som förädlar upplevelsen utöver den rena leveransen. Det ska vara grön el eller ultrapraktiska kontantkort för telefonen. Man blir helt enkelt en nischspelare. Sådana finns det på alla marknader - jämför gärna med analysen av "Doro - inget att behålla till pensionen" (länk). En fråga man måste ställa sig med sådana bolag är vilka multiplar är de värda? Det är inte som HM eller Vitrolife, som på sina olika stora marknader växer vidare till stora spelare och det är inte som Novo Nordisk, BMW eller Apple som genom sina produkter kan skaffa sig höga marginaler.

Baserat på andra infrastrukturmarknader är jag också lite skeptisk till om de mindre varumärkena på sikt klarar sig. Det är ofta en bättre och i och för sig lönsammare idé att sälja bolaget till någon större. Varför inte ComHem? De skulle behöva (och kunna förstöra) ett bolag som är mer innovativa en Tivo och som kunderna faktiskt är positiva till.

Momsupplägget (länk till artikel från innan det ändrades) är ett bra exempel på en annan utmaning. Det är väl dumt att betala för mycket skatt men är tanken att placera svenska kunder i ett dotterbolag i Portugal, så får man räkna med en del risker. Det här upplägget följde lagen men när det ändrades föll aktien. En fråga man bör ställa sig som mindre ägare i en pigg uppstickare är "kommer jag hålla koll på nästa smarta lösning och veta om den är för smart?"

När jag läser andras analyser, slås jag av att de i stor utsträckning utgår från Bahnhofs starka momentum. Affären har fungerat, verkar fungera och kommer därför att fungera. Det är inget orimligt sätt att resonera när det gäller bolaget (samma resonemang när det gäller priset på aktien är däremot förödande). Kanske skulle jag för min del lite varna för att dra ut tillväxtlinjen rakt ut. Nu är stora delar av Sveriges bredband utbyggt. Jag är skeptisk till att det går att räkna in tillväxt på andra marknader eller en radikalt ökande marknadsandel.

Så det här landar nog i att det blir aktiepriset som avgör. Jag ser ingen alltför överhängande bolagsrisk i Bahnhof men den ska inte helt uteslutas. Däremot är det upp till bevis för aktien med nuvarande värderingar. Det är det dock lite varstans på börsen, så det är inte utan att man förstår hur Börsveckan tänker. Kanske ett bolag att sitta kvar i om man redan äger det?

tisdag 26 maj 2015

Veckoresultatet: dollarn driver på igen

Både portföljen och index var upp över 2 procent förra veckan. Fast det krävs något extra för att den defensiva portföljen ska hänga med. Nu är frågan om jag ska ligga kvar med stora marginaler eller växla tempo.


En tiondel över index är väl inget resultat att jubla över. Fast, för all del, när det går bra för båda finns det förstås inget att klaga på.

Makro i veckan

Marknaden styrs just nu av en rekyl västerut. USA ser, trots allt, starkare ut än Europa. Särskilt efter nya utspel om Greklands lån. Därmed växer räntegapet mellan kontinenterna igen. Samtidigt har Kina gått in och knutit upp sig för stora infrastrukturinvesteringar. Det lugnar oron för en att bubbla spricker (lite paradoxalt eftersom det egentligen är att blåsa in mer luft i ballongen. För börsen har främst återigen dyrare dollarn styrt utvecklingen. En annan trend är att oljepriset också verkar vara under press nedåt igen. 

I vår portfölj går syntes makron i att de blankade räntepappren (Barclays) steg i värde. Medan Lundin och kortsiktigt räntekänsliga Markel sjönk. De positiva konjunktursignalerna var nog det som drev Investor och Ratos men just där vet jag inte om jag ser uppgångarna som särskilt stabila.

Några nedslag bland övriga aktier

Tittar man på innehaven var dock trenden fortsatt stark. Vitrolife verkade kliva ur den aningen avvaktande reaktionen på rapporten. Jag tycker aktien med nu känd information kan vara värd runt 180 kronor. Vi ligger kanske lite tungt inom hälsa - inte minst om man betänker det jag skrev i inlägget "Tävlingen: biotech på väg över kanten" (länk). Så möjligen att jag minskar i aktien om jag får över 170 kronor. Deere gick också bra, efter att bolaget minskat sin vinst mindre än väntat. Efter att jag skrev inlägget "Ok resultat i svag marknad för Deere" (länk) har jag blivit alltmer osäker om vad jag tycker. Inte minst väckte den här artikeln funderingar "Deere & Company: A Buy, Hold, Or Sell At $93?" (länk). Samtidigt framstår det ibland som att bolaget varit en dålig investering. Det stämmer inte riktigt - vi ligger just nu på en avkastning på runt 35 procent på knappt ett år. Bland övriga bolag märks GE. Förvärvet av Alstom verkar inte passera kommissionen oförändrat (om det överhuvudtaget tar sig igenom). Trots det klarar sig aktien bra, för mig visar det att mer oro en möjlighet redan finns i priset

måndag 25 maj 2015

Graccidents happends

Ännu en gång har Grekland sagt att man bara betalar räntan om man får nya lån. De flesta gäspar uttråkade. Det kanske vi inte borde göra.

Spel - en runda utan tärning

I går körde spelteorins nestor John Nash ihjäl sig 86 år gammal. Briljant matematiker, schizofren, nobelpristagare, hollywoodhjälte och så slutligen offer i en olycka. En påminnelse om att slumpen river runt i alla kalkyler.

Nash är känd för sitt ekvilibrium i fångarnas dilemma. Val i ett spel är i balans när ingendera parten, givet den andra partens val kan förbättra sitt läge. Om två misstänkta kan få korta fängelsestraff om de inte anger varandra men endera parten kan slippa helt om han tjallar, så väljer båda att ange varandra och får längre straff än om de samarbetat.

Den där enkla tanken sitter i många beslutsfattares huvuden. Trovärdiga hot och löften ger ett förutsägbart beteende. Riktigt så enkel är inte spelteorin, som Economist i en arkivartikel för att hylla Nash påminner om - "From the archives Nash's Nobel prize" (länk).

Spel med flera rundor 

Även om fångarna möts flera gånger är det fortfarande, matematiskt, rationellt att tjalla på varandra. Men vart efter antalet möten ökar växer tillfället att bygga förtroende fram. I verkliga test krävs det bara några rundor innan de flesta vågar "offra" en runda för att chansa på den andres goda vilja. En kul detalj är att den grupp som i tester avviker från viljan att samarbeta nästan oavsett antal gånger spelet spelas är advokater från New York. Övriga bygger alltså förtroende mellan varandra vart efter spelet fortsätter.

En känd strategi när spelet spelas utan känt slut är "tit for tat" varje avvikelse bestraffas med en egen avvikelse till förtroendet återskapats. Denna gammaltestamentliga hållning är vanlig, åtminstone som dogm, i utrikespolitik.

Spel med okänd information 

I verkligheten är information okänd eller ojämnt fördelad mellan parterna. Ofta finns även en tidsförskjutning. Det är först senare du får veta att det var jag som tjallade. Effekten av detta är att priset på förtroende stiger. Det går att samarbeta men även små avvikelser urholkar tilltron.

Om någon på ditt jobb stal din plånbok men ångrade sig, vem skulle du misstänka nästa gång du inte hittade plånboken?

Fallet Grekland

För ett tag sedan såg jag en skämtteckning jag inte hittat tillbaka till. Den föreställde Angela Merkel som sa "vi ställer hårda krav" och Alexis Tsipras som sa "vi gör hårda besparingar" över dem svävade två bokmärkesänglar med en banderoll "I sagornas värld". Ungefär den bilden har nog många av deras relation.

Vad händer då när den ena parten gång på gång går ut och hotar med att inte betala? Till slut kommer det uppfattas som sagam om pojken och vargen. Ingen kommer att lyssna. Och vad händer då om något oväntat händer? Som att pengarna faktiskt inte finns. Jo, förtroendet rasat irreparabelt samman.

Så nog finns risken att Grekland av misstag försätter sig och Europa i en knepig situation. Ja, även det sista. För ett ordnat utträde är en sak. Då kan kommunikatörer och centralbanker massera in sin plan. En olycka är något annat. Då blir reglerna i spelet okända under en period och då kan det vara rationellt att inte samarbeta.

Så även om jag inte tror på en grexit eller egentligen inte oroar mig för om den ändå skulle genpmföras finns det andra alternativ som kan rör runt en del i ekonomin. Graccidents happends.

söndag 24 maj 2015

Tävlingen: är biotech på väg över kanten?

Hälsosektorn står för för sju av tjugofem bidrag i vår tävling (länk). Rockräven som dubblat sin portfölj i år ligger extra tungt i sektorn. Men nu nalkas tuffare tider.

CRASH på radarn?

"Ny börskrasch närmar sig: Faktorerna som kan få allt att falla" (länk) skriver Veckans Affärer i en artikel som i sin tur citerar en rapport från Merrill Lynch. Banken har pekat ut fem faktorer för ett börsfall som tillsammans bildar akronymen CRASH.

Riskerna känns igen för den som läst inläggen på den här bloggen. Svagare konsumtion är C. Stigande långa räntorna är R. A är en bubbla i Asien (läs Kina). Spekulation i avkastning, istället för att hålla kontanter är S. Slutligen står H för jakt på high yields. 

Det är den sista faktorn jag tänkte lägga några rader på. Jakten på avkastning och en stigande tolerans för risk och höga multiplar.

Fel pengar har tvingats in i hög risk

En lite galen diskussion de senaste åren är vad som är den bästa åtgärden när räntorna är låga. Är det att låna mycket för att få upp avkastningen eller är det att köpa mer riskfyllda tillgångar. Det som är lite skrämmande är att de som ställer frågan inte är unga hungriga klippate utan pensionsförvaltare, som har svårt att klara sina utfästelser i dagens ränteläge. 

Resultatet framgår i grafen nedan.

Källa: Fidelity (länk)

Redan i juli förra året varnade Janet Yellen för ansträngda värderingar inom biotech (länk). Sedan dess har sektorn, mätt i dollar, stigit drygt 50 procent till på en i övrigt stillastående amerikansk börs. Estimaten för årets p/e-tal ligger på dryga 50. Frågan är om bäst-före-datum för sektorn närmar sig.

Ökad volatilitet kan vara ett tecken

En som surfat på den här uppgången är branschproffset SmartMoney Trader (länk) på Shareville. Han är intervjuad på Nordnetbloggen i inlägget "Så byggde “SmartMoneyTrader” portföljen som stigit 530% (länk). En notering i kanten är att valet av bransch och case, om valutaeffekter är inkluderade, alltså förklarar runt 300 av de 500 procenten hans portfölj har rusat på fem år. Resten är hävstång och förmåga att välja rätt aktier. Det har fortsatt bra för honom men variationen har under våren varit minst sagt tilltagande. Även det mönstret syns rätt tydligt på hela indexet.

Källa: Fidelity (länk)

Överviktade mot farlig sektor?

I vår egen portfölj har vi ju Vitrolife och Cellavision med runt 17 procent, så vi är också överviktade mot hälsa.

Av tävlingsaktierna är det två som rusat - Aerocrine och Karo Bio - samt två som istället tyngts av av dåliga nyheter - Orexo och Elekta. Ett ganska typiskt resultat för den här spännande men svåra sektorn. Övriga beskrivs i grafen nedan. Min reflektion är att alla sju innehaven är ganska heta - de reagerar rejält både på rykten om bolaget och på svängarna i marknaden.


Så egentligen, oavsett var man tittar, tecknen på en överhettad marknad för högre risk verkar finnas där. Det får mig att fundera på om andelen i hälsosektorn borde minska lite i vår portfölj.

För övrigt - finns det något tydligare tecken på en het börs än att Rockräven dominerar vår tävling?


lördag 23 maj 2015

Vi är amorteringskravets vinnare

Medelålders på toppen av sin inkomstkurva, gärna män. Tänk att just vi skulle bli samhällets utvalda vinnare i bostadsracet. Det är inte så dumt att ha fyllt gubbe ibland.

Normalt skriver jag inte om åsikter. Det finns det många andra som gör på ett mer läsvärt sätt. Det här inlägget började som en ren genomgång av hur amorteringskravet påverkar oss. Det har jag skrivit om tidigare men den diskussionen verkar ju aldrig ta slut. Nu senast skrev di.se "Så vill experterna förändra amorteringskravet" 

När jag såg resultatet av de kommande reglerna rodnade jag nästan inför hur gynnade vi blir. Experternas petande skulle inte ändra det. Den stora frågan tycker jag är den omfördelning mellan generationer som pågår just nu.  Så därför gör jag ett litet undantag.

Mitt namn på vinstlotten

Regler har en magisk förmåga att gynna makthavare eller åtminstone ta deras perspektiv. När man är utanför upprörs man över det där. Så plötsligt en dag vaknar du upp och inser att den som samhället gynnat det är ju du. 

Det är inte så dumt att vara ha blivit medelålders gubbe ibland. Plötsligt börjar man med allvarlig stämma tala om behovet att  (andra) tar det där ansvaret man själv aldrig tagit. Utvecklingen av bostadsmarknaden går än en gång i exakt den riktningen.

När mina föräldrar var i min ålder var skatterna höga men lånereglerna just avreglerade, avdragsmöjligheterna goda och inflationen skyhög. Vips var generationen innan av med sina besparingar och mina föräldrar satt på dyra hus med utvattnade lån. 

Nu är det tydligen min generations tur att plundra systemet. Jag kan exemplifiera med vårt eget boende. Vi köpte hus för 4,5 miljoner och lånade 4,25 miljoner utan amortering. Istället hade vi försäkringar och sparade i vår aktieportfölj. Nu är huset värt 6,4 miljoner, aktieportföljen 1,5 miljoner och våra inkomster har stigit 50 procent. Allt det här på en behagligt kort tid av mindre än fem år. Nu har vi alltså runt 3,7 mkr i eget kapital och har ungefär en måndadslön kvar när allt är betalt och månaden är slut. 

Så här har det verkligen inte alltid varit. Backa bandet tio år, så var det en mycket utmanande situation när sjukdomar kostade oss en halv miljon och en dålig bostadsaffär med oväntade reparationer lika mycket. Det där skulle vi klara med en fast lön och en nyexads osäkra anställningar. Dock utan amorteringar. Tur nog för oss, så litade systemet på den tiden på att vi liksom alla tidigare generationer skulle förbättra vår ekonomi över livet. 

Så kommer det inte heller alltid att vara. Jag noterar, lite förbluffad, att mina och många andras föräldrar nu sitter på förmögenheter i sina hus, som de inte kan frigöra. Inkomsterna har sjunkit, de får usla lånevillkor och om de säljer och skattar bort vinsten måste de ju ändå bo någonstans. Men se det går inte, för nya lån är inget alternativ, särskilt om de inte amorteras. I deras fall ett sparande till vårt arv (tack så mycket!). 

Det samhället erbjuder mina föräldrar är - lämna huset, flytta till en mindre lägenhet och få en lägre disponibel inkomst att leva på. Och om ni inte gör det är ni lika oansvariga som de låneglada ungdomarna.

Resultat- och balansräkning över livet

Generellt har yngre unga varken en stark resultat- eller balansräkning. Kostnadskontroll är utmaningen både för entreprenören och studenten. Likt ett nystartat bolag behöver unga finansiera sin livsidé. Det kan exempelvis göras genom att investera i utbildning. Reglerna för det har också skärpts jämfört med när jag var ung, så även här är jag en vinnare. 

Äldre yngre börjar när de kommer in i arbetslivet förbättra sin resultaträkning. De smartaste börjar tidigt spara för att inte obalansen mot balansräkningen ska bli för stor (många bloggare tillhör den här gruppen). 

I jämförelsen med bolag är deras ekonomi det lilla vinstgivande företaget som skulle kunna expandera om banken bara trodde på dem (vilket alltså var fallet för oss). Amorteringar tas från expansionsmöjligheterna. Konkret innebär det att äldre yngre tvingas investera mindre än de skulle gjort om beslutet fattats utifrån deras samlade ekonomi. Det får bo hemma längre eller vara småbarnsföräldrar i små lägenheter. Hävstången, i ekonomiska termer, blir för låg. 

När man blir medelålders försvarar man det där med att det minsann är bra att kämpa lite när man är ung (men tydligen inte när man är medelålders).

Vart efter medelåldern inträder expanderar reslutat- och balansräkning men inte minst det egna kapitalet. Man blir den där typen av värdebolag som är så polpulära att investera i. 

Det tycker bankerna också, det är plättlätt att finansiera nästan vad som helst. Jag stirrade på skärmen häromdagen när jag insåg att bankens datoriserade utlåning skulle ha gett ett lånelöfte för husköp upp till 14 miljoner om jag tryckt på knappen "nästa".

I de sista faserna, yngre äldre och äldre äldre, försvagas kassaflödet stegvis. Precis som i bolagsvärden börjar då gamarna sväva över tillgångarna. Skulle de inte gå att frigöra värde genom att stycka och dela ut balansräkningen. Exempelvis genom en gåva till barnen - det är ju synd att vänta till arvet.

Drömsystemet för medelålders

Antag att all makt tilldelades medelålders och vi agerade helt egoistiskt för att maximera vår egen ekonomi. Vad skulle vi då fatta för beslut om hanteringen av resultat- och balansräkningar? Jo, vi skulle förstås kräva att den som ska investera måste ha både stora tillgångar och starka kassaflöden. Det knuffar ju ut yngre och äldre konkurrenter från budgivningarna. Lika bra det, för ni behöver ändå tänka på att vara lite ansvarsfulla. 

Men de stigande lånen då?

Möjligen har min generation blåst upp balansräkningarna väl mycket. Finanskrisen indikerade ju det och sedan dess har lånen ökat än mer. Både i Sverige och globalt. Economist hade ett temanummer om det förra veckan "Why the world is addicted to debt" (länk)

En bättre lösning på det problemet är att de som lånar ut i större utsträckning står risken. Den pågående omregleringen av bankerna går ju om än väl långsamt i den riktningen. Det är sannolikt i systemets centrala funktion som hävstången borde sänkas snarare än hos vissa låntagare. För det talar t.ex. att den globala tillväxttakten är på väg ner vart efter fler ekonomier mognar. 

Vrider man bara ner lånen i en grupp, hushållen, lär de poppa upp i en annan del av ekonomin. Det är ingen slump att frågan om strängare regler för hushåll diskuteras samtidigt med uppmjukade regler för statens överskottsmål.

Ett intressant alternativ för att sänka just hushållens risk Economist nämner är equity based mortages, dvs att banken står en del av risken i bostadens värde. 

För övrigt 

Som tur är kanske inte effekten blir så stor trots allt. För unga har de gemensamt med entreprenörer att de ofta hittar vägar för att lösa problem. Ett enkelt alternativ verkar vara att löpande låna till amorteringarna. Du har ju en bra säkerhet i boendet.

fredag 22 maj 2015

Ok resultat i svag marknad för Deere

Investeringar i amerikanska jordbruk ligger i träda men det hindrade inte Deere från att ploga på med ok vinster. Imponerande och jag är närmare att öka än att minska i aktien.




Riktigt svag försäljning och mörka utsikter för marknaden

"Deere sales falls on agriculture slowdown" (länk) satte USA Today som rubrik på morgonens rapport från bolaget. Det missade dock poängen, eftersom problemen var inprisade men inte det ok resultat bolaget ändå presterade. Då var den här rubriken (och artikeln) från SeekingAlpha bättre "Deere & Co. - Higher Financings And Sales To Deere Finance Boost Revenue And Margins" (länk). Tillsammans visar dock rubrikerna vad det handlar om i bolaget just nu. Ett starkt bolag på en svag marknad.

De senaste åren har det varit en rejäl baksmälla i försäljningen efter ett decennium av utbytta traktorer. Det som drev på var bland annat låga räntor och en allmän boom för jordbrukssektorn. En bonde byter inte traktor så ofta, i bästa fall vart tjugonde år.

Nu har pilen pekat neråt ett tag. Runt 20 procents minskad försäljning är Deeres prognos även för helåret. Goldman Sachs (länk) är ännu mer negativa och tror att försäljningen ska fortsätta ned åtminstone hela 2016. Det förekommer riktiga dystopier där ett helt decennium skulle kunna vara förlorat. Argumentet för det är att jordbruksmaskiner ofta får sådana långa trender. Alla köper helt enkelt samtidigt när tillfälle ges.

Finansbolaget räddar marginalerna

Första kvartalet föll försäljningen av jordbruksmaskiner 25 procent jämfört med förra året medan marginalerna föll tillbaka till 9,6 procent från 13,2 procent. Det är starkt gjort av ett verkstadsbolag att kunna hålla i marginalerna hyggligt även i en så pass stor nedgång. Kostnaderna i form av fabriker och anställda är ju i stor utsträckning fasta. Det här gjorda att bolaget slog förväntningarna för vinst per aktie och landade på $2,03 per aktie i vinst mot estimat på $1,57.

Förklaringen är Deeres finansbolag, som stadigt står för en ökande del av bolagets intäkter. Det är både direkta lån och leasingupplägg. I det senare fallet är det Deere som äger traktorerna. Bra för marginalerna, sämre för bolagets risk. På ett sätt skulle man kunna säga att det här är Deeres metod för att höja hävstången i bolaget. En svensk motsvarighet är Atlas Copco, vilket visar hur bra metoden är när den fungerar.

Ett bolag för mig men inte för värdeinvesterare

Deere har varit en favorit hos många värdeinvesterare. Inte konstigt för ett genomsunt bolag som allas favorit Warren Buffet gillar. Jag är inte säker på att värdeinvesterare bör behålla bolaget när risken stegvis höjs. Ibland har jag sett argumentet att Deeres höga belåning bör räknas bort i en riskbedömning, eftersom den avser en bankverksamhet med låga kreditförluster. Lite tveksamt tycker jag. Det är en kreditportfölj styrd mot en enda marknad. Svenska bolåneinstitut har också mycket låga kreditförluster. Det innebär inte att det är riskfria. Dessutom äger alltså Deere i allt större utsträckning traktorerna själva och leasar ut dem. 

Vi äger delvis bolaget av andra skäl. Starkt varumärke och marknadsledare i en bransch där tekniknivån och marginalerna bör kunna öka framöver. Helt självkörande bilar är kanske en bit bort men traktorn som plöjer jorden helt för sig själv ligger nog närmare till hands. Även i länder som Kina är utvecklingen från många billiga traktorer mot färre men dyrare igång. En del i den förändringen är att ta större kontroll över produkten över hela dess livslängd. BMW agerar på ungefär samma sätt men i den här genren är det ingen som slår Porsche. Bilen tillhör varumärket hur gammal den än blir och genererar försäljning av orginalreservdelar.

Så där Deere verkar vara i dag är mitt i en transformation från lågbelånad värdefavorit till ett högre belånat bolag med jämnare en kassaflöden. En bra förändring tycker jag men jag är inte säker på att en värdeinvesterare får riktigt det som stod på önskelistan.

Själv är jag nu närmare att öka än att minska i bolaget.

torsdag 21 maj 2015

Så tänker jag kring investeringar

I nya inlägget på Nordnetbloggen "Fyra steg till rätt investering" (länk) samlar jag upp en del kring hur jag väljer investeringar. Läs och kommentera gärna.

Jag försöker tillämpa transparens även kring de metoder vi använder. Mycket handlar om en fyrstegsraket där alla steg måste fått grönt ljus för att det ska bli en investering, nämligen makrobedömning, case, bolag/aktie och trading.

Viktiga beståndsdelar alla fyra men skulle jag rangordna så är det faktiskt uppifrån och ned. Jag vet att det sätter kan vara lite ifrågasatt av skicklig bloggare. som i stor utsträckning är stock pickers. För mig är dock valet att börja med makro tydligt -var vill jag att vi har våra investeringar. Och inte minst, var vill jag ha pengarna när det smäller?

För den som är intresserad finns fler inlägg i ämnet. Kolla t.ex. under "Så funkar det".

Hur tänker ni kring era investeringsstrategier?

onsdag 20 maj 2015

Sajten... nu med widget som visar börsvinnare

Jag gillar entreprenörer. Därför är det kul att puffa för Nordic Shares och använda deras widget för att visa aktuella börsvinnare.

Nu finns en ny spännande lista på sidans högerspalt. Det är börsvinnare senaste månaden, genererade av Nordic Shares (länk). Det här är ju en icke-kommersiell sida så det är bara min alldeles egen åsikt jag ger uttryck för när jag trycker på gillarknappen för det här initiativet.

Det är kul med människor som försöker och är kreativa. Nordic Shares hämtar data från Avanza och Börsdata för att bygga upp intressanta applikationer för bloggar. Min spontana tanke var att det här går det att göra mycket kul med - alla utdelningsspecialtister skulle ju t.ex. kunna ha sin yield live.

I rättvisans namn bör väl även de utmärkta källorna Börsdata (länk) och Avanza nämnas. Särskilt Börsdata förjänar massor av cred. Fantastiskt att den informationen görs så tillgänglig. Jag är en nöjd betalande medlem där.

Vad tycker ni livelistan i högerspalten ska visa?

tisdag 19 maj 2015

Mothugg om Doro

Aktieingenjören skrev en så klok kommentar till inlägget om Doro att jag lyfter upp mitt svar i ett nytt inlägg.

I en av kommentarerna till "Doro - inget att behålla till pensionen" (länk) pekade Aktieingenjören på tre faktorer jag kanske underskattar när jag ifrågasätter stabiliteten i Doros tillväxt. Den första är att produktion av mobiltelefoner standardiseras, vilket underlättar för en mindre spelare att plocka ihop en bra produkt. Den andra är betydelsen av etablerade säljkanaler, oftast via bra kontakter med operatörerna. Den tredje är att det inte är så lätt att utveckla användarvänligheten genom specialinställningar på andra telefoner.

Jag tycker alla tre argumenten är rimliga men det blir ju ingen diskussion om man tycker lika, så jag problematiserar en aning.

Standardiseras produktion av mobiltelefoner?

Det stämmer att det finns ett öppet operativsystem Android, processortillverkare som ARM, Qualcomm och Intel, diverse specialbolag som svenska Fingerprint Cards och Precise Biometrics samt en montering i Kina som i princip alla tillverkare använder. Det talar för en fortsatt marknad för oberoende nischtillverkare. Samtidigt har både Apple, Google och Samsung tydliga ambitioner att öka sin egna teknikandel i produkterna. Ett bra exempel på det finns i det här inlägget på SeekingAlpha "Qualcomm blames guidance on Apple/Samsung; more cost cuts planned" (länk). Det går visserligen att invända att Apple numera är sams med och bygger sina telefoner på teknik från Samsung igen, som framgår i det här inlägget "Apple's Samsung Problem" (länk). Så visst det går absolut att tänka sig att om Apple köper från Samsung så kan väl Doro också göra det.

Slutsats? Svårt att säga. Det man kan konstatera är att det är mycket teknik, som de stora gör vad de kan för att dominera, som ska in i telefoner framöver. Så även om jag köper Aktieingenjörens invändning är ändå pressen från från större tillverkare något som bör avspeglas i Doros multiplar.

Betydelsen av etablerade säljkanaler

Aktieingenjören har en klockren beskrivning av den roll operatörerna fortfarande spelar i distributionen av mobiltelefoner. Det är dessutom en extra viktig faktor för de nischer där Doro är aktiva. Jag tror nämligen man ska tänka så här kring Doros affärsmodell. Telefoner till aktiva äldre - lävtunna marginaler. Det viktigaste är att bygga en relation med kunderna. I nischen sköra äldre lär betalningsviljan ha stigit och för specialbyggda lösningar till äldre-äldre lär det vara som i alla hälsonischer långsam men mycket lönsam tillväxt.

Jag har egentligen bara en invändning. Det gäller på alla andra geografiska marknader också. Doro är stora i norra Europa och där växer det alldeles utmärkt. Är det självklart att bolaget expanderar till andra geografiska marknader? Det finns som sagt redan pensionärstelefoner i andra länder också.

Är det enkelt att modifiera standardtelefoner?

Tröskeln kan, som Aktieingenjören påpekar,  vara hög för att utrusta en standardtelefon med programvara som förändrar och begränsar funktionaliteten. Det lär knappast bli ett alternativ i butiken och det är väl tveksamt om det finns så många pensionärer som modifierar sina telefoner. Det som däremot känns rimligt är att stora tillverkare har en förinställd funktionsanpassning. Den, däremot, är det lätt att se butiken hjälpa till med. Eller?

Ändrar jag mig?

Nja, det jag egentligen mest tyckte i min värdering är att det finns rimlig osäkerhet om hållbarheten i Doros försäljning. Inte att det är säkert att det kommer att gå åt pipan. För mig tillhör, tills vidare, Doro den grupp bolag och aktier som jag gärna håller tummarna för fast jag inte själv står i ägarlistan.

Kul (för andra) med Consilium

Consilium levererade en kalasrapport idag. Grattis till er som har aktien. Själv står jag på stationen och funderar på om jag ska ta nästa tåg.

Jag har varit inne på att det kan vara köpläge i Consilium i två inlägg på Nordnetbloggen - "Ett investeringscase för den nya oljemarknaden" (länk) och "Årets småbolagsrea är här – sex köpvärda sommaraktier" (länk). Jag är dock både försiktig och rätt grundlig i våra investeringar, så jag har inte slagit till.

En stark försäljningsökning med över 50 procent var redan känd. Nu följde vinsten med, därtill bättre än väntat, och ökade under senaste kvartalet till 28 miljoner jämfört med 9 miljoner förra årets första kvartal. Det sistnämnda en nivå bolaget legat på ett tag bakåt, så det här var verkligen ett lyft.

Det är bara att gratulera alla som har aktien (själv fick jag tipset av Nordenhed)! För egen del tänker jag tillsvidare att det är svårt att hänga med uppåt i aktier som rusar när man inte ägt bolaget tidigare. Så till dess jag har fått bra motargument ställer jag mig vid sidlinjen (och suckar).

  1. ....
  2. ...
  3. ...
  4. Consilium 
  5. Doro

Markel mår alldeles utmärkt

Jag har inte kommenterat Markels kvartalsrapport. Helt enkelt för att den var alldeles utmärkt händelselös.

Markel är ett specialförsäkringsbolag som, likt Berkshire, använder överskottet till investeringar i amerikanska noterade och framför allt onoterade bolag. Bolaget har haft en stabil förmåga att avkasta över 15 procent på eget kapital år ut och år in.

Senaste kvartalet, som rapporterades, häromveckan låg avkastningen omräknat till årstakt på 17 procent. Vinsten steg dryga 20 procent jämfört med året innan. Investeringsdelen gick bra men det som överraskade marknaden var den låga totalkostnadsprocenten för försäkringarna på 83 procent. Den siffran går upp och ned så det ska man nog inte lägga så mycket vikt vid. Men visst, det är synd att klaga. Inga moln på den himlen kan man säga.

måndag 18 maj 2015

Portföljen har kryssat förbi reven... hoppas jag

Portföljen har inte imponerat så här långt i år men ligger trots allt före index (sixrx) med lägre volatilitet. Bra så, men nu hoppas jag lite på att det lossnar.

Vi har en fin historisk avkastning att försvara, som du kan följa i fliken avkastning (länk) eller live på Shareville.

Tuffa april

Det såg ut som om vi skulle fortsätta dryga ut avståndet till index efter första kvartalet. Sedan vände USA överraskande nedåt. Det började med sämre arbetsmarknad än väntat, som jag skrev om i "Usch, vilken felbedömning av jobbdata" (länk). Det där har fortsatt med sänkta bnp-prognoser. lägre industriproduktion och sämre konsumtion än vad de flesta hade prisat in. Det sista kommenterade jag bland annat i inlägget. "Bekymrande amerikansk konjunktur" (länk).

Sämre amerikansk konjunktur och därmed billigare dollar var den exakta motsatsen mot det jag pekade ut i "Inriktning för våra investeringar q2" (länk). Det gjorde april till en månad där vi tappade mot index.

Rapportperioden har inte varit något stöd men har på det hela taget haft en sidledes riktning. Undantagen var fallet i Detusche Bank efter det svala mottagandet av deras strategi och det dito varma när Disneys nöjesparker gick alldeles utmärkt.

Maj vände upp igen

I maj trillade dock en av prognoserna för våra investeringar in. De långa räntorna började stiga, globalt. Därmed fick vi glädje av våra blankade amerikanska statspapper.

Dubbel glädje egentligen, dels har vi tjänat en del pengar på investeringen, dels har själva hedgen fungerat och vår volatilitet föll längre under Stockholmsbörsens.

Fenomenet syns i den senaste veckorapporten. Resultaten från BMW och Investor tyngs av utdelningar men som synes bidrog Barclays än en gång till att jämna ut resultatet. Precis det den är till för. I fredags var portföljen 1 procentenhet över sixrx för i år. Tur det, för jag vill ju upprätthålla bilden av att vårt historiska resultat inte bara är ännu en av aktievärldens alla slumpvandringar. :)

Blickar framåt

Nåja, vi får väl se. Vi är fortfarande viktade mot starkare konjunktur och högre räntor. Jag ändrar inte heller riktningen att dollar och euro ska mötas runt nio kronor. Däremot har jag börjat vikta om dels mot svenska kassaflöden, dels mot en ökad andel mindre bolag. Det sistnämnda var ju det jag skrev om i det senaste inlägget på Nordnetbloggen "Årets småbolagsrea är här - sex köpvärda sommaraktier" (länk).

Sammantaget känner jag att portföljen seglat ganska bra genom en besvärlig passage. Nu hoppas jag på medvind

söndag 17 maj 2015

Doro - inget att behålla till pensionen

Jag har börjat beta mig igenom min inköpslista. Först ut är Doro. Lite tråkigt, för hur jag än vrider och vänder på det får jag inte ihop affären. Det är tveksamhet om investeringsnivå och uthållighet i affärsmodellen som spökar.

Listan så här långt 

Jag skrev ju nyligen på Nordnetbloggen (länk) om att jag tittar på sex småbolag inför sommaren. Nu har jag börjat beta mig igenom listan.

  1. ....
  2. ...
  3. ...
  4. Doro
  5. ...


Nej, det verkar inte som att det blir något i sympatiska Doro. Det lär bli en rackarns tillväxt det kommande åren men med höga investeringar att täcka och en nisch där det är svårt att möta hindra nya konkurrenter är det svårt att räkna hem. Men hade det gått att bara köpa CareTech hade jag slagit till.

För övrigt tror jag att bolaget kommer gå bättre på kort sikt än marknaden har med i sina estimat. Det lär bli både starkare försäljning och, nu, medvind för valutan när kronan försvagats mot euron men stärkts mot dollarn. Så visst finns det plustecken i ekvationen men jag är tveksam om det räcker till nuvarande pris. Fast framför allt oroar jag mig för teknikrisken.

Äldre är tekniksmartare än yngre tror

Kroppen har sina begränsningar, särskilt när man blir äldre. Därför behöver världen anpassas lite grann – allt ifrån nya glasögon till så småningom diverse mediciner och slutligen någon form av omvårdnad. Doro delar i sin slutkunder i grupperna aktiva äldre, sköra äldre och beroende äldre. Det finns mycket fördomar om både dessa kundgrupper och de produkter de förväntas köpa.

Det är sant att yngre ofta tar till sig nya produkter snabbare än äldre men det finns inget stöd för att äldre i längden skulle avstå från innovationer eller efterfråga enklare produkter trots att de inte löser deras behov. Hur hög andel i åldrarna 65-74 respektive 75-85 har aldrig använt en dator? Rätt svar, 2014 enligt SCB:s mätning av internetanvändning (länk), var 12 respektive 41 procent. Det intressanta är att har man väl börjat blir man ganska snabbt lika beroende som alla vi andra. För det är 78 procent i gruppen 65-74 som använder dator varje vecka och 43 procent i åldersgruppen 75-85. Tittar man på daglig användning av smart phone sjunker siffrorna till knappt hälften bland de yngre äldre och var fjärde i mellangruppen 75-85.

Här är en intressant brittisk undersökning ur PC Advisor från 2012 (!). "86% of 'Silver Surfers' regularly shop online - More than a third do the majority of their purchasing on the web" (länk).

Åldrandets tre faser är Doros kundgrupper

Använder man SCB:s åldersindelning skulle en grov indelning kunna vara att de flesta i gruppen 65-74 år är aktiva äldre. Den här gruppen har, när de kommer igång, ofta ett minst lika stort teknikintresse som övriga åldrar. Det är ju både resursstarka och har gott om tid. En typisk anpassning av produkterna kan bestå i att knapparna och texten är större eller att de förvalda apparna är lite andra än i yngre grupper.

I gruppen 75-85 stiger andelen som har något problem som gör att de hälsomässigt kan ses som sköra. Det kan vara exempelvis vara att man haft hjärtproblem och vill ha möjligheten en larmknapp på telefonen ger. Möjligheten att lämna blodprov digitalt eller få hjärtrytm avläst via telefonen är andra existerande men inte spridda produkter som har alla förutsättningar att bli stora i den här gruppen.

Först över 85 år, i gruppen äldre-äldre, börjar andelen som är beroende av omgiven öka. Här kan vårdberoendet ibland bli desto tyngre. När jag, för ganska många år sedan, arbetade med kvalitetssystem för äldreomsorgen kunde ett typiskt problem vara att hemmaboende dementa hade fått trygghetslarm men de förstod inte hur de skulle användas eller varifrån ”rösten” kom som pratade med dem när de tryckte på larmknappen. En god omsorg om den här gruppen är oerhört dyr, det leder till diverse mer eller mindre genomtänkta besparingar vilket i sin tur leder till vårdskandaler. Efterfrågan på anpassad teknik är stor och omsorgsgivare, som kommuner, har en hög betalningsvilja. Ett exempel på lösning kan i exemplet jag gav var att koppla larmknappens uppkoppling till TV:n så att den demente kan se och prata med vårdpersonalen på en tekniskt trygg pryl. När nästa generation blir gammal kan den trygga prylen mycket väl vara en mobiltelefon.

Inte särskilt unika produkter

Svensk variant
Indisk variant
Det här är Doros nya smartphone för kundgruppen aktiva äldre. Rätt trevlig tycker jag. Den blir din för runt 1500 kronor. Jag sökte på ”best smartphone phones for seniors india” och kom till en sida med köptips för mobiler på den indiska marknaden (länk). Där rekommenderades redan i höstas den här smarta telefonen från Mitashi. Den ser väl också rätt fin ut, eller? I båda fallen kommer du med ett knapptryck till dina favoritappar från Google Play.

Siten Techrigg testade nyligen “Best Smartphone For Senior citizens and elderly” (länk). Vinnare? En alldeles vanlig Apple framför en lika vanlig HTC. “The Simple Smart Phone for Seniors: Neither Smart nor Simple Enough” (länk) tycker Yahoo Tech och ger ett exempel på hur det borde se ut. Det är ett användargränssnitt till Android, som det israeliska företaget Easy to connect utvecklat. Det gör din telefon av valfritt märke till en konkurrent till Doro kan man väl säga. 

Men specialbyggd teknik för de sköra äldre då? Nja, Här är ett test av "Best Medical Alert Systems 2015: Top 3 Picks" (länk). Eller också kan man följa framväxten av Apples hälsosatsning (länk). För gruppen äldre-äldre är systemen oftast specialbyggda, så där är det inte lika lätt att hitta konkurrenter. 

Doro är starka i en geografisk del av en nisch som är lätt att komma in på


Det är fler som säljer mobiltelefoner än man kan tro. Halva marknaden går, relativt stabilt, till andra märken än de fem största. Doro är starka på seniortelefoner, främst i norra Europa. Exempelvis hade bolaget enligt Redeyes senaste analys (länk) en marknadsandel i Tyskland på 26 procent 2014 och 33 procent sista kvartalet (efter lanseringen av den nya smarta telefonen). Går man utanför Norden, tysktalande länder och Storbritannien faller försäljningen fort. I Nordamerika har bolaget en liten försäljning. Senaste kvartalet var det bara drygt 2 procent av den totala försäljningen men mer normalt är runt 10 procent. I Asien finns bolaget knappt alls. På medellång sikt ska nog bolaget betraktas som nordeuropeiskt.

Marknaden växer fortfarande snabbt i de segment där Doro är aktiva. Äldre är, som siffrorna i inledningen visar, en grupp där det fortfarande finns utrymme att öka mobilanvändningen i. Det är dock inte en ökning som kommer pågå för evigt, så småningom lär mobilpenetrationen även i den här nischen plana ut. Digitalisering av hälsa och omsorg är däremot en nisch som lär växa stabilt länge. Det behandlar bland annat Affärsvärlden i sin analys av Doro (länk). Afv exemplifierar med Socialstyrelsens initiativ att kommunerna snarast bör digitalisera sina trygghetslarm.


Vad tror andra?

Jag har tagit del av flera inspel kring aktien från skickliga bloggare. Investerarfysikern (länk) tyckte innan nyheten om valutamissen, som ingen kunde förutse, att tillväxten lockade till köp men varnade för att det i och för sig fanns en betydande nedsida. Aktieingenjören (länk) fokuserade också på tillväxten i sin kommentar här på sidan medan Aktiejuristen (länk) var mer tveksam. På Shareville diskuterades frågan i den här tråden på Shareville (länk).  Där framhöll Value Growth att Doro mycket väl kan vara en uppköpskandidat, inte minst eftersom det saknas stora ägare. Boers Klasse gillade bolagets nisch och Tegelviken såg det som det mest långsiktiga av mina förslag.

När det sedan kommer till "proffsen" så tror Redeye (länk) på en relativt modest försäljningsökning men räknar å andra sidan med att den blir uthållig. En framgångsfaktor är expansionen i södra och framför allt östra Europa. Slutsatsen blir en riktkurs på 51 kronor. Börsveckan (länk prenumererad) pekar på teknikrisken och att aktien historiskt inte handlats över ev/ebit runt 7-8. Tidningen konstaterar att "På våra prognoser blir ev/ebit 9,5 och p/e-talet cirka 14,5 för innevarande år. Det lämnar ingen större potential i aktien samtidigt som risken inte är obetydlig. Vi avvaktar tills vidare." Affärsvärlden (länk prenumererad) såg före valutasmällen följande framtid för bolaget: "På våra nya prognoser ramlar p/e-talet ner till drygt 10 för nästa år. Det är en riktigt låg värdering för en snabbväxare med fortsatt goda tillväxtutsikter och det är dessutom väldigt lågt relativt börsen i stort. Hittills har den höga rörelserisken i Doro hållit nere värderingen. En lyckad integration av Caretech med sina stabila intäkter motiverar en uppvärdering. Köp med riktkurs 59 kronor." Stockpicker (länk) imponeras storligen av den starka tillväxten på mobilsidan och tycker inte att p/e 15 för i år avskräcker för vad de ser som ett starkt tillväxtföretag. Däremot är analytikern inte imponerad av CareTech och skriver "Visserligen utgör CareTech alltjämt ett frågetecken (här syftar vi på den uthålliga lönsamheten med tanke på företagets något tveksamma historik) men vi ser trots det ingen anledning att frångå riktkursen om 50 kr som därtill skulle kunna höjas en bit om förvärvet verkligen uppvisar den lönsamhet som ledningen har guidat för (rörelsemarginal om 20 % eller närmare 30 Mkr). Rekommendationen förblir därför köp."

Min genomlysning med Dupontmodellen

I inlägget "Prata (inte räkna) aktievärdering" (länk) presenterade jag den här värderingsmodellen.


Som formulerad som en formel ser ut så här.









Försäljningen är nyckeln till allt

Källa: Börsdata
Försäljningen påverkar både marginaler och omsättningshastighet. Det är ganska rörigt att reda ut vad tillväxttakten i Doro är just nu (vilket det i och för sig brukar vara). 2014 växte försäljningen 12 procent men första kvartalet tog den organiska tillväxten ett skutt jämfört med året innan på över 30 procent. Delvis är det effekten av produktlanseringar inom teknikområdet (jämför med Apple) men det finns ändå skäl att se det som en avkastning på gjorda investeringar. CareTech kommer inledningsvis höja omsättningen med drygt 10 procent, därtill har bolaget en tillväxttakt på 30 procent. 

Ska jag landa i något är det att tillväxttakten i mobilverksamheten, åtminstone på något års sikt, bör kunna ligga kvar på de 15 procent som varit snittet de senaste fem åren. CareTech bör dock kunna bidra med fem procentenheter ovanpå det, dvs sammanlagt 20 procent under några år framöver. 2015 ska dock engångseffekten av förvärvet och lyftet från de nya produkterna räknas in. Den starka euron bidrar också (medan dollarn alltså tynger). Det kanske låter högt men jag kan kan tänka mig att försäljningen 2015 stiger 40 procent jämfört med 2014. Det skulle innebära en försäljning på runt 1800 mkr för 2015 och runt 2150 mkr för 2016. 

Avkastningskrav och hävstång bör vara konservativa

Tittar man längre fram är det däremot väldigt svårt att sia om utvecklingen för mobildelen medan CareTech säkert kan att tuffa på. Redeye har en diskonteringsränta (WACC) på 11,3 procent. I den har utöver riskpremien även tagits hänsyn till bolagets soliditet och upplåningskostnad. Den låter inte fel men jag tycker att de mycket osäkra marknadsförhållanden för mobildelen ovan bör avspeglas i p/e talet. Apple ligger i den nuvarande stekheta marknaden på p/e 16 och det var inte länge sedan de var nere mot p/e 10. Tekniktunga konsumtionsvaror ska man helt enkelt vara lite försiktig med. Hade det bara varit mobildelen hade jag nog stannat vid p/e 10 men, även här, tack vare CareTech skulle ett högre p/e kunna vara motiverat. 

Jag stannar vid p/e 12. Det gör att avkastningskravet blir e/p blir 8,3 procent. Soliditeten ligger väl bra vid 40 procent, där den nästan är idag.
   

Rörelsemarginalen kan vandra uppåt ett tag

Rörelsemarginal de år den varit positiv. Källa: Börsdata,

Doros marginaler har tryckts ned av den svaga kronan. Det är gynnsamt för Doro att dollarn under andra kvartalet försvagats både mot euron och kronan. På sikt och rätt snart om dollarn inte stärks igen känns marginaler runt 7 procent rimliga. Däremot är det svårt att se vad som skulle driva marginalerna för mobiltelefonerna fortsatt uppåt från den nivån. Caretech har däremot en rörelsemarginal på 20 procent, växer med 30 procent per år och väntas i år omsätta 150 miljoner motsvarande drygt 10 procent. av hela Doro

Det känns realistiskt att produktmixen kan driva bolagets marginaler uppåt mot de 10 procent som Doro har som mål. Men det kan ta ett tag. blir inte förrän 2016, för i år ska valutasmällen på knappt 30 mkr först absorberas. Jag tror därför att EBIT 2015 blir runt 100 mkr och att marginalen mellanlandar runt 8 procent 2016 vilket skulle ge 170 mkr.

Investeringsintensiv bransch - avgörande att nu få upp omsättningshastigheten

Källa: Börsdata (länk)

En utmaning för en mindre spelare i teknikbranschen är att användarna har samma krav oavsett hur stort ditt bolag är. Kan Apple med tillbehör ta blodtrycket lär det kravet finnas även på Doro. Genom att bygga på Android kan en del av utvecklingskostnaderna läggas på Google och app-tillverkare men det innebär samtidigt att det unika med Doro försvinner. Doro behöver löpande utveckla funktionalitet som är anpassad till den förhoppningsvis unika erfarenhet av ett avgränsat kundsegment som nog egentligen är bolagets kärna.

De senaste åren har dock Doro lagt extra mycket på att hänga med i teknikracet - både genom att utveckla nya smarta telefoner och köpa CareTech, som är specialist på digitala trygghetslösningar för äldre-äldre. Faktum är att det operativa kassaflödet de senaste tio åren summerar till 371 miljoner kronor medan bolaget lagt 577 miljoner på investeringar, capex (källa: Börsdata).  Räknas 2014, då Care Tech köptes, bort har ändå över 80 procent av det operativa kassaflödet ätits upp av investeringar. Jämför man med två på många sätt mer långsiktigt hållbart expansiva bolag som Vitrolife och Cellavision har de båda med råge kunnat finansiera sina investeringar och i Vitrolifes fall även förvärv med kassaflöden från verksamheten. För Doro gäller det helt enkelt nu att ganska snabbt omvandla sina investeringar till vinst. Därför ska de höga tillväxttal bolaget visar upp inte bara ses som glädjande utan faktiskt som helt nödvändiga för att räkna hem caset.

Omsättningshastigheten avgörs av försäljningen, de fasta och de rörliga kostnaderna. De sistnämnda, rörelsekapitalet för Doro, ligger på  15-20 procent av försäljningen. Med utgångspunkt Redeyes beräknade resultaträkningar har tror jag tillgångarna landar på 1200 mkr 2015 men sedan är jag lite mer optimistisk och tror att det går att hålla tillgångarna på 1300 mkr för 2016 trots att jag har en högre försäljningsprognos. Med mina prognoser för försäljningen landar jag då på en omsättningshastighet 2015 på 1,5 och för 2016 på 1,65. Det är som synes ovan snarast en normalisering för Doro.

Räkna av skatt och ränta

Här är jag lite lat och accepterar Redeys antaganden om räntekostnader på 22 mkr för 2015 och 35 mkr för 2016  liksom den effektiva skatt på drygt 26 procent som Redeye antar.

Värderingen

Stoppar man nu in allt det här i formeln ovan blir resultatet enligt tabellen. På mina beräkningar för 2015 års resultat är det inte värt att köpa det egna kapitalet (aktierna) till nuvarande pris även om man tycker att bolaget förtjänar ett p/e-tal på 18. Det är inte så konstigt eftersom årets resultat tyngs av valutamissen. Det är dessutom något marknaden tagit hänsyn till.

För 2016 har jag möjligen en väl offensiv prognos jämfört med andra som tittat på bolaget. Ändå räcker inte p/e på 12 till mer än att försvara kursen och p/e 15 får sägas vara ett ganska svagt case för något som pekar såpass långt in i framtiden. Kanske är det så att förklaringen till det nuvarande priset ges av att Doros multipelexapnsion mellan 2009-2014 (jag räknar bort 2015, eftersom det mer handlar om valutamissen). Så på ett plan är slutsatsen enkel. Doro är ett köp för den som tror att bolaget är en snabbväxare under många år framöver. Vi andra får nog haka på Börsveckans slutsats "



lördag 16 maj 2015

Spontant om SIBA och Netonnets notering

SIBA och Netonnet ska till börsen i höst. Kan det vara något? Kanske men inte långsiktigt är min spontana tanke.

I grunden känns det här blir som ett lite typiskt svenskt detaljhandelsbolag. Vettiga ägare, lite pressade av att konsumtionsmönster ändrats. Å andra sidan lite lightversion av HM:s strategi med både fysiskt och digitalt möte. Branschen har nog bottnat men något lyft är kanske mycket att hoppas på. Så det hela landar väl i att det är det blir en prisfråga.

En viktig detalj är hur det blir med finansbolaget Resurs Bank. Det mycket lönsamma SIBA-kortet ligger ju där. Det känns lite tveksamt att vara delägare i SIBA-butikerna om huvudägaren kan kanalisera vinster till finansbolaget.

Jag tror bolaget får en del medvind av om det blir starkare svensk konsumtion och starkare krona. Det kan göra bolaget intressant men mest som en tillfällig placering.

fredag 15 maj 2015

Prata (inte räkna) aktievärdering

Inför värderingen av mina sex småbolagskandidater dammar jag av en favorit. Dupontvärdering. Det ska bli spännande att se vilket bolag som har den starkaste resultaträkningen!

Jag har länge känt att jag lägger för mycket kraft går på att räkna på det pris marknaden faktiskt redan satt på en aktie. Risken finns att man matematiskt försöker överpröva marknaden. Det resultat man då kommer fram till kan mycket väl visa sig ha en högst rimlig förklaring. Kanske ser p/e, p/b eller något annat billigt ut i bolaget som är på väg utför. Börjar man analysen med att räkna är det lätt att förtrollas av siffrorna. När jag nu ska gräva i ett helt gäng bolag, ville jag inleda med att påminna mig själv om detta och fräscha upp en modell som stärker fokus på bolaget.

Förstå priset snarare än själv räkna ut det

Affärer handlar ytterst om att sälja något med vinst och gärna allt mer över tiden. I grunden tycker jag därför aktievärdering ska börja där - vad är inprisat och är det rimligt? Vitrolife kommer exempelvis behöva dubbla sin försäljning för att försvara sin nuvarande värdering de närmaste tio åren. Är det rimligt? Tja, marknaden förväntas dubblas till 2020, så det är inte uteslutet. Däremot krävs det förstås något mer för att kursen ska stiga.

Några vanliga metoder

För att ge ett sammanhang följer här några av de metoder jag använder för att försöka förstå priset. Det finns många andra på nätet som föredömligt beskrivet olika värderingsmodeller. Min egen favorit är Kenny och Martin på Aktiefokus (länk). De har både bredd och tydlighet i sina resonemang.

Det grundligaste sättet att förstå en värdering är att räkna diskonterade kassaflöden själv och sedan vrida och vända till man ser vilken resultaträkning som krävs varje år för att försvara nuvarande pris. Inte så dumt och jag gör det ibland. Problemet är att det blir väldigt spekulativt att gissa så detaljerat som den här ansatsen kräver.

I den andra extremen finns det smarta peg-talet. Genom att dela p/e-talet med den förväntade tillväxttalet får man ett nytt nyckeltalet. Där kan man sedan som tumregel tänka att peg-tal över 2 är högt och under 1 är rimligt. Det är inte så dumt och väcker bra diskussioner om hur långsiktig tillväxten är.

En personlig favorit är att fundera kring långsiktigt hållbart p/s-tal. Hur mycket tror jag det här bolagets p/s-tal skulle kunna vara när tillväxten sjunkit ned till den allmänna nivå som hela ekonomin har? Ofta går det att hitta bra jämförelsebolag och arbeta från det. Vitrolife hade exempelvis dubbla p/s-talet jämfört med Elekta (före den senares krasch). Om bolagen är jämförbara, vilket inte är orimligt, var alltså en dubbling inprisad i Vitrolifes kurs. Som all relativvärdering behöver den här ansatsen dock kompletteras med en förståelse för hela marknadens prissättning (båda kan ju vara för dyra eller för billiga).

DuPontmodellen - ett sätt att fokusera analysen på bolaget

Problemet med de nämnda metoderna är att det på olika sätt distanserar diskussionen från bolagets egen vardag. Kassaflödesanalysen blir så detaljerad att den lämnar vardagen här och nu och leder in i spekulationer om framtiden. De andra modellerna är så övergripande att de istället får resultaträkningen att kännas avlägsen. Ett mellanting vore önskvärt,  som tur är finns det ett bra sådant nämligen DuPont modellen.


Källa: Wikipedia (länk)
Bolaget DuPont letade efter bra nyckeltal för att styra verksamheten. De kom fram till att det som ligger närmast verksamhetens själ är vinstmarginaler och hur snabbt tillgångarna omsätts till försäljning. Det sista, omsättningshastigheten, är kanske inte så intuitivt. Frågan är - hur mycket kapital måste bindas för att generera en viss försäljning. Frigörs kapital ökar avkastning, likaså om det går att få ut mer försäljning från samma investering. Det kan inträffa exempelvis genom att fasta kostnader inte ökar när försäljningen stiger, det kan också inträffa genom att hålla små lager. En specialitet som bland annat Clas Ohlson behärskar.

Poängen med DuPont-modellen är att den möjliggör att titta på en delmängd i företaget, som lagren, och fundera på hur ett företag kan förbättra sitt resultat. Man kan också vässa sina frågor när man lyssnar på bolagspresentationer. Som i Volvo. Rörelsemarginalen har visserligen förbättrats men det mesta har drivits av produktmix (rutan operating income) snarare än sänkta kostnader (operating expenses. I och med att produktmix kommer och går, så vet man egentligen inte om bolaget har lyft.

En värderingsmodell byggd på DuPont



En aktie är en andel av bolagets egna kapital. Med DuPontmodellen som grund går det att få ovanstående, tycker jag, intuitiva beskrivning av hur den andelen (aktien) prissätts. Utgångspunkten är bolagets förmåga att generera vinst. Det beskrivs enligt DuPontmodellen med marginaler multiplicerat med omsättsättningshastighet (här har rörelsemarginaler brutits ut för att ge ett tydligare fokus på bolagets kärnverksamhet).

Hur mycket är någon beredd att betala för de vinsterna? Svaret ges av avkastningskravet - E/P, som är mer känt i sin omvända form P/E-talet. Ett riktvärde för hela börsen och på lång sikt är att E/P ligger på långa räntan plus en premie runt 5 procentenheter. Det är därifrån siffror som att aktier avkastar 8 procent eller att p/e bör ligga runt 15 kommer. Aktieägare eller bolag kan höja sin avkastning (och risk) genom belåning. Det är där soliditeten, eller den s.k. hävstången, kommer in. Däremot måste aktieägaren avstå räntekostnader och skatt på resultatet innan det går att stoppa ner i fickan. Vill man uttrycka det här som en formel ges den nedan.


Nästa steg

Poängen med den här modellen är att det går att laborera med bolagets resultaträkning och marknadens avkastningskrav för att se effekten på vad det egna kapitalet kostar. Nu har jag sex köpkandidater bland de mindre bolagen, som jag tittar på. Det ska bli kul att sätta sig in i hur de skapar värde och vad som skulle kunna driva utvecklingen på sikt. Jag har redan fått flera bra inspel, så det finns att fundera kring :)



Featured Post

Senaste filmerna från vloggen

Här hittar du alltid senaste klippen från mina vloggar - 3 snabba och Sparskolan. Jag fyller även på med andra klipp och poddar dä...

Aktuella data från OECD

Reklam