Portföljens utveckling (från start, risknivå & jfr SIXRX, se egen flik)

onsdag 30 september 2015

Läsvärda bloggrannar och nyhetsblippar

Dags för en liten paus från de vanliga rundorna. Nya idéer kräver lite andra cirklar. Tar en tur bland trevliga kollegor och svenska media. Vad är läsvärt där ute just nu?


Verkstad är det nya svarta

Verkstad är närmast glödhett just nu. Det går nästan inte att bläddra på nätet eller i tidningen utan att mötas av åsikter i ämnet. Affärsvärlden har efter sommaren rekommenderat och i vissa fall tagit in följande i sin modellportfölj Autoliv, SKF, Alimak, Gränges, Volvo, ABB, Trelleborg och nu senast Atlas Copco. Det får man ju säga är ett ganska klart budskap. Så här skriver Privata Affärer i ett inlägg
Om den stora kursrekylen är övergående är det ett kanonläge för köp av kvalitetsaktier. Privata Affärer har tre affärsförslag som alla har fallit med över 25 procent.
Vilka tre aktier i den ganska allmänna börsnedgången tror ni tidningen väljer? Rätt svar Hexagon, Trelleborg och Gränges. Dagens Industri gillar Haldex och Aktiespararna/Svd sticker ut hakan och lägger en slant på SSAB. En av bloggosfärens intressantaste aktieprojekt har Aktienovisen - han slog till och köpte Atlas Copco för sitt veckosparande senast. En annan, lite nyare, bloggare är DanielWikstrom, som gick in i Deere. Annars var hans  "Bokrecension: ”The Snowball – Warren Buffett and the business of life" läsvärd.

Skeptiker

Några skeptiska röster finns det trots allt. Aktieräven noterar att "2 av 3 aktier på Large Cap handlas under 200 dagars medelvärde". En signal så god som någon om att vara försiktig. Hit hör också  Riskminimerarens  inlägg "Om Sandvik" Några andra som delvis ställer sig vid sidlinjen är Börsveckan, som ändå lockades av Alimak. Annars var förstås veckans mest uppmärksammade börsbjörnar Carl Ichans egna tevekvart och att Alfred Berg sänkte aktievikten i sin modellportfölj. Investerarfysikern har bytt bloggplattform men är förstås lika läsvärd, här en länk om hans syn på börsoron.

Utdelningsinvesteraren har också en mer allsidig syn på nedgången i "Värderingarna har åtminstone kommit ned en bit". Gillar infallsvinkeln att fundera mer kring portföljen enskilda aktier just nu. Investeringsstrategi tänker även Börstankar på i sina betraktelser om investerare på Shareville, senast Häänk. Hela serien är läsvärd. Det är alltid intressant att få lite inblick i tankebanorna hos andra investerare. Vissa som Aktiefokus bekymrar sig inte om börsens vardagsbrus utan tittar till värderingarna på försäkringsbolagen. Utgångspunkten är än en gång Vardia och man kan inte annat än imponeras av Kennys envishet till gagn för många sparare. "Vad ska man köpa i en allmän nedgång" funderade Spartacus Invest på redan för en månad sedan.

Begrava pengarna då?

Bloggfavoriten z2036 funderar på att gräva ned pengarna i begravningsentreprenören Stonemore. Varför inte? När ni ändå är där kolla inläggen om pensioner och bästa sparform för aktier.  6mille slog till i Nordea och Lundin Petroleum "Nytt köp och lite sladdersnack". En alltid läsvärd skribent om ett intressant bolag var att läsa Protector Forsikring på Ruters Investeringar.

Åsikter om det mesta

Daniel Investerar tog en annan väg och har istället ökat i Procter & Gamble. Ett läsvärt inlägg på den bloggen var annars "En giftig folkvagnssvan". Det ämnet, bilen, tar även Onkel Tom upp i "Skippa bilen och öka friheten med nästan 100%"

Några favoriter har läsvärda politiska analyser på sina bloggar. Jag anstränger mig för att det här ska vara en ren investeringsblogg men det hindrar ju inte att jag kan läsa andra. Så utan några egna reflektioner noterar jag att det är välskrivna inlägg. "Hur tänker det egentligen" Våra Placeringar om skatter, samma ämne funderar Chansar Mest på i "Born free, taxed to death" medan Aktieingenjören skriver om att "Det verkar som att jag hade rätt om Rysslands reträtt i Ukraina". Ekonomistas funderar i sin tur på, i ett mindre politiskt inlägg, om "Är bostadscurling en folksport?" 

Jag själv då?

Själv har jag fortsatt min exposé i klädindustrin med det här inlägget "HM:s ljusa framtid och dolda problem" (Nordnetbloggen). Där hade jag gärna lagt mer pengar men senaste köpet var en ökning i BMW för knappt 75 euro. Sedan var kassan slut. Tur att Affärsmodellen fyller på så jag har något att investera, som du kan läsa om på vår privata blogg "Vårt slimmade liv".

Ja, just det och så har jag i veckan haft ett inlägg om verkstad och ett om SSAB... man vill ju hänga med :)

tisdag 29 september 2015

SSAB - konkurs eller köpläge?

Ska man köpa ett bolag på dekis med svåra problem med konjunkturen? Kanske, om det är billigt för så är det ofta med värdeinvesteringar. Priset går ned men sällan utan anledning.

Det kan inte vara lätt att vara värdeinvesterare just nu. Vad ska man välja? Havet är breddfullt med industri- och råvaruaktier till låga värderingar. Åtminstone när värderingarna baseras på försäljning (p/s) eller eget kapital (p/b). Ett bra exempel är SSAB - vad sägs om att betala 25 öre per fösäljningskrona? Före finanskrisen kostade det fem gånger så mycket. Eller varför inte köpa en krona eget kapital för 33 öre? Den kostade sju gånger så mycket 2007.


Källa: Börsdata
Tyvärr visar det som verkar för bra för att vara sant vara just det. För bra för att vara sant alltså. En aktie är som bekant värd nuvärdet av framtida kassaflöden samt restvärdet. Den som gick in i SSAB för 10 år sedan har fått ett negativt kassaflöde per aktie på 100 kronor. Bättre investeringar kan man ju göra. Nu är i och för sig det negativa kassaflödet för 2014 och 2015 främst kopplat till sammanslagningen med Rautarukki. Den ska förhoppningsvis bidra till ett bättre resultat på sikt.

Källa: World Steele Association

Stålindustrin är dock inget under av glädjesignaler just nu. I den senaste uppdateringen av produktionssiffror var det ner några procent på årsbasis. Det berodde dock helt på lägre kapacitetsutnyttjande.

Källa: World Steele Association

När är billigt köpvärt

Källa: Börsdata
För den som kliver in på något av SSAB:s stålverk måste det vara abstrakt att verksamhetens överlevnad är hotad. Försäljningen är, som framgår av grafen ovan, relativt stabil. Kan bara bolaget få betalt för stålet igen är köpläget nästan för uppenbart. Inte under hela millenniet har det varit så billigt. Det är klart det kliar i fingrarna på en värdeinvesterare.

När ska man då köpa det billiga bolaget med, främst, externt skapade problem. Jag läste en mycket intressant artikel i ämnet idag. "James Tisch Investment Philosophy And Some Thoughts On Loews" (Valuewalk). Där beskrivs bland annat hur investmentbolaget Loews köpte upp nybyggda oljetankers för under skrotvärdet i början på 80-talet. En oljeboom hade drivit upp produktionen av nya båtar i mitten på sjutiotalet men efter den andra oljekrisen i slutet av decenniet var det ingen som vill köpa nya båtar längre. All nybyggnation avstannade.

Loews bettade på att köpa båtarna och låta de stå något år. När de senare vände tjänade de multum. Formel 1a för värderinvestering således och onekligen med en del likheter till samtiden. En viktig poäng var att det fanns en plan b - helt enkelt skrota båtarna och sälja plåten. Tro på uppsida och en begränsad nedsida således. Hur motsvarande ut för stålet?

Några bilder att ha i bakhuvdet


Produktion och efterfrågan av stål 2003 och 2013 Källa World Steel Association

Ovanstående bild har jag använt några gånger tidigare (vilket märks på att den börjar bli lite gammal). Poängen håller dock. Kinas förbrukning av stål har ökat men produktionen har vuxit så mycket att landet nu är en nettoexportör. Det här var dessutom innan inbromsningen i kinesiska investeringar och industriproduktion. Sannolikheten att Kina börjar importera stål i stora mängder igen är därmed nästan noll. Lägg till det att stål har gått samma väg som alla andra insatsvaror. Investeringarna i nya produktion matchas inte av efterfrågan.
 
Källa: World Steel Outlook
Martin Lindqvist fick en fråga på kapitalmarknadsdagen för ett år sedan om han trodde att de gick att komma tillbaka till de höga marginalerna från före finanskrisen. Han gav det korta svaret "those days are gone". Det verkar onekligen vara ett riktigt svar av flera skäl. För det första kommer Kina med flera knappast ha behov att importera, för det andra har överhettning i deras ekonomier lagt sig och med den har marginalerna landat och jämnat ut sig över världen. För det tredje finns det ett kroniskt överskott på stål.

Källa: World Steel Outlook
Nästa fråga är vad som skulle kunna ersätta guldåldern för några år sedan. Stål lär vi väl ändå fortsätta utnyttja. Därtill var det visserligen ett hack i efterfrågekurvan ovan men den fortsatte trots allt uppåt därefter. I våras hade jag ett inlägg om att "Med 2011 som basår ser verkstad dyrt ut". Valet av år var ingen slump. Det verkar ha varit det minst onormala året vi haft efter finanskrisen, åtminstone inom industridelen av ekonomin. Det stämde bra i den jämförelsen och det stämmer bra här. Titta på ebitda-bilden ovan. Ska man dra en linjen vid något år är 2011 onekligen en kandidat.

Tittar man på motsvarande för SSAB så 2011 året med den bästa ebitda-marginalen efter rekordåren. Övriga år har varit riktigt dåliga, så ska SSAB överleva är det nog åtminstone den nivån som krävs. Det här går att labba lite med genom sambandet att vinstmarginalen multiplicerat med vinstmultipeln och försäljningen blir priset. Där marginalen och vinstmultipeln är fasta medan försäljningen och aktiepriset är det man labbar med.
 px=(e/s)*(p/e)*sx. 
Baserat på 2011 och den historiska jämförelsen skulle SSAB kunna ha en vinstmarginal på 3,5%. P/e-talet låg på 15 för SSAB var 2011. Det låter inte orimligt, eftersom stålindustrin har mycket genomsnittliga kapitalkostnader i NYU:s jämförelse. Vad säger då detta om pris och försäljning?

Om SSAB skulle kunna ligga på den försäljning per aktie på 110 kronor, inte orimligt enligt Börsdata. Det var 109 senaste kvartalet och har legat högre tidigare skulle det med ovanstående antaganden motsvara ett pris på 57 kronor. Deutsche Bank la sig på 54 kronor i vintras, så det var sannolikt med ungefär de här antagandena.

Nu ser världen annorlunda ut. Om SSAB ändå klarar att återställa sin lönsamhet så innebär ovanstående att nuvarande aktiekurs, på 27 kronor, skulle motsvara en försäljning med ovanstående marginal på dryga 50 kronor per aktie. Det är nog orimligt lågt. Den kursen kan sannolikt bara förklaras med att bolaget är prissatt utifrån, minst, behovet av en nyemission. Om slutsatsen är att det skulle behövas är faktiskt frågan varför bolaget ska drivas vidare. Nu ser inte den finansiella situationen ut på det sättet ännu, så i närtid ligger det nog inte i korten.

Vad beror raset på? 

Källa: SSAB med mina tillägg i rött och grönt
Det som hänt senaste tiden i SSAB är att det kommit svaga signaler över hela linjen. Caterpillar var en besvikelse, Volvo ser dystert på framtiden (även om Scania tyckte att de överdrev), amerikansk olja har till slut börjat tappa mark, Glencore och Alcoa tyder på att det inte finns mycket att hoppas på i gruvor och råvaror. Det lilla ljuset i tunneln var bilindustrin, som fortfarande slår försäljningsrekord. Där inträffade ju dock en liten skandal häromdagen - så även om de siffrorna för tredje kvartalet säkert blir fina kan de tyngas av prognosen för perioden därefter. Över alltsammans svävar nästan konkursade tillväxtmarknader och förstås konjunkturen i Kina. Roligare kan man ha det.

Samtidigt. Det här är känt och ungefär som för övrig verkstad därmed inprisat. SSAB är nog ett bet på om bolaget klarar sig just nu. För egen del undrar jag om inte den oron gått lite väl långt. Eller kanske snarare lite väl snabbt, för den riktigt bra lösningen på sikt har jag inte sett. Men lite tillfälligt bottenfiske inför rapporten är inte uteslutet.











måndag 28 september 2015

Verkstad eller inte verkstad, det är frågan

Alla skriver om verkstad just nu. Bortglömt blev först kelgris men har nu övergått till en kamp mellan girighet och rädsla. Alltid intressant för den intresserade investeraren.

Den som följt våra investeringar i år har inte fått läsa så mycket om exempelvis fastighetsbolag eller dagligvaruhandel. Två sektorer som jag i och för sig gillar och som vi i andra delar av konjunkturcykeln investerat i. Desto fler inlägg har handlat om ämnen som cykliska aktier, normalisering och sektorrotation.

Vårt verkstadsår

Redan i "Inriktning för investeringar 2015" från 27 december förra året är verkstad ett tema.
En sammanvägning talar för att investera i amerikanska konsumtionsbolag med stora intäkter i dollar och europeiska exportörer. /./ Den exportberoende tyska industrin har värderats ned alltför lågt. Om euron faller nästa år, vilket är det scenario jag agerar utifrån lär det bli en rejäl injektion för bolag som BMW. Även det låga oljepriset kommer att hjälpa till... /./ Sverige då? Vi är som ett litet Tyskland. I och med att kronan redan försvagats under året har en del av det lyftet redan ägt rum och svenska bolag värderas högre än sina tyska motsvarigheter. Dollarn lär dock fortsätta vinna mark, så exportbolagen bör ha mer att hämta.

Den 2 maj hade jag svängt och undrade "Har verkstad stigit för fort?"  samma dag gjorde jag följande iakttagelse "Med 2011 som basår ser verkstad dyrt ut". Sedan föll det och i mitten på augusti undrade jag "Efter korrektionen - finns det ett köpläge i svensk industri?". En vecka senare besvarade jag den frågan i "Sinnesnärvaro eller panik, bedöm själva". Jag ville rensa ut råvaror och en hel del verkstad ur portföljen för att inte ligga för tungt viktad mot börsnedgångens epicentrum. Tio dagar senare  slog jag trots det till i "Spekulerar i SKF". Girigheten vann över rädslan får man nog säga om den investeringen.

Nu sitter vi med knappt tolv procent av portföljen i BMW, åtta procent i GE och drygt 4 procent i SKF. Lägg till det att ytterligare 14 procent ligger i Investor och Ratos, lyft ut deras cykliska innehav och portföljen har fortfarande kanske runt en tredjedel styrd mot cykliskt. Med 15-20 procent placerat i stigande räntor är vi förstås rätt måna om att normaliseringen av ekonomin fortsätter.

Upp som en sol ned som en pannkaka


Källa: Nasdaq

Det är för övrigt inte bara här på bloggen utan i snart sagt all ekonomisk nyhetsmedia, som verkstad varit årets tema. Det har gällt internationell och svensk press samt professionella och bloggande skribenter. Den som klev på i januari har sedan hängt med på en riktig bergochdalbana, som bilden ovan visar.

Bloggkollegan, den alltid läsvärde Riskminimeraren tyckte nyligen att nu är det "Mindre vansinniga verkstadsvärderingar". DI resonerar liknande när de idag skriver att  "Haldex lockar med bromsen i". Redaktionen tror visserligen inte på någon vinstökning för 2016 men tycker värderingen är för låg. Liknande resonemang har Affärsvärlden haft i rekommendationer av exempelvis Trelleborg (som de dock backade från), Volvo och SKF.

Alimak, hisstillverkaren med inriktning på oljeservice, bygg och industri har lockat både Affärsvärlden och Börsveckan. Annars tillhör den sistnämnda redaktionen skeptikerna och har uttalat skrivit att de ser för höga risker i cykliskt just nu. Liknande tongångar hörs från Carnegie som inte längre lockas av Volvo (en rätt rejäl sväng utifrån vad de tidigare sagt).

Konjunkturen har inte levererat

Lite rörigt med andra ord. Det blir inte lättare när valutaeffekter och billiga råvaror ska räknas in. Mycket av lyftet i början av året var styrt mer av växelkurser och besparingar efter neddragningar och sänkta priser för inköp än av växande efterfrågan. "Ingen fara" var bilden då, för ökande industriproduktion låg runt hörnet.

Så blev det inte utan istället kom först Grekland och sedan Kina in i bilden. Lägg till det svag underliggande tillväxt i industrin, stor osäkerhet om investeringar samt effekter av råvaruöverskott som börjar märkas på allvar. En game changer kom i slutet av augusti men bekräftades av IEA för två veckor sedan "US oil output set for sharpest fall since 1992, says industry body" (BBC). Det här har synts i rapporter från bolag som Caterpillar och nu senast från "Glencore shares tumble on concerns over commodity prices". Det i sin tur har varit det huvudsakliga skälet till att bolag som Volvo och Sandvik närmast är i fritt fall.



Det här är inte problem som är borta. En del som det låga oljepriset bidrar också positivt men frågan är hur mycket ytterligare kostnadsbesparingar kan lyfta europeiska aktier. Tisdagens bästa artikel beskrivs hur Europas tänkta plan för en konjunkturuppgång är sönderslagen. "Five concurrent crises push Europe into the realm of chaos" (FT). Idén var att billigare euro och starkare export skulle lyfta kontinenten. Som FT konstaterar - någon plan b har inte funnits.

Möjligen kan lösningen bli ökade kvantitativa lättnader. Det ryktet tog hur som helst ordentlig fart för någon vecka sedan efter att chefekonomen på ECB svarat ungefär - "ja visst, om det behövs"."Wir sind mit unserer Politik erfolgreich" (NZZ).  Däremot är FED lite ute ur bilden för närvarande. Marknaden prissätter numera det som en slantsingling om det blir en räntehöjning i december eller senare. Tidigare verkar ingen utom en och annan Fed-ledamot tro på längre.

Det här har förstås ändrat spelplanen för aktier. Stoppat investeringsklockan är väl en beskrivning. Vissa tolkar osäkerheten som att kapital dras ur aktiemarknaden och flyttas till kontanter eller obligationer. Det kan vara att den trenden gått lite för långt. "Shares set to climb after the fears have peaked - Stocks may be catching up with the worries already baked into the corporate bond markets" (FT). Ur den artikel är den här spännande bilden tagen.

Källa: FT

Bilden förklarar var pengarna har tagit vägen den senaste tiden. Priset på risk har stigit ordentligt på obligationsmarknaden (spreaden på vänsteraxeln är skillnaden mellan priset på statsobligationer och företagsobligationer). Stigande risk ska normalt avspeglas i sjunkande aktiepriser, vilket det också gjort. Diagrammet visar därmed att det som hänt är att oro för ekonomin har prisats in i aktiemarknaden. 

Det kan ju låta självklart men alternativet hade varit att kursfallet exempelvis berodde på sänkta prognoser för försäljning eller marginaler. Faktum är att dessa sänktes redan i somras, vilket jag då konstaterade i "Rapportreflektion: otäck börsmättnad". Den pusselbit som saknades i den analysen kan mycket väl ha varit att jag underskattade den växande riskpremien. Det är något positivt för oro kan ändras till lugn och då sjunker riskpremien igen. Eller annorlunda uttryckt det är värre att vara sjuk än att oroa sig för att bli det.












söndag 27 september 2015

Håller HM:s strategi för kineser och Zalando?

HM blir lätt antingen hallelulja mot misstro eller tillväxt mot marginaler. Jag tyckte det var dags att läsa på om modeindustrins framtid och vilken plats fast fashion har där.

Källa: Fast Fashion: Business Model Overview and Research Oppurtunities (2014)
“Clothes make the man. Naked people have little or no influence on society.” 

Mode är ett fascinerande brett ämne. Kläder sträcker sig från den, näst mat och dryck, mest basala av alla produkter till ett uttryck för vilka vi väljer att vara. I alla kulturer har kläder varit bärare av sina samhällens värderingar, längtan och oro på ett sätt som ingen annan produkt kommer i närheten av. Det är ingen slump att bloggosfären domineras av skickliga, ofta mycket unga, modebloggare.

En av globaliseringens starkaste distributionssystem är just det vi har på oss. Så var det när Hollywood fick spred bikinin till världen på femtiotalet. Så är det nu när "Alexander Wang creates sporty-chic line for H&M collaboration" (Sundiak) med hela världen som mottagare.

Frågeställningen: kan HM fortsätta växa med nuvarande lönsamet

Källa: Börsdata
Det är på många plan fascinerande att H&M tillsammans med Zara och övriga bolag inom Inditexsfären har fått den här globala ställningen. För mig, som är en investerare, är frågan om den här resan kan fortsätta. I inlägget "HM i 10 grafer - vad kräver aktien för tillväxt och marginaler?" tog jag siffervägen in i HM-aktien. Den här gången tänkte jag titta på bolagets omvärld och strategi utifrån följande frågeställningar.

  1. Är det realistiskt att HM fortsätter växa i nuvarande takt?
  2. Vad händer med lönsamheten?
  3. Vad är de kritiska framgångsfaktorer som den långsiktiga investeraren ska titta på?

I det här inlägget kommer fokus helt att ligga på bolaget och världen runtomkring. Egentligen tycker jag det är så en långsiktig investerare ska tänka. Det sägs att ju att marknaden är effektiv och då är det antagligen mindre viktigt vad aktien kostar den eller den andra dag (fast just när det här skrivs känns den billig).

Nu kör vi.

Vad är fast fashion?

Citat i inledningen är av Mark Twain. Jag har hämtat det från sajten Fastandfuriosfashion. Där finns en mycket bra beskrivning av vad, från kundens perspektiv, HM och Zara har kommit på - "Introduction: What is Fast Fashion?". Ett bra exempel på vad vi talar om är att på Zara ritar designers flera plagg per dag och beslut om produktion kan komma direkt. Metoden är att löpande inspireras eller stjäla, beroende på inställning, från de finare märkenas kollektioner. Allt för att kunderna ska ha det senaste, snabbt och billigt. Det här illustreras skickligt i det citerade inlägget ovan. En mer vetenskaplig beskrivning ges i (den lättlästa) avhandlingen "Fast Fashion: Business Model Overview and Research Opportunities" (Caro, Martinez-de-Albénez (2014))

Fast fashion is a business model that offers (the perception of) fashionable clothes at
affordable prices. From an operations standpoint, fast fashion requires a highly responsive supply chain that can support a product assortment that is periodically changing.
Några nyckelord är:

  • hög modegrad (eller åtminstone högre än konkurrenterna)
  • låga styckpriser men hög försäljning (gärna flera plagg för samma ändamål och samma säsong)
  • extremt korta produktlivscykler och ultrasnabba distributionskedjor

Notera att ungefär samma punkter skulle kunna använda för att beskriva exempelvis en bra blogg. Pricka rätt (men du behöver inte vara unik), var gratis men ha många läsare och publicera mycket aktuellt material. Liknelsen är ingen slump och inte helt min egen. Fast fashion är att snabbt föra över trender från en global medie- och modeindustri ut i världen. Konsumenter som har tillgång till samma digitala flöde av musik och film vill inte bli sittande med vårens kollektion. De vill vara med när och där det händer.

En annan referens är att det här är bolag som i sin nisch fångat upp trenden att styra verksamheten agilt, något som ofta kopplas till de möjligheter digitaliseringen och big data har gett. Planera inte så mycket, ha en stabil strategi och var snabb i genomförandet.

Hur tjäna pengar på fast fashion?

Inledningsbilden ovan visar några av de största varumärkena inom fast fashion, även om jag inte riktigt förstår varför GAP kom med i bilden. De tre stora är Zara med syskonmärken, HM och Uniqlo. Tittar man på "The 5 Most Valuable Fast Fashion Brands" (Fashion Spot) utgör dessa tre av de fem högst värderade varumärkena. De två andra är Addias och Gap, dvs. ett sportklädesmärke och ett mer traditionellt märke. Onekligen en spännande sammansättning.

En första, lite typisk iakttagelse, är att trots att alla dessa bolag i stor utsträckning tjänar sina pengar på mer traditionella metoder än vad som alltid framkommer. En klädbutik kan delas in i basickläder (typexemplet kan var vara strumpor eller oprofilerade skjortor), basmode (hit skulle t.ex jeansmärken som håller flera säsonger eller så kallat tidlösa plagg kunna läggas) samt slutligen aktuellt mode.

I den citerade avhandlingen ovan är slutsatsen att upp till 70 procent av utbudet på HM och 40 procent på Zara är basicplagg. Uniqlo, som det är tveksamt om de är fast fashion, har gått ännu längre och har nästan hela sitt utbud i basicsortimentet. Men det är skillnaden som gör skillnad för andra butiker ligger lägre än så.

Källa: Fast Fashion: Business Model Overview and Research Oppurtunities (2014)

Det här gör att kunden upplever en högre modegrad och oftare uppdaterar sin garderob. Fungerar det då? Ta en titt på y-axeln. Måttet visar sambandet mellan brutttomarginaler och lagerkostnader. En förklaring finns här på Investopedia. Den som vill veta varför det är viktigt kan titta i ett tidigare inlägg om Dupontmodellen här - "Prata (inte räkna) aktievärdering"

Källa: Fast Fashion: Business Model Overview and Research Oppurtunities (2014)

En annan hemlighet är den ultrasnabba försörjningen av kläder till butikerna. Traditionella klädbutiker planerar upp till ett år före lansering av sina kollektioner. HM kan klara design-to-market på en dryg månad och Zara är ännu snabbare. Det bidrar starkt till lönsamheten genom lägre lager och minskat behov av lagerrensande reor. Metoden illustreras i bilden ovan.

Olika sätt att få kläderna till butiken

En annan viktig faktor är utformning av företagens supply chain. Här har HM och Inditex har tänkt lite olika men båda har fått till mycket välfungerande system, bra beskrivet här.

HM köper in allt från underleverantörer, i första hand i Asien. Det är en sourcingstrategi som känns igen från till exempel amerikanska teknik- och varumärkestunga bolag som Qualcomm och Nike. Till fördelarna hör bra förutsättningar att pressa kostnader, flexibilitet att öka eller minska produktion samt möjligheten att fokusera på den egna kärnkompetensen. Nackdelar är bland annat sämre kontroll på produkter vars kvalitet och tillverkningsprocess bolaget som levererar till slutkunden ändå måste stå för.

Inditex har istället egna fabriker och inköp närmare sina respektive marknader, främst i Europa. Det ger ännu kortare ledtider från design till butik men driver upp kostnaderna något samt ger minskad flexibilitet för svängningar i efterfrågan.

Källa: Wsj

Vägvalen syns tydligt i bilden ovan. En annan effekt av hur respektive bolag styr sin produktion är att HM är betydligt känsligare för valutasvängningar än Inditex. "Europe’s Fashion Retailers Under Pressure From Strengthening Dollar" (Wsj)

Fungerar det?

Källor: CSI Market (Bransch och GAP), Börsdata (HM) samt Forbes (Zarabutikerna ej Inditex)
Fast fashion har en överlägsen lönsamhet mot mer traditionella affärsmodeller. Allra bäst går "Zara leads in fast fashion" (Forbes) men även HM går fantastiskt och bra går även lågprisvarianten Uniqlo (vars moderbolag heter Fast Retailing). Förlorarna är bolag som GAP och här hemma kedjor som Kappahl och Lindex. Fast de snabba och billiga modet gör även livet svårt för de billigare premiummärkena - "How Michael Kors, Ralph Lauren and friends lost their cool" (CNN Money).

Så här såg resan ut fram till 2012 och den har fortsatt därefter. 

Källa: Fast Fashion: Business Model Overview and Research Oppurtunities (2014)

Det finns fortfarande marknadsandelar att ta

En viktig poäng är att så här långt har HM, Zara och Uniqlo i mindre utsträckning än man kan tro trängts med varandra. Marknadens tillväxt och de gamla butikernas tillbakagång har gett utrymme för alla tre. Klädmarknaden är dock så oerhört stor och fortfarande fragmenterad att den här resan kan fortsätta länge. GAP är fortfarande en av de största klädkedjorna i USA men med en marknadsandel som fallit från 5,1 procent till 4,7 procent är det jämfört det flesta branscher inte en särskilt stark spelare. 

Bilden av klassiska klädbutiker, både mindre och nationella kedjor, som har svårt att möta konkurrensen från fast fashion bekräftas både i data och analyser. Den verklighetsbeskrivning som ges ovan fortsätter gälla. 


Slutsats: allt tyder på att HM på befintliga marknader fortsätter ta marknadsandelar mot befintliga konkurrenter. På dessa marknader måste hotet ligga i något nytt fenomen. 

Marknadernas utveckling

Källa: PWC
Tittar man på prognosen för de kommande åren, ovan, ser den ut som vilken annan del av världsekonomin som helst. Det hade tills nyligen lika gärna kunnat vara en graf över oljekonsumtion eller inköp av socker. Allt har samma mönster. Nu har som bekant världens råvarukonsumtion, industriproduktion och investeringar skakat till ordentligt med epicentrum i Kina. Det gäller dock inte för konsumtionen i samma utsträckning. något som flera gånger konstaterats här på bloggen. Så ovanstående är sannolikt ingen dålig gissning för framtiden.

Hur ligger då HM till på det här marknaderna? Mycket bra verkar vara svaret. "H&M Bets Big on China" (Wsj), som skrevs efter senaste kvartalsrapporten beskriver hur HM har lyckats mycket bra med sina etableringar i Kina. Det bekräftas också av China Daily i "Fast fashion labels ride e-commerce boom", där det här citatet är plockat
Even though media reports claim it takes H&M and Zara three months to get new product ideas into their stores-or 10 months in Gap's case-clothes can go from the catwalk to the shelf in as little as four weeks.
This clearly appeals to Chinese consumers, who are known to be more fashion-forward and bigger risk-takers than their American counterparts. Often, the younger generation leads the way.
Låter som en drömmarknad för HM, vilket det alltså enligt artikeln i Wsj också är. Det går bra även i andra delar av Asien och det är särskilt värt att nämna Australien, som är marknad med stor klädkonsumtion och riktigt bra förutsättningar för HM att växa.

Slutsats: HM verkar vara bra positionerade för den geografiska del av marknaden som växer med hög lönsamhet de kommande åren.


Digitalisering, Zalando och andra trender

Källa: McKinsey

"Succeeding in tomorrow’s global fashion market" (McKinsey) ger en överblick över modeindustrins utveckling de kommande åren. En av iakttagelserna är att tillväxten främst ligger i onlineförsäljningen men att denna börjar på en såpass låg nivå att den bromsar men inte sänker traditionell handel ännu. 


Källa: eMarketer

Bilden av tillväxttakten bekräftas av eMarkterer i "Apparel Retailers and Ecommerce: Direct Marketers Dominate - Retailers with strong direct-sales history lead for ecommerce". Slutsatsen i den artikeln är att e-handel har gått bäst för butiker med etablerad kontakt med kunderna och allra bäst för dem som har erfarenhet av någon form av distanshandel. Det har varit svårt för rena e-initiativ men även för butiker utan erfarenhet av andra säljkanaler.

Det låter ju logiskt och det saknas inte exempel här hemifrån på misslyckade e-handelssatsningar. Till dess bolag som Zalando äntrar scenen. Nu växer de bolaget och HM båda snabbt inom e-handel. Vad är det som har hänt och är det hållbart?

Källa: Slideshare
E-handel är värt ett helt eget inlägg. Bland annat förändrar det hela köpprocessen till att bli mer iterativ än linjär. Du är som köpare betydligt närmare köpet redan från början än du är i traditionell handel. Ett klick bort kan man säga men också alltid nära att ångra dig och mer osäker på vem det egentligen är du köper av. Det påverkar en hel del i interaktionen i alla kanaler med kunden.

För att bringa reda i var fast fashion befinner sig i digitaliseringen är ovanstående bild en bra utgångspunkt. Det finns relativt stabila studier som visar att fördelar sig med olika andelar i boxarna ovan. I vissa fall är det att få tag på en speciell bok som gäller, då är det svårt att slå Amazon. I andra fall är billigast viktigast och där har prisjämförelsesajterna sin styrka. Många köp har dock även i den digitala världen andra kvaliteter. Det är inte så att längtan efter en trevlig kvartersbutik med vinylskivor i travar försvinner bara för att världen digitaliseras.

Zalando är för närvarande främst i rutan stort utbud medan fast fashion främst har sin styrka i den upplevelsebaserade kolumnen. I och med att HM:s utbud bara finns där och hänger ihop med att du gillar HM så står bolaget på gott och ont på egna ben även på nätet. Det blir den egna kundrelationen som styr om det blir ett köp. Möjligen kan HM då även plocka kunder som av enkelhet och trygghet vill handla på en plats även väljer HM för de 70 procent av utbudet som är basic. Så här långt verkar det åtminstone så.

Det borde kunna komma mindre spelare som byggde mer direkta kontakter med kunderna än HM men frågan är om det kommer att skilja så mycket från hur världen sett ut hittills. Några handlar i småbutiker, andra föredrar köplador på nätet och ytterligare andra har sin relation med en viss kedja.

McKinsey nämner också, förstås, digitaliseringen och e-handeln som en värdedrivare kommande år. Deras slutsats stämmer väl med ovanstående. Det är bolag som lyckas hitta en tydlig multikanalstrategi som är bäst positionerade. Hit bör HM höra. En annan viktig poäng är att den växande mängden data om kunderna gynnar bolag med snabb supply chain och stora kunddatamängder. Två punkter HM ligger rätt i.

Slutsats: det finns så här långt inget som tyder på att nätet missgynnar fast fashion eller för den delen HM.


Några andra viktiga trender

McKinsey tar upp en viktig iakttagelse i sin rapport. Med fler distributionskanaler ökar kostnaden per kund. I teorin ska dina inköp ju både täcka en bra webbsida och en butik - alternativt någon annan form för distribution av varor och reklamationer. Det här pressar lönsamheten, vilket oftast syns först på butiksdelen. Det finns några initiativ bland annat i USA att ändra butiksutformningen, som även HM arbetat med, men inget riktigt lyckat. Här har bolaget en utmaning kvar. Frågan är om inte mycket av de sjunkande marginalerna härrör från det här fenomenet.

Slutsats: HM har inte löst frågan vad de ska använda sina fysiska butiker till. Det tynger marginalerna.

En spännande trend är att timglaskonsumtionen, som går ut på att billigt och dyrt slår ut mellanklassvaror, är på väg att ersättas av en fragmentisering. Det är fortfarande så att lyxvaror och billiga alternativ i nästan alla branscher, inklusive kläder, går bättre än genomsnittet. Till dessa har dock slutit sig nischer ur mellanklasssen. Det som numera är viktigast är att tydligt sälja till ett segment av marknaden. Breda lösningar göre sig icke besvär. Det går inte att ställa en Volvo på varje garageuppfart längre men möjligen en hos en utpekad kundgrupp (vilken nu det skulle vara i det exemplet).

Det här blir inte lättare av att kundsegmenten ändras snabbare än bolagen varit vana vid. Män köper exempelvis alltmer kläder. En annan förändring är att migration ändrar sammansättningen av kunder på många marknader. Exempelvis ökar andelen hispanics i USA.

Ytterligare en stark trend, som vi svenskar nog inte ser, är urbaniseringen och framväxten av allt fler megastäder. Antalet städer som är större än Sverige växer snabbt. Då blir det relevant att tala inte om att lansera HM i ett land utan i en stad. Det är också delvis andra konsumtionsmönster i de allra största städerna. Hittills har det här varit positivt för fast fashion och negativt för traditionella kedjor.

Slutsats: På några marknader, som i Sverige och möjligen Tyskland, har HM blivit så stora att fragmentiseringen på sikt kan slå mot varumärket. Lite stöd har bolaget av satsningen på butiker under olika namn. Det är nog ändå ingen styrka för HM men möjligen en begränsad svaghet.

Ett möjligt särskilt problem för megamärken som HM och Zara är att kombinationen av digitalisering, individualisering, migration, urbanisering och miljömedvetenhet skapar starka lokala subgrupper. Många stör sig på den ställning Södermalm i Stockholm har i vår nationella diskussion men faktum är att det här är ett globalt fenomen. Det samma gäller för framväxten av lokala grupper med annat ursprung än majoriteten. 

Med allt starkare lokala urbana områden blir kan det svårare att hävda en enda global märkestillhörighet. Finns det en global smak som det gjorde under Hollywoods glansdagar? Inom matindustrin har lokala alternativ blivit ett allvarligt hot mot företag som McDonalds. Den tiden kan komma även inom mode. Inte minst när den kombineras med en negativ inställning till konsumism. Här är ett exempel "Is Fast Fashion Heading for a Slowdown?" (Euromonitor)

Det här för oss till det som är det mest uppmärksammade hotet mot HM:s affärsmodell. "Fast Fashion Is the Second Dirtiest Industry in the World, Next to Big Oil" (EcoWatch). Snabb konsumtion av modekläder stämmer dåligt in med tidsandan. Den som funderar på om det är en icke-fråga kan ju titta på det som nu händer inom bilindustrin och det som sedan ett tag tillbaka pågår inom energisektorn. HM gör mycket för att möta detta men inspelen haglar trots det i en strid ström. "5 Truths the Fast Fashion Industry Doesn't Want You to Know" (Huffington Post) och "A Must-Watch Fast Fashion Documentary Is Now On Netflix - The Cost Of A $10 H&M Sweater Is Greater Than Advertised" (Factodesign) är två exempel.

Slutsats: HM är så det går rimligt rustade för trycket mot mer lokal konsumtion och ökad miljömedvetenhet. Frågan är väl om det även gäller för själva affärsmodellen i fast fashion. På sikt är nog det här ett av det större hoten men i närtid är det svårt att se att det materialiseras.

Min bedömning

När jag tittar igenom de analyser som finns av HM:s marknader och affärsmodell är bilden att medvinden är fortsatt god de kommande åren. Det finns några hot i form av dåligt utnyttjade butiker och på längre sikt ändrade krav på hållbarhet och lokal produktion. Ställda mot att bolaget ligger rätt positionerade på befintliga marknader, den växande asiatiska marknaden och inom e-handel är det dock svårt att klaga.

HM är nog fortsatt dressed for success.





























lördag 26 september 2015

VW-gate: köp, sälj eller avvakta jag har bestämt mig

Det blir allt tydligare att fusket har VW stått för men att diesel nu är ifrågsatt som drivmedel.


Bilden klarnar - VW fuskade i en massiv omfattning

En vecka in i VW-gate börjar bilden klarna. För att få ner kväveoxidhalterna (NOx) till lagliga nivåer i Usa tillsätter tillverkarna urea (syntetiskt kiss) i motorn. Det struntade VW i. Istället manipulerades bilarnas datorer så att motorn anpassade sig till labbtesten. Det liksom en hel del andra fakta i det här inlägget beskrivs i "Volkswagen: Fuel for scandal" (FT). En bra överblick ger även det här inslaget som tyska ZDF rapporterade i tisdags .

Vidden av fuskets omfattning har vidgats dagligen. Så sent som idag blev det klart att "Switzerland bans sale of Volkswagen diesel cars" (Telegraph).  Problemen gäller alla märken i Volkswagengruppen men, enligt bolaget, inte de senaste årsmodellerna. "Bilarna med skandalmotorn" (di.se). Runt 11 miljoner bilar har en uppskattning varit.  

Övriga märken är inte misstänkta

Di.se gör sig dock skyldiga till samma luriga nyhetsvinkling som förekommit i en del andra medier. Journalisten väljer strukturen. Det är bevisat att alla märken släpper ut för mycket partiklar. Volkswagen har erkänt fusk övriga har dementerat. Det ger förstås känslan av att det är en tidsfråga innan bilan faller över andra märken. Det här är samma mediarapportering som i torsdags fick BMW-aktien att falla fritt. "VW-gate torsdag: felaktiga rykten sänkte branschen men verkliga problem består".

Det är dock inte riktigt en sann bild. Allt tyder så här långt på att fusket är Volkswagen ensamt om. Övriga bolag har tillsatt urea i motorerna. Ledningarna för övriga bolag har i starka ordalag hävdat att de inte brutit mot testreglerna. Exempelvis Daimler här (Finanzen.net). Tekniker från övriga bolag är också tagna på sängen av avslöjandet som framgår av "VW’s emissions approach baffled rivals" (FT).

Det är också bekräftat att övriga bolag inte har haft oförklarade skillnader mellan labb och gata. Exempelvis var en Bmw med i det första test som ICCT gjorde och som startade hela affären. Den var inte manipulerad. Däremot ligger snittet vid gatukörning 7 gånger över labbtesterna. Många bilmärken ligger vid gatukörning 10-15 gånger över tillåtna nivåer i labbtester (VW låg 40-50 gånger över). Det är nyheter om de här gatutesten för t.ex. Volvo och Bmw som skrämt marknaden under veckan.

Det är inte fusk utan samma testoptimering som finns vid bland annat körcykeltester. Där kan exempelvis speciella däck användas. Bilarna har dock varit godkända för testning och testen har genomförts av myndigheterna, inte bolagen själva. Lyssnar man på experten exempelvis i inslaget från tyska miljömyndigheter på ZDF ovan är det den bilden som framkommer. Det finns ingen anklagelse mot några andra märken. Det kan förstås finnas fusk ändå, av någon nu okänd form. Det är dock lite som att säga att "Vi har inga bevis men vi vet att ni är fuskare vad ni än säger". Svårt att försvara sig mot och aningen dålig journalistik att köra den vinkeln.

Myndigheternas slutsats är att diesel är smutsigt och dödar

Till det som nu är fakta hör också att flera myndigheter samt förstås Volkswagen känt till att utredningen pågått i upp till två år. Det var när den amerikanska miljömyndigheten ledsnade på Volkswagens ursäkter och hotade att inte ge tillstånd för 2016 års modeller som bolaget erkände.

Både i USA och inom EU har frågan diskuterats allt mer intensivt men i sammanhang som är för långtråkiga för vettiga människor (jag hade dock gärna läst rapporterna). Det är antagligen tekniskt omöjligt att med god prestanda tillverka en dieselbil som på riktigt möter miljökraven.

Det här har återuppväckt en miljödebatt om diesel i många länder. De beräkningar som används som officiella underlag inom EU anger att över 400 tusen dödsfall per år inom unionen beror på partiklar. När nu bilden sätter sig med fuskare i fronten för en smutsig bransch lär frågan inte slockna så lätt. Däremot är inte ett plötsligt förbud eller snabbt skärpta regler att vänta. Så här säger exempelvis  "Romson om Volkswagen-krisen: Häpnadsväckande" (di.se):
Sverige trycker på i EU för att få ett annat testsystem som bygger på verkliga utsläpp och inte teoretiska labbtester.
"Det skulle åtminstone göra det svårare att fuska på det här sättet. Besked jag fått från EU-kommission är att arbetet är på gång", säger Åsa Romson.
Oliver Krischer från de gröna i Tyskland är inne på samma linje. Testerna behöver göras om och kraven förtydligas. Det här är som vilken miljöstyrning som helst.

Slutsatsen för bilindustrin

Skärpta utsläppsregler är inget nytt för bilindustrin. Det går inte att baserat på det sänka övriga bilaktier. Det är även högst spekulativt att gissa i skuldfrågan när det inte ens finns utpekade skurkar utöver Volkswagen. Däremot är den här skandalen en rejält positiv blipp för Tesla, Apple och Google som alla väntat på en händelse som ska ge deras alternativ en knuff. Mer än en blipp är det dock knappast.

För ett företag som BMW är det nog en blandad bild. Å ena sidan lär anpassningen kosta resurser men företaget har med sin elbilssatsningen ändå hamnat relativt rätt. Dessutom bygger bolaget på andra kärnvärden - som körglädje och avancerad teknik. Möjligen kan svagheten hos konkurrenten ge någon möjlighet att ta marknadsandelar - Audi är ju indraget i problemen.  

Det man dock bör komma ihåg var att det som verkligen sänkte börsen förra året var svagare kinesisk konjunktur än väntat. Lägg till det att många tror att bilförsäljningen toppar i år eller nästa år och det finns helt andra skäl att inte vrida upp värderingarna för högt. Fast, visst, vrid det ett varv till. Alldeles innan skandalen presenterade Bmw sin bästa augustimånad någonsin. Med ett p/e för 2015 på 8 finns det ju lite utrymme för lägre försäljning framöver innan kursen känns ansträngd.

Avvaktar med Volkswagen 

För Volkswagen väntar däremot en lång golgatavandring. Försäljningen i Usa lär påverkas och dryga böter väntar. Vad notan landar på är väldigt svårt att säga. Det kan bli runt de 6,5 miljarder euro som Volkswagen satt av men andra lika realistiska antaganden ligger i häraden 15-25 miljarder dollar. Med ett börsvärde på drygt det dubbla blir ett köp i Volkswagen en spekulation i de rättsprocesser som väntar.

Personligen tror jag på bolaget på sikt och jag kan tänka mig att i något läge gå in i aktien. En erfarenhet från att ha ägt Deutsche Bank, som varit inblandade i nästan alla bankskandaler, är att det kan vara bra att vänta till bolaget gjort rimliga avsättningar. Det kan nog bli mer än hittills. Innan det bottnat lär kreditbetyg ha sänkts, cds-priser gått upp (försäkringar mot konkurs) och en eller annan nyemission aktualiserats.

Det kan också vara bra att veta att VW är lite av ett tyskt skandalbolag med exempelvis omsusade sexköp i bagaget. Inget händer dock, eftersom varken familjen Porsche kontrollerar bolaget eller staten Sachsen Anhalt som också är storägare vill agera. Den som minns vårens högtflygande SCA-chefer vet att när skandaler går från storm till orkan kan det innebära mer press på bolaget och så småningom en storstädning i ledningen. Vd-bytet kan visa sig vara ett för litet steg för att ändra kulturen. Det är bland annat frågeställningen i den här artikeln "Can the carmaker's new boss drive it out of trouble?" (Economist)

Det ska alltså flyta mycket vatten under broarna innan Volkswagen är på banan igen. En ganska vanlig situation när ruttna bolagsstrukter kommer i dagen. Sitt i båten blir rådet eller kanske snarare kliv ur den bilen.

Volkswagen ligger på ett p/e på 6 för 2015 och har ett marknadsvärde på 53 miljarder euro (Finanzen.net). Om bolaget skulle värderas till samma p/e som BMW skulle värdet vara 70 miljarder euro. En historiskt mer realistisk värdering är dock att VW ska ligga åtminstone 10 procent under BMW i relativ värdering, kopplat till produktmix och varumärke. Justerat för det skulle värdet på VW vara runt 63 miljarder euro. Marknaden prisar alltså in runt 10-15 miljarder i kostnader för dieselskandalen. Är det mycket eller lite? Ganska rimligt tycker jag, åtminstone för de direkta kostnaderna.

Kvar blir då ett bolag i motvind som inte ser billigt ut jämfört med de andra premiumtyskarna. Inte precis läge att kliva på. Däremot tror jag mycket talar för att det så småningom blir ett fortsatt fall i Volkswagen, åtminstone i förhållande till konkurrenterna. Bättre tillfällen att köpa in sig kan nog komma. Inte minst vore en rejäl storstädning i ledningen en bra köpsignal.

Mitt i krisen har dock ägarfamiljen passat på att lösa ett annat problem. Volkswagen har haft en konflikt med Suzuki om ett havererat samarbete och en överenskommelse har slutits om att köpa ut Suzukis andel av Volkswagen. Det blev ju till ett lite annat pris än japanerna väntat sig. "Porsche Holding baut Beteiligung an Volkswagen aus" (Finanzen.net)

fredag 25 september 2015

Vägen från nyfiken till kunnig aktieinvesterare

En återkommande fråga jag får är "jag vill ta steget från passiv till aktiv investering men var hittar jag det jag behöver kunna?" Finns det en läroplan? Här är mitt svar.

Olika infallsvinklar på frågan

Fick följande fråga häromdagen
Har ingen ekonomisk bakgrund, men har befunnit mig på börsen ett tag. Känner dock att jag saknar sådan här fundamental (?) förståelse. Har du några tips på hur jag kan fördjupa mig? Bloggar läser jag mycket, men de "goes so far". Hade jag t.ex. hittat svaret på min fråga i Intelligent Investor? :)
Det går att svara på lite olika sätt på den här frågan, beroende på vad det egentligen innebär att fördjupa sig.

En överblick över spelplanen

Till en början vill jag tipsa om Aktiespararnas aktieskola eller motsvarande i Privata Affärer (som dock inte ligger på nätet). Den sistnämnda tidningen har en annan bra resurs i Marcus Hernhags fredagschatt. Nu har ju du redan skaffat dig praktisk erfarenhet men jag tycker ändå att de här resurserna är bra att ta avstamp i. Det är bra att få en överblick över vad det är för delar du behöver kunna, åtminstone på en grundläggande nivå, för att vara en insatt aktieinvesterare.

Sedan är det förstås så att om du vill få en egen djupare förståelse över behöver du närma dig några böcker ur ekonomernas läroplaner. Jag har min examen från Handels i Stockholm och University of Michigan. Ska jag välja ut en enda bok för investerare från de åren är det "Valuation: Measuring and Managing the Value of Companies" (McKinsey).

Nu är ju kurslitteratur inte alltid det enklaste för någon med en annan bakgrund att sätta sig in i. Det är inte nödvändigtvis så att det egentligen är knepigt men inne i den egna akademiska världen byggs ett nät av referenser som kan vara tungt att ta sig in i. Därför är det trevligt men alltför ovanligt med bra böcker för en intresserad allmänhet. En bok om värdering jag vid tillfälle tänkt recensera här på bloggen är "Köp billigt, sälj dyrt" (Eriksson). Den går på ett enkelt sätt igenom grunderna i de värderingsmodeller som används av proffs. När det gäller nationalekonomi ger den svenska "Vår ekonomi" (Eklund) en bra och lättläst grund. Läser du de här två böckerna är du en bra bit på väg mot en fördjupning.

Ett helt annat svar - läs mycket

Kunskap är inte bara något som byggs sten för sten med inläsning. Det är även något mer undflyende som handlar om att förstå genom tillämpning. För min del tycker jag att det finns "Fyra steg till rätt investering" (Nordnetbloggen). Det är makro, kunskap om branscher och typiska investeringscase, fundamental bolagsvärdering och trading. Nästan all ekonomijournalistik har den här strukturen.

Ett sätt att höja sin baskunskap är faktiskt att helt enkelt läsa tidningen. Jag prenumererar på Wall Street Journal, Financial Times, Economist, Affärsvärlden, Börsveckan och Aktiespararna samt läser en hel del tyska och engelska tidningar på nätet samt Dagens Industri när tillfälle ges. Därtill läser jag exempelvis rapporter från Världsbanken, IMF och IEA. Fler banker har mycket fina gratisresurser. Kolla t.ex. in SEB Investment Outlook. SeekingAlpha är en annan källa jag verkligen rekommenderar.

En metod jag ofta använder är att när det dyker upp något jag undrar letar jag i alla mina källor och försöker skriva ned det jag hittar. Det är ett av skälen till den här bloggen men också ett bra sätt för mig själv att lära mig. En pedagog skulle föreslå att inläsningen kombineras med dialog. Det är bland annat därför det är så bra att diskutera exempelvis på Shareville. Dessutom ger det massor med kunskap att diskutera med andra.

Så även om jag förstår att alla inte är så nördiga som jag är, så föreslår jag ändå att du skaffar dig en prenumeration på någon kvalificerad tidning. Om inte annat kan du ha den en period. Ska du välja en och i första hand är intresserad av investeringar föreslår jag Financial Times. Men tänk på att leta runt på deras nätsida, det tar ett tag att hitta hur mycket tidningen egentligen har att erbjuda.

Ett tredje svar - bestäm dig för vem du är och vill vara

En närmast unik egenskap som investeringar i välfungerande marknader har är att olika beteenden kan samexistera utan att något helt slår ut det andra. Bloggaren Rikatillsammans har skrivit ett bra inlägg om passiva investeringar "Investerar du i aktier? Då är du högst sannolikt en förlorare…". Där sammanfattar han den forskning som visar att det inte lönar sig att vara en aktiv investerare. Sedan drar han slutsatsen att billiga indexfonder är det bästa alternativet. 

Det fick mig att konstatera att "I snitt slår apan indexfonden". För om slumpen styr investeringar så spelar det förstås ingen roll om du köpt en indexfond eller slumpvisa aktier med bra riskspridning. En rimlig hypotes, som har forskningsstöd, är att du kan få betalt för information som inte är rätt inprisad i aktiekursen. Problemet är att du ofta inte får så mycket betalt och att om du överlåter åt andra att sköta din aktiva handel kostar det ofta mer än du får tillbaka i avkastning. Det där kommenterade jag, kanske lite syrligt, i inlägget "Sverigefonder sämre än indexapan i alla börsväder"

En viktig poäng med att du har hjälp av slumpen är dock att du måste inte lära dig allting. Du kan specialisera dig på någon del i investeringskedjan och i övrigt förlita dig på att marknaden prissätter aktier ungefär rätt. Du kan vara renodlad trader, värdeinvesterare, eventinvesterare, makrostrateg och en massa annat. Det här har jag skrivit om i  "Så tänker jag kring strategi för investeringar" och i "Smart beta? Ja, på kort sikt"

Det här öppnar upp en intressant möjlighet i ditt kunskapssökande. Du kanske vill söka dig in mot någon form av värdeinvestering? Då är som du föreslår "The intelligent investor" (Graham) en bra bok att läsa. Hade du velat börja titta lite på trading hade exempelvis "Framgångsrik aktiehandel - 10 vinnande strategier" (Torsell, Nilsson och Hellström) varit en bra förstabok. 

Så mitt svar på frågan är att du dels behöver fundera på vad du vill bli bra på, dels hur du bäst tillägnar dig ny kunskap. Själv gör jag det genom att läsa, diskutera, läsa mer och diskutera ännu mer samt skriva lite däremellan :)










torsdag 24 september 2015

VW-gate torsdag: felaktiga rykten sänkte branschen men verkliga problem består

Bmw rasade som mest tio procent på en artikel vars rubrik vid dagens slut ändrades till att bolaget inte är misstänkta i VW-skandalen. Nerverna utanpå just nu.


Rykten i full swing

I morse small det i Bmw. Aktien föll under förmiddagen som mest 10 procent. Tyska Auto Bild publicerade en artikel om att bolagets dieselversion av X3 hade högre utsläppsvärden än VW Passat. Uppgiften kom från miljöorganistionen ICCT, som var de som anmälda VW till amerikanska miljömyndigheten EPA.

Jag twittrade detta när jag såg det men fattade först inte nyheten. Redan häromdagen var ICCT ute och sa att vissa BMW-bilar uppmätt för höga värden i deras tester, som jag skrev i förra inlägget om VW-gate. Volvo, som också varit ute och dementerat fusk, hade för övrigt redan för en månad sedan ännu högre utsläppsvärden uppmätta i ICCT:s tester. Med andra ord det verkade vara en icke-nyhet. Eller egentligen ändå inte. Nyheten var att många märken ligger på tok över labbvärdena när bilarna körs i trafik. Det här är dock ingen hemlighet utan precis det miljörörelsen löpande försökt övertyga myndigheterna om att agera på i åratal.

Problemet var att artikeln kunde läsas som att BMW manipulerat testet de med. Några förflugna formuleringar och botten går ur aktien helt. Onekligen fascinerande. Tidningen gick sedan ut med ett klargörande i "Kein Indiz für Manipulation bei BMW" (Auto Bild). BMW hade dementerat och ICCT hade klargjort att man inte anklagade BMW för fusk.

Det är nog ändå "hej då" till diesel åtminstone i USA

Frågan är om det hjälper. "VW emissions scandal dents trust in battered sector" (FT). En lång rad bilmärken hade under torsdagen gått ut och sagt att de inte använder mjukvara för att ändra inställningar i labbtesten. Branschorganisationen var också ute och meddelade att fusket inte var ett allmänt fenomen. Därtill bekräftade ICCT, även till FT att de för närvarande inte hade några misstankar mot några andra bilmärken. Politiker och myndigheter övertrumfar dock varandra just nu i indignation och förvåning över att labb- och gatuvärden inte motsvarar varandra.

Källa: FT


Räkna med att dieselfrågan inte där undan snabbt. Däremot bör BMW nu studsa tillbaka. Vi passade under eftermiddagen på att öka något i aktien.

Var det en överreaktion?

En speciell orsak till att Volkswagen rasade så extremt i början av veckan var att ovanligt många investerare satt kort i aktien. De hade inget med utsläpp att göra utan många hedgefonder hade spekulerat i den dåliga Kinastatistik som faktiskt kom den också. Förvånade och glatt överraskade kunde dessa investerare se sin bet i svaga inköpsindex trilla ut med jättevinster. "VW emission scandal losses exacerbated by short selling" (FT).

Vad kan då Volkswagen vara värt just nu? På en principiell nivå diskuteras detta i den här artikeln
"Volkswagen - forward or reverse?" (FT). VW har backat 22 miljarder dollar. Maximal böter för den anmälda amerikanska överträdelsen är 18 miljarder dollar. Lägg till det kostnader för böter i andra länder, Sydkorea och flera delar av Europa är redan igång men har inte identiska regler. Sedan ska minst 11 miljoner bilar återkallas och fixas. I nästa steg ska troligen dieselmotorerna justeras. Dessutom lär andra tekniska lösningar och drivmedel behöva övervägas. Varumärket har fått sig en rejäl törn, bolaget tappar USA-marknaden en period. Allt det här samtidigt som hela börsen trycks nedåt av konjunkturoro.

Så nej, det är inte självklart att det var en överreaktion. Faktum är att marknaden tar, lite, höjd för att VW inte klarar det här. "Volkswagen bonds slide in wake of scandal - Price of company’s credit default swaps nearly trebles as debt profile worsens" (FT). Jag ser en sådan kollaps som utesluten och tycker nog ändå att priset på aktien rätt väl motsvarar den kända risken just nu. Sjunker den, vilket kanske trots allt är huvudscenariot, bör aktien kunna återhämta sig lite till. Räkna dock inte med någon resa tillbaka till tidigare nivåer på länge.

Mer på marginalen kan det vara värt att påpeka att AppleCar lär vara planerade till 2019. From iPhones to iCars (Economist) eller vad sägs om den här "VW sollte sich vom Verbrenner verabschieden“ (Handelsblatt).

Vem tror ni det är som ger Volkswagen det vänliga rådet att överge förbränningsmotorn? Svar: en viss Elon Musk.

Mer både om VW-gate och andra nyhetsblippar finns i senaste inlägget på Nordnetbloggen - "Nyhetsblippar: kanske får börsen mer pengar snart"


Fråga: kommer en global skuldkris knäcka ekonomin Svar: nej.

Betar av ännu en fråga jag fått. Kommer vi alla krossas under den globala skuldbördan? Korta svaret - nej. 

Hej!

Vill börja med att tacka för din fina blogg med alla dess tankar och diskussioner. Mycket uppskattat! :)

Jag snubblade över ett par länkar på nätet som jag tror går emot dina tankar om börsens och den globala ekonomins framtid. Därför tänkte jag bara fråga om du har lust att ge dina tankar på dessa? Vad ser du för svagheter med dessa resonemang?
1. Stockman rekommenderar att man skall hålla sig till cash:
http://usawatchdog.com/financial-system-booby-trapped-with-debt-bombs-david-stockman/
2. Casey menar att även dollarn kommer att kollapsa vilket (för amerikanerna) betyder att de borde flytta pengarna till andra valutor:
https://www.caseyresearch.com/cm/how-to-survive-a-real-currency-collapse(detta är givetivs en säljpitch, men om hans "top 5 signs" stämmer så är det ju lite intressant ändå...)
Vidare så undrar jag även om du fortsatt tror på guldet som en "safe haven" i tuffa tider? Eller är det kanske bitcoin som gäller numera? :) Och vad skulle en dollarkrasch innebära för oss svennar? Obra antar jag eftersom vi exporterar mer än vi importerar?
Stort tack.

Hej!
Det är riktigt spännande frågor. Här är mina tankar i ämnet.

Global skuldkris

Om vi börjar med Stockman. Det är en av huvudfårorna i den ekonomiska diskussionen att vi står inför en global skuldkris och att när den suger ut kapital ur ekonomin så smäller det. Det här har jag skrivit om i en rad tidigare inlägg både här och på Nordnetbloggen. I de tidigare inläggen finns många bra länkar till källor med olika infallsvinklar. Tre exempel på inlägg, ett från i våras och två nyare är "Billiga pengar styr börskurserna" (Nordnetbloggen)"Nyhetsblippar: börsens alla risker" (Nordnetbloggen) samt "Rätt aktieval för höstens tre börsscenarier" (Nordnetbloggen).

Tre steg när skulderna ska lösas

Det finns minst tre steg i Stockmans raket. Den första är att centralbankernas skulduppbyggnad för eller senare måste brytas. Det är rimligt och knappt ifrågasatt. En effekt av det är att för eller senare mattas eller vänder uppgången i tillgångspriser - exempelvis huspriserna här hemma. Om det här kombineras med en bättre ekonomi leder det till att kapital flyttas från rena tillgångsinvesteringar till mer produktiva alternativ.

Den andra är att när centralbankerna inte längre expanderar, höjer sina räntor och så småningom börjar krympa sin balansräkning leder det till någon form av minskad tillgång på kapital (kreditkontraktion). Det här kommer också att hända i någon form. Just nu prisar marknaden, särskilt efter senaste FED-beskedet, in en mycket långsam ökning av räntorna. Om priset på kapital stiger snabbare än väntat lär det slå hårt först mot obligationsmarknaden och därefter mot börsen. För vår del har jag sedan i våras räknat med att det åtminstone blir en rejäl press på obligationsmarknaden. Det är därför vi ligger kort i amerikanska statsobligationer, vilket så här långt varit lite överflödigt.

Det tredje steget är betydligt mer kontroversiellt, en känd förespråkare är "The Forecaster" (IMDB). Det bygger på att världens investerare förlorare förtroendet för finanssystemet. Det blir en global bankrun, därefter en mycket stor skuldnedskrivning av statliga skulder med en finansiell kollaps som effekt. En global Greklandskris kan man säga. Fram till Kinakrisen såg det faktiskt ut som om USA och till liten del Europa hade styrt bort från den här risken. En försiktig räntehöjning låg i korten tillsammans med en långsamt bättre konjunktur. Nu ligger nya kvantitativa lättnader i korten från ECB. Vad är det ett tecken på? De negativa, som bloggarna på Zerohedge, ser det som beviset på att nu är förtroendet borta.

Är det så?

Det syns dock inte på exempelvis räntenivåer, räntekurvans lutning, räntespreadear mellan säkra och osäkra länder samt exempelvis priset på guld. Hade det varit så att steg tre var på gång, så hade det märkts i någon av de här indikatorerna. Det gör det inte. Tvärtom fick exempelvis Portugal nyligen höjt kreditbetyg häromdagen. Dessutom är ju banker m.fl. till och med beredda att betala för att få låna ut till staterna.

Frågan är därför om inte den andra stora förklaringen till den låga inflationen och de växande skulderna är bättre. Världsekonomin är inne i en övergång till en mer teknikdriven tillväxtperiod (digitalisering med mera) samtidigt som befolkningen förbereder sig för en större andel äldre. Det ger ökat sparande och minskade investeringar i traditionell verksamhet. Samtidigt har store investeringar gjorts i bl.a. råvaruutvinning, Allt det här pressar ekonomin men det tar inte förtroendet från staterna.

Casey tar Stockmans argumentation ett steg till och räknar med hyperinflation när staten måste trycka mer pengar utan täckning i den reala ekonomin för att klara sina skulder. För det här har Casey fem bevis. Det första är att amerikanska banker har större exponering nu än under finanskrisen. Svårt att bedöma, kanske, är mitt svar. Det beror nog lite på hur man räknar. En stor skillnad är dock de stresstester, kapitalkrav och andra regelverk som testamenten som numera omgärdar bankerna. Det kan vara att det är för lite men det vet inte Casey mer om än vi andra.

Guld och annat ädelt

Slutligen när det kommer till guldet har valutan både konjunkturella och strukturella problem. De konjunkturella är att om stigande räntor på grund av en starkare konjunktur är problemet, då är i första hand kontanter (inte guld) lösningen. Det beror på att guldreserverna ofta förändras i den här fasen (centralbankerna säljer guld). Det andra skälet att guld delvis förlorat sin lyster är digitaliseringen och ett minskat intresse från Asien.

Effekten av en dollarkrasch skulle vara svåra att överblicka. Antag att dollarn föll 30-40 procent ned mot kurser runt sex kronor. Det skulle slå mycket hårt mot svensk exportindustri men gynna inhemsk konsumtion och inhemska tjänstebolag. Det finns dock inte så mycket som tyder på den kollapsen, för det är inte så att USA är ensamma eller ens värst med sina skulder. Det känns därför tveksamt att den valutan kollapsar. Vi har istället satsat på att den stärks.

Det var min syn på dina frågor.

/gottodix



onsdag 23 september 2015

Hur ska en panikslagen 50-åring som vill ha guldkant på pensionen investera?

Får titt som tätt frågor om investeringar. Här är en intressant. Hur investera för att få en guldkant på pensionärslivet.

Hej!

Jag lyssnade på dig i sparpodden och tycker du är lungnet själv däremot jag är en som i panik sålde av allt runt den 3 september.Huvudelen i min portfölj var fonder SEB bio och Carnegie Global Healtcare och Nordea aktier.Hur investerar en orolig själ som jag är runt 50 år och tanken var ( är) att ha en slant dagen när pensionen närma sig för att sätta guldkant på vardagen.Tacksam för råd vad jag skall tänka på.Är en vanlig industriarbetare som bor på landsbygd i samhället där jag jobbar och har ett hus och är skuldfri. Tacksam för svar

Hej!
Jag svarar gärna efter förmåga men kom ihåg att jag också är en intresserad amatör. Ta det som en input med mina tankar. Jag har ju mina styrkor och svagheter. Exempelvis är det bra att tänka på att vi investerar aktivt, det passar inte alla. Titta därför gärna på några andra mer långsamma investerare  också. Några som är bra på basråd om investeringar är t.ex. Rikatillsammans, Aktienovisen, Spartacus Invest och z3036 samt Magnus Hernhags chat på Privata Affärer. På Shareville är exempelvis Tegelviken och Skalman skickliga och stabila investerare.

Bra att våga sälja

Jag tycker du kan glädjas åt att du sålde i början av månaden. Sedan dess är det ned fyra procent till. Bra prickat! Jag tycker allmänt att det finns en överskattad rädsla för att sälja i nedgångar. Det är sällan det rusar iväg uppåt efter en nedgång, vanligare är att det antingen fortsätter ned eller långsamt återhämtar sig. Det finns många duktiga investerare som ligger med stor kassa just nu. Det sagt är ju vi själva fullinvesterade. Jag tror att världen styr igenom krisen och att det sedan fortsätter uppåt.

Sparhorisont samt aktiv eller passiv 

Vi är långsiktiga och har därför, utöver vår familjebuffert, bara aktier. När vi avviker från det är det bara för att vi spekulerar i nedgång. Det där beror ju delvis på riskbenägenhet men med din sparhorisont och utifrån att du talar om guldkant tycker jag enbart aktier (eller aktiefonder) är valet.

Nästa fråga är hur aktiv du vill vara. Vill du inte vara aktiv tycker jag att ett bra alternativ är några av de stora investmentbolagen. En enkel kombination skulle kunna vara Investor och Berkshire Hathaway samt möjligen någon till. Då täcker du in det mesta både i branscher och geografiskt. Men det finns många upplägg. Ett helt ok alternativ vore exempelvis en jämn fördelning mellan några gratis eller billiga indexfonder. Skulle du vilka vara något mer aktiv - lägg till någon eller några utvalda aktier ovanpå basinvesteringen. Många skulle avråda från exempelvis mindre bolag. Så långt skulle jag inte gå men däremot tycker jag det kan vara en poäng att aktivt välja enkla kvalitetsbolag som du tror på länge. I vår egen portfölj kan jag tycka att Apple, HM och Vitrolife har kvaliteter du kanske letar efter. Men observera att så fort du köper enstaka aktier behöver du vara mer på alerten.

Däremot är jag inte helt svag för att bara äga svenska indexfonder. Det är en väl smal exponering. Du har haft en ganska vanlig kombo med två branschfonder och en aktie. Det är som jag ser det också för smalt. Däremot går det ju bara att gratulera dig till att du valt biotech och bank, om du haft båda ett tag. Det har varit en riktigt bra investering. Vi har haft båda men jag är nu skeptisk till dem kortsiktigt (men behåller ändå en del inom biotech).. Högre ränta, när den nu kommer, och en normalisering av börsen skulle flytta kapital från det här sektorerna. Lite farligt, särskilt för den som inte är aktiv.  

Hantera ett startkapital och ett månadssparande

Nu sitter du på en stor kassa i ett intressant börsläge. Det är ganska volatilt just nu, det kan vara bra att ta höjd för det när du går in igen. Mitt förslag är att du börjar veckoköpa för några procent av kapitalet i taget. Med lägre courtage kan det här fungera bra även om det inte är så stora summor.

När du börjar bli fullinvesterad igen får du välja om du vill vara aktiv nästa gång det gungar. Jag tycker som sagt att du gjorde rätt som vågade fega när det gungade. Det var dock ett aktivt beslut, fundera på om du vill agera så även framöver. Hur hade du reagerat om det hade studsat upp? Hade du haft sinnesnärvaro att ändå långsamt börjat återinvestera? Om inte, hade det kanske varit ett alternativ att bara spara på.

Hoppas du har glädje av svaret.

/gottodix

Featured Post

Senaste filmerna från vloggen

Här hittar du alltid senaste klippen från mina vloggar - 3 snabba och Sparskolan. Jag fyller även på med andra klipp och poddar dä...

Aktuella data från OECD

Reklam