Betar av ännu en fråga jag fått. Kommer vi alla krossas under den globala skuldbördan? Korta svaret - nej.
Hej!
Vill börja med att tacka för din fina blogg med alla dess tankar och diskussioner. Mycket uppskattat! :)
Jag snubblade över ett par länkar på nätet som jag tror går emot dina tankar om börsens och den globala ekonomins framtid. Därför tänkte jag bara fråga om du har lust att ge dina tankar på dessa? Vad ser du för svagheter med dessa resonemang?
1. Stockman rekommenderar att man skall hålla sig till cash:
http://usawatchdog.com/financial-system-booby-trapped-with-debt-bombs-david-stockman/
2. Casey menar att även dollarn kommer att kollapsa vilket (för amerikanerna) betyder att de borde flytta pengarna till andra valutor:
https://www.caseyresearch.com/cm/how-to-survive-a-real-currency-collapse(detta är givetivs en säljpitch, men om hans "top 5 signs" stämmer så är det ju lite intressant ändå...)
Vidare så undrar jag även om du fortsatt tror på guldet som en "safe haven" i tuffa tider? Eller är det kanske bitcoin som gäller numera? :) Och vad skulle en dollarkrasch innebära för oss svennar? Obra antar jag eftersom vi exporterar mer än vi importerar?
Stort tack.
Hej!
Det är riktigt spännande frågor. Här är mina tankar i ämnet.
Global skuldkris
Om vi börjar med Stockman. Det är en av huvudfårorna i den ekonomiska diskussionen att vi står inför en global skuldkris och att när den suger ut kapital ur ekonomin så smäller det. Det här har jag skrivit om i en rad tidigare inlägg både här och på Nordnetbloggen. I de tidigare inläggen finns många bra länkar till källor med olika infallsvinklar. Tre exempel på inlägg, ett från i våras och två nyare är "Billiga pengar styr börskurserna" (Nordnetbloggen), "Nyhetsblippar: börsens alla risker" (Nordnetbloggen) samt "Rätt aktieval för höstens tre börsscenarier" (Nordnetbloggen).
Den andra är att när centralbankerna inte längre expanderar, höjer sina räntor och så småningom börjar krympa sin balansräkning leder det till någon form av minskad tillgång på kapital (kreditkontraktion). Det här kommer också att hända i någon form. Just nu prisar marknaden, särskilt efter senaste FED-beskedet, in en mycket långsam ökning av räntorna. Om priset på kapital stiger snabbare än väntat lär det slå hårt först mot obligationsmarknaden och därefter mot börsen. För vår del har jag sedan i våras räknat med att det åtminstone blir en rejäl press på obligationsmarknaden. Det är därför vi ligger kort i amerikanska statsobligationer, vilket så här långt varit lite överflödigt.
Det tredje steget är betydligt mer kontroversiellt, en känd förespråkare är "The Forecaster" (IMDB). Det bygger på att världens investerare förlorare förtroendet för finanssystemet. Det blir en global bankrun, därefter en mycket stor skuldnedskrivning av statliga skulder med en finansiell kollaps som effekt. En global Greklandskris kan man säga. Fram till Kinakrisen såg det faktiskt ut som om USA och till liten del Europa hade styrt bort från den här risken. En försiktig räntehöjning låg i korten tillsammans med en långsamt bättre konjunktur. Nu ligger nya kvantitativa lättnader i korten från ECB. Vad är det ett tecken på? De negativa, som bloggarna på Zerohedge, ser det som beviset på att nu är förtroendet borta.
Frågan är därför om inte den andra stora förklaringen till den låga inflationen och de växande skulderna är bättre. Världsekonomin är inne i en övergång till en mer teknikdriven tillväxtperiod (digitalisering med mera) samtidigt som befolkningen förbereder sig för en större andel äldre. Det ger ökat sparande och minskade investeringar i traditionell verksamhet. Samtidigt har store investeringar gjorts i bl.a. råvaruutvinning, Allt det här pressar ekonomin men det tar inte förtroendet från staterna.
Casey tar Stockmans argumentation ett steg till och räknar med hyperinflation när staten måste trycka mer pengar utan täckning i den reala ekonomin för att klara sina skulder. För det här har Casey fem bevis. Det första är att amerikanska banker har större exponering nu än under finanskrisen. Svårt att bedöma, kanske, är mitt svar. Det beror nog lite på hur man räknar. En stor skillnad är dock de stresstester, kapitalkrav och andra regelverk som testamenten som numera omgärdar bankerna. Det kan vara att det är för lite men det vet inte Casey mer om än vi andra.
Effekten av en dollarkrasch skulle vara svåra att överblicka. Antag att dollarn föll 30-40 procent ned mot kurser runt sex kronor. Det skulle slå mycket hårt mot svensk exportindustri men gynna inhemsk konsumtion och inhemska tjänstebolag. Det finns dock inte så mycket som tyder på den kollapsen, för det är inte så att USA är ensamma eller ens värst med sina skulder. Det känns därför tveksamt att den valutan kollapsar. Vi har istället satsat på att den stärks.
Det var min syn på dina frågor.
/gottodix
Tre steg när skulderna ska lösas
Det finns minst tre steg i Stockmans raket. Den första är att centralbankernas skulduppbyggnad för eller senare måste brytas. Det är rimligt och knappt ifrågasatt. En effekt av det är att för eller senare mattas eller vänder uppgången i tillgångspriser - exempelvis huspriserna här hemma. Om det här kombineras med en bättre ekonomi leder det till att kapital flyttas från rena tillgångsinvesteringar till mer produktiva alternativ.Den andra är att när centralbankerna inte längre expanderar, höjer sina räntor och så småningom börjar krympa sin balansräkning leder det till någon form av minskad tillgång på kapital (kreditkontraktion). Det här kommer också att hända i någon form. Just nu prisar marknaden, särskilt efter senaste FED-beskedet, in en mycket långsam ökning av räntorna. Om priset på kapital stiger snabbare än väntat lär det slå hårt först mot obligationsmarknaden och därefter mot börsen. För vår del har jag sedan i våras räknat med att det åtminstone blir en rejäl press på obligationsmarknaden. Det är därför vi ligger kort i amerikanska statsobligationer, vilket så här långt varit lite överflödigt.
Det tredje steget är betydligt mer kontroversiellt, en känd förespråkare är "The Forecaster" (IMDB). Det bygger på att världens investerare förlorare förtroendet för finanssystemet. Det blir en global bankrun, därefter en mycket stor skuldnedskrivning av statliga skulder med en finansiell kollaps som effekt. En global Greklandskris kan man säga. Fram till Kinakrisen såg det faktiskt ut som om USA och till liten del Europa hade styrt bort från den här risken. En försiktig räntehöjning låg i korten tillsammans med en långsamt bättre konjunktur. Nu ligger nya kvantitativa lättnader i korten från ECB. Vad är det ett tecken på? De negativa, som bloggarna på Zerohedge, ser det som beviset på att nu är förtroendet borta.
Är det så?
Det syns dock inte på exempelvis räntenivåer, räntekurvans lutning, räntespreadear mellan säkra och osäkra länder samt exempelvis priset på guld. Hade det varit så att steg tre var på gång, så hade det märkts i någon av de här indikatorerna. Det gör det inte. Tvärtom fick exempelvis Portugal nyligen höjt kreditbetyg häromdagen. Dessutom är ju banker m.fl. till och med beredda att betala för att få låna ut till staterna.Frågan är därför om inte den andra stora förklaringen till den låga inflationen och de växande skulderna är bättre. Världsekonomin är inne i en övergång till en mer teknikdriven tillväxtperiod (digitalisering med mera) samtidigt som befolkningen förbereder sig för en större andel äldre. Det ger ökat sparande och minskade investeringar i traditionell verksamhet. Samtidigt har store investeringar gjorts i bl.a. råvaruutvinning, Allt det här pressar ekonomin men det tar inte förtroendet från staterna.
Casey tar Stockmans argumentation ett steg till och räknar med hyperinflation när staten måste trycka mer pengar utan täckning i den reala ekonomin för att klara sina skulder. För det här har Casey fem bevis. Det första är att amerikanska banker har större exponering nu än under finanskrisen. Svårt att bedöma, kanske, är mitt svar. Det beror nog lite på hur man räknar. En stor skillnad är dock de stresstester, kapitalkrav och andra regelverk som testamenten som numera omgärdar bankerna. Det kan vara att det är för lite men det vet inte Casey mer om än vi andra.
Guld och annat ädelt
Slutligen när det kommer till guldet har valutan både konjunkturella och strukturella problem. De konjunkturella är att om stigande räntor på grund av en starkare konjunktur är problemet, då är i första hand kontanter (inte guld) lösningen. Det beror på att guldreserverna ofta förändras i den här fasen (centralbankerna säljer guld). Det andra skälet att guld delvis förlorat sin lyster är digitaliseringen och ett minskat intresse från Asien.Effekten av en dollarkrasch skulle vara svåra att överblicka. Antag att dollarn föll 30-40 procent ned mot kurser runt sex kronor. Det skulle slå mycket hårt mot svensk exportindustri men gynna inhemsk konsumtion och inhemska tjänstebolag. Det finns dock inte så mycket som tyder på den kollapsen, för det är inte så att USA är ensamma eller ens värst med sina skulder. Det känns därför tveksamt att den valutan kollapsar. Vi har istället satsat på att den stärks.
Det var min syn på dina frågor.
/gottodix
Dokumentären The Forecaster är onekligen spännande och hans blog armstrongeconomics.com är intressant läsning. Det signifikanta med hans observationer om världen är att han hittat matematiska mönster som gjort att han kunnat förutspå svängningar (läs krascher) i världens ekonomier.
SvaraRaderaDet som kommer ske i närtid är det som han kallar Souverign Debt Crisis. Staters skuldsättning i världen kommer leda till en nedgång världen över där stora kapitalflöden kommer röra sig från obligationer, statspapper mot tillgångar såsom aktier, fastigheter o dyl. Det bygger på att förtroendet för regereringar kommer sjunka. Alla tillgångaslag kommer fortsätta nedåt in till nästa år, men därefter kommer rekylen uppåt i tillgångar som aktier.
Om han får rätt även denna gång återstår att se...
Ja, det ska bli spännande. Nu har ju redan väldigt stora summor redan rört sig i den riktningen, vilket synts i huspriser och multipelexpansion. Det finns ju inte en viss mängd kapital utan vi skapar det genom centralbanker och banker. Om dessa båda drar ned sina balansräkningar, så försvinner kapitalet ur ekonomin. Alternativet att det driver upp tillgångspriser är ju att det hela slutar i hyperinflation. Det Casey skriver om ovan. Den känns ju lite avlägsen just nu men vem vet - enligt dokumentären har han ju haft rätt förut "The Forecaster"
RaderaJag förstår verkligen inte vart det här vurmandet för den här Armstrong kommer ifrån. Siffermagi från babyloniernas tid, tror vi på sånt nu? Vad fort folk glömde mayakalenders-undergångsfarsen. Dokumentären är ju en fluff piece rakt av. Språket på bloggen är ju som taget från en av de mindre begåvade foliehattarna på avpixlat. Men jag kan hålla med om att förtroendet för fiat money vilar på väldigt lös grund idag. Vi får se helt enkelt :-)
RaderaFörtydligande: Talar om shemitah-guruns blogg, inte denna.
Radera:)
RaderaRekommenderar att man kollar på Armstrongs tidigare förutsägelser,utanför en propaganda dokumentär. Armstrong är körd i huvudet och borde lämpligen låsas in på lämplig anstalt.
RaderaAtt Armstrong är körd betyder inte att vi alla kommer leva lyckliga för all framtid i en ekonomi där centralbankerna kan manipulera tillgångspriserna för att skapa en "wealth effect".
Hans konspirationsteori-härjande kring "klimatbluffen" räcker för mig för att se honom som en stor tomte. Med det sagt så tycker jag inte att lånespiralen är oproblematisk.
RaderaBra att de här aspekterna kom upp. Ibland får outliers i ekonomiska diskussioner lite väl stor uppmärksamhet. Såg ditt inlägg om Kina Jordholmen
Raderahttp://jordholmen.blogspot.se/2015/09/kina.html