Portföljens utveckling (från start, risknivå & jfr SIXRX, se egen flik)

tisdag 31 maj 2016

På begäran: Recept på din egen indexfond

Det allra vanligaste önskemålet jag får är att skriva någon om hur man kommer igång med investeringar och aktiesparande. Här kommer ett recept på framgång.

köp aktier

Kör IKEA-varianten istället för indexfonden

När jag gjorde en läsarundersökning nyligen var det många som ville att jag blandade upp nyhetsinläggen och analyserna med mer förklarande texter. En av de absolut vanligaste önskemålen jag får är att skriva något om hur man kommer igång med sitt aktiesparande. Här kommer ett försök.

Sverige är, tack vare vårt höga löneläge, världsberömda för flera lågservice men högvärdekedjor inom handeln. Mest kända är IKEA och HM. Poängen är att låta kunden själv hämta varorna på lagret och skruva ihop dem efter en enkel instruktion. Det kan bli lite rackligt men fungerar ändå alldeles utmärkt, särskilt när man väger in priset.

Av någon anledning har det tagit tid för det här tänkandet att nå till sparandet. För det är även här en bättre idé att själv hämta aktierna på lagret än att låta en mäklare sätta ihop portföljen åt dig. Det oavsett om du köper en aktiv eller en passiv fond. Numera är ju aktiehandel gratis eller näst intill hos nätmäklarna, så det är inte hindret.

Möjligen är förklaringen att receptet för en framgångsrik indexfond inte är nedtecknat. Det är dock inte så svårt så här kommer det.


Bli rik snabbt - fällan du ska undvika 



Jag får en del frågor där jag anar att frågeställaren tänker som Homer Simpson i klippet ovan. Kan jag inte bara säga vad man ska köpa för att bli rik? Nej, det kan jag inte, för det vet jag inte. Starta ett bra bolag, vinn på lotteri eller ärv pengarna är några bra råd.

Investeringar däremot handlar om tålamod och att inte ta onödiga risker. Det sista oavsett om du älskar att leva på gränsen eller om du tycker en kväll framför teven kan vara nog så spännande. Det är här indexfonder kommer in - de är billiga och sprider riskerna. Däremot är de inte i sig själva bättre än andra breda uppsättningar aktier.

De kan till och med vara sämre i vissa fall. Ett bra exempel är fonder som skuggar OMXS30 - de trettio största bolagen på börsen. Det är ett index tungt viktat i HM, banker och verkstad. Den som istället köper trettio aktier slumpmässigt får en bättre riskspridning. Sammansättningen av indexet spelar alltså stor roll. Det gör även frågan hur indexet ska viktas men det sparar vi till en annan gång.


Riskspridningen är poängen med indexfonder

Risk är ett svårt begrepp. Det är sannolikheten att något oväntat händer, när det gäller aktier faktiskt både positivt och negativt. Redan här finns en snubbeltråd. För det är egentligen inte en risk om det går att ta reda på exakt hur något förhåller sig. Fast det du inte känner till blir ju en överraskning för dig, så i den meningen är det också risker.

Oavsett vad du kallar det är det livsnerven för den som investerar att försöka ta reda på så mycket fakta som möjligt för att fatta beslut med bästa möjlig underlag. Den som väljer indexfonder kan då hänvisa till att allt som finns att veta om marknaden redan finns med i de nuvarande priset.

Det ligger det en del i men det är inte riktigt ett uttömmande svar. Jag tänkte inte gå närmare in på den frågan här men den intresserade kan exempelvis läsa "I snitt slår apan indexfonden". Det jag tänkte ta upp här är att du enkelt presterar lika bra som indexfonden och själv löser det problem som den här fondtypen egentligen är till för.


Börsen 2016

Den stora poängen med en indexfond är att du får bra riskspridning till ett lågt pris men varför är det viktigt? Det lite svåra svaret är att det inte bara är den förväntade avkastningen som styr priset på tillgångar som aktier. Det påverkas även av hur säker avkastningen är.

I grafen ovan har jag ritat in två aktier - Stabil som stiger 5 procent om året och Volatil som antingen backar 5 procent eller stiger drygt 16 procent. De har samma förväntade avkastning - skulle du betala lika mycket för dem? Förutom känslomässiga skäl beror det på den möjliga kostnaden av att inte nå ett tillräckligt resultat.

Jag körde hundra simuleringar av aktien Volatil, där slumpen avgjorde om den ökade eller minskade enligt ovan varje år. I den lägsta noteringen hade aktien tappat hälften av sitt värde och i den sämsta slutpunkten hade den tappat en femtedel. Å andra blev det bästa utfallet att dina pengar niodubblades.

Har du inte så du klarar dig när du blir sjuk eller pensionär är det ett stort problem om pengarna inte räcker, långt större än vinsten är om du har ett överflöd. Det här gäller för hela marknaden och blir tydligt exempelvis när pensionsförvaltare ska placera sina förvaltade medel. De betalar extra för säkerheten att kunna leverera sina åtaganden till pensionärerna.

Nu kanske du är som Homer Simpson i klippet ovan och drömmer om att vinna stort. Då lockar möjligen chansen till mångfaldigad avkastning mer än det träliga säkra utfallet. De flesta föredrar dock det säkrare utfallet - det styr vad du får betalt för oavsett hur du själv ser på osäkerhet.

En viktig insikt är nämligen att risk har ett pris, som vilken vara eller tjänst som helst. Det räcker inte med att du gillar risk för att du ska välja Volatil i exemplet ovan. Om det inte är ett bolag vars verksamhet avslutas under tiden du äger det, så kommer du få mer betalt för Stabil när du säljer.

Det är ett missförstånd att du ska sprida riskerna främst för din egen sinnesfrids skull. Det finns ett strikt ekonomiskt värde i att inte ta onödig risk. Det är i den meningen fel att exempelvis bara äga en eller två aktier.

Invändningen är förstås om du sitter på en vinnare. Om du anser dig veta att du hittat en säker aktieraket finns ingen risk - så upplevde säkert Bill Gates sitt innehav i Microsoft och så har nog många ägare av Fingerprint känt. För om du anser att något är alldeles för billigt spelar förstås inte risk någon större roll. De flesta av oss har dock rätt begränsad förmåga att överträffa marknaden, även det bevisat i forskning.

Överkurs - en parentes om höga risker

Det går även att förklara ekvationen med Warren Buffets affärsidé. Han har alltid siktat på säkra kassaflöden. Genom att det är så säkra kan han finansiera dem med höga lån. Den lilla avkastningen växer då till en stor.

I exemplet ovan kunde Stabil ha belånats till 99 kronor, eftersom den aldrig går minus. Vinsten hade då blivit fantastiska 265 gånger pengarna minus den ränta banken hade krävt av dig. För att undvika risken för konkurs hade Volatil i simuleringen bara kunnat låna max 50 kronor. Inte ens med det bästa resultatet hade den haft en chans mot det högbelånade lågriskalternativet. Banken kunde å sin sida ha lugnt ha lånat ut pengarna, för Stabil är ju riskfri och växer i ur och skur.

Faktum är att strategin högt belånade tillgångar som investeras till låg risk tillhör en av få som hittills hållit för tidens test. Normalt sett kopieras alla metoder som ger överavkastning snabbt till dess resultatet normaliseras, som jag skrivit om här. Det är dock inte alla som likt Warren Buffet har ett försäkringsbolag att belåna. Fattiga som söker avkastning tvingas därför slåss om investeringar med högre risk.

Forskningen visar att begränsningar i finansiering gör att investeringar med högt beta betalas med en premie (länk och lite mer lättillgänglig här). De flesta kan inte gå in på banken och säga att de vill låna 99 procent av en investering i statsobligationer (och få en hög hävstång) men de kan köpa en liten post aktier i Lending Club och hoppas på att det ger den önskade avkastningen. Dessutom kanske det finns en viss lotteriprissättning på höga risker. Vi betalar, kortsiktigt, lite mer för att vi så gärna vill vinna.

Investera i aktier istället för indexfonder

Så hur blandar du din egen indexfond? För att få rätt riskspridning ska du så långt det går undvika att i onödan dubblera risker - eller på finspråk få så låg korrelation mellan dina olika investeringar som möjligt. Du vill undvika att ha samma risker i för många olika investeringar. 

En viktig detalj här är att ditt liv består av mer än aktier. Om du arbetar i Stockholm, bor i ett ägt boende och enbart köper bolag med fastigheter i samma stad, så har du inte spritt dina risker särskilt mycket. Det samma gäller för investeraren som förälskar sig i teknikaktier, småbolag eller bara köper stora svenska bolag. Hemligheten för att nå riskspridning är att bredda sökfältet. 

För vår del ser uppställningen ut så här:
  • vi månadssparar (och har en liten reserv i portföljen, för att handla löpande)
  • vi har alltid 15 aktier (plus/minus någon)
  • vi har aktier från Norden, Tyskland och USA med verksamhet som är någorlunda spridd både på mogna marknader och i tillväxtländer
  • vi har investmentbolag i portföljen och enskilda innehav ska helst inte överskrida 10 procent (kan vara svårt att hindra när de stiger snabbt ibland)
  • vi håller koll på branschspridningen och har små, medelstora och stora bolag i portföljen 
  • vi kollar löpande, via vår bank Nordnets sida, att volatiliteten i vår portfölj alltid ligger under Stockholmsbörsens index inklusive utdelningar (SIXRX).
En rätt lång lista således men så är jag också en aktiv (och mycket intresserad) investerare som förvaltar en familjeportfölj. Jag är mån om att hantera den på ett sjysst sätt även i förhållande till min fru Affärsmodellen, som av någon outgrundlig anledning inte kollar börsen flera gånger dagligen. Vill du se hela vår investeringsstrategi, hittar du den här.

Köpa aktier till pengamaskin

så blir du rik

Nyligen skrev jag ett populärt inlägg "En smartare pengamaskin". Där gjorde jag en poäng av att för de flesta är det bättre fokusera mindre på investeringarna och mer sparandet. I linje med det är finns det ett enklare alternativ än vår ambitiösa ansats:
  1. köp några investmentbolag
  2. komplettera med några billiga börshandlade fonder, så kallade ETF:er från andra delar av världen eller för branscher du saknar
  3. spara resten i aktier du tror på
Det behöver inte vara svårare än så. Förhoppningsvis kan det ändå vara en poäng att stämma av mot exempelvis vår lista ovan - har du breddat sökfältet tillräckligt? Ett varningens ord kan vara på sin plats - många portföljer jag tagit del av har kryddats alldeles för starkt. Det är roligt med aktieraketer men när de börjar ta upp en betydande del av de totala investeringarna är det lätt att riskerna sticker iväg. Det kanske är lite trist att investera sunt men i längden är det metoden som gör att du lyckas bättre än Homer.

Hur gör jag för att köpa aktier?

Det verkar finnas en del trösklar för att äga aktier. Synd tycker jag för det är inte svårt. Ett bra exempel är apparna för Shareville. Lika enkelt som det mesta via telefonen numera. Överhuvudtaget har bankerna, med nätmäklarna i spetsen, blivit allt bättre på att sänka trösklarna för att aktiespara.

I princip är det bara att klicka sig igenom registreringen och sätta igång. Numera är det ju dessutom gratis, åtminstone hos nätmäklarna. Kanske är det själva tanken på handel som skrämmer. Den är numera också bara ett klick bort. Är du långsiktig och månadssparar är det inte ens så noga vad köpkursen vid ett enskilt tillfälle blir. Fast beslutsprocessen då?

Reklam - klicka här och ta steget och börja spara smartare 


Reklam - följ min portfölj på Shareville

Ja, även här finns en uppsjö bra alternativ. Jag gillar ju Shareville, som jag också gör reklam för, men alla banker har faktiskt olika upplägg även här. Allt från nyhetsbrev till egna tevestationer. En annan bra start är att prenumerera på Affärsvärlden eller Privata Affärer och inspireras av deras portföljer. Ett alternativ Värdepappret, där jag skriver, eller varför inte följa SvD Börsplus (som även finns på Shareville). Det finns helt enkelt hur mycket som helst.   

När min son började skolan fick han tre råd - gör ditt bästa, lyssna på andra och ha kul. Det räcker förvånansvärt långt även på aktiemarknaden. Så kom igång, det är väl mitt viktigaste tips.

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här

Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!


måndag 30 maj 2016

Rekordhöga böter väntas i lastbilskartellen

Ett beslut är på ingång i lastbilskartellen. Det verkar bli de högsta böterna i EU:s historia. Det borde vara ett lågvattenmärke i svenskt näringsliv men ingen verkar bry sig.


Riggat priserna, smutsat ned miljön

Volkswagens golgatavandring efter dieselfusket verkar aldrig ta slut. Det är rimligt med tanke på att bolaget installerade särskild programvara för att lura myndigheterna. Effekten blev att dieselmotorer som borde stoppats släpptes igenom. Scania och Volvo var, enligt EU-kommissionen, under ett decennium delaktiga i en kartell vars syfte det var att rigga priserna på lastbilar och försena nya miljökrav. Det är en högst relevant fråga vad skillnaden är. 

En skillnad är att Martin Winterkorn på Volkswagen till slut tvingades avgå, trots att han förnekade att han kände till skandalen. Leif Östling på Scania tog istället steget vidare och blev företrädare för alla svenska företag som ordförande för Svenskt Näringsliv.


Ordförande för Svenskt Näringsliv och kartellmisstänkt

Det ska framhållas att "Leif Östling avfärdar kartellinblandning" (DI). I svenska media har han bland annat berättat om sin moraliska kompass i "Veteranen tar ut svängarna" (DI Weekend), där kommenterar han dieselproblemen i Volkswagen med chock och bestörtning och säger:
”Det är något i företagskulturen som inte är bra. I utredningen lär det komma upp ett antal ­sanningar, eller beteenden i organisationen, som inte varit bekanta helt enkelt.”
Idag skrev Financial Times "EU set to impose record cartel fine on truckmakers - Six groups set aside €2.6bn over charges they fixed prices and delayed emission technologies" (FT). Enligt artikeln väntas kommissionen inom några veckor besluta om att Scania och Volvo ska få de högsta böterna någonsin inom EU för sin decennielånga lastbilskartell. 

Om beslutet vinner laga kraft har därmed två svenska bolag och Svenskt Näringslivs nuvarande ordförande varit med och slagit ett rekord i fusk. Det tycker jag borde vara en större nyhet än vem som var arg på vem och varför i Swedbank eller att bolagets jet blev privatjet i några andra bolag.

I intervjun ovan svarar Leif Östling följande på frågan "vad är moral för dig?"
”Att vara transparent, följa regler, lyssna på människor och komma på ageranden som man kan stå för, även över tid.”
Vi får hoppas det gäller när korten i kartellen kommer på bordet om någon vecka. Antingen går då Scania fria, vilket Östling menar men inte är det artikeln ovan pekar på, eller också blir det dags att stå för det man gjort "även över tid". Frågan är då om han kan sitta kvar som ordförande för Svenskt Näringsliv?

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook (ny!), Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här

Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!

söndag 29 maj 2016

Noll Brexitrisk är inprisat på börsen

Så fort kampanjerna var igång tyckte markanden det var klart att Brexit förlorar. Riktigt så enkelt är det kanske inte.

Jämna siffror men ojämna odds

Ingen tror längre på en Brexit. Det trots att opinionsundersökningarna i de flesta fall placerar båda sidorna inom några procentenheter från varandra.


Det finns argument för att Brexitsidan överskattas i mätningarna. Ett är att deras anhängare är mer benägna att svara, särskilt i webbundersökningar. Samtidigt innebär det också, sannolikt, att de är också kommer att gå och rösta på valdagen.

Källa: Spectator

I ett läge där valdeltagandet kan avgöra är det inte oviktigt. Det är med andra ord inte alls säkert att stanna-kampanjen har avgjort racet redan nu. Dessutom finns ännu en joker kvar att spela ut. När bettingbolagen tror på 80 procents sannolikhet för att stannasidan vinner är det alltså möjligen aningen för högt.

Brexit predikar för redan troende

Brexitkampanjen mobiliserade tidigt sina anhängare kring migrationsfrågan. "Brexit campaigners find an issue to rally round: migration" (FT).

Det finns något ironiskt och förstås sorgligt över att ungrare och polacker slåss för att hindra invandring till sina länder medan britterna vill göra det svårare för ungrare och polacker att flytta till London.

Reklam: börja dit smartare sparande här


Den frågan har dock, även om den engagerar, inte räckt för att vinna en majoritet. Stannasidan dominerar helt alla andra aspekter av debatten. Uppbackade av ett kompakt och internationellt etablissemang har kampanjen ett starkt grepp både om plånboksfrågorna och diskussionen om den samlade ekonomin. "The reasons the Leave campaign are losing the EU referendum" (Politics)

Nu är det valspurt och då gäller en egen logik. Alla gör det de kan för att vinna rösterna från de som inte bestämt sig. Jokern är om Brexitsidan byter spår och exempelvis lägger mer kraft på att argumentera mot den brittiska EU-avgiften, byråkratin eller att landet dras in i Sydeuropas vingliga ekonomi. Ingen vet hur ett sådant spår i debatten skulle tas emot. Särskilt om det förs fram av en karismatisk person som Boris Johnson.

Markanden tittar på annat

Källa: Tradingeconomics

I det läget kan marknaden åtminstone uppleva att det plötsligt blir spännande. Det är den inte beredd på. Det syns på valutamarknaden där pundet efter att valkampanjerna startade har stärks till nivåer där det låg vid årets början.

Min reflektion 

Marknaden är notoriskt dålig på att förstå politisk risk. Det blir nog ingen Brexit men risken är högre än en på fem. Framför allt är risken att det blir oro när valdagen närmar sig betydligt högre. Det räcker egentligen med några omskakande opnionsmätningar eller en känsla i media att vinden har vänt för att de ska skaka till.

Minns hur det var kring Grexit förra året. Först ingen reaktion alls, sedan panik när det såg ut som om marknaden missbedömt läget. Sedan ett lättnadsrally. Blir det så bu med? Kanske, sannolikheten är i alla fall tillräckligt stor för att hålla en viss beredskap - både mentalt och i form av pengar i kassan.

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook (ny!), Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här

Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!





lördag 28 maj 2016

Affärsvärlden hade inget nytt om Vitrolife i sin analys

Affärsvärlden förtar sig inte när de analyserar Vitrolife men slutsatsen är ändå rätt rimlig.

Lite slött Affärsvärlden

Det är inte alltid rättvist när media och analytikers utvärderingar slår igenom i kursen. Affärsvärlden satte sälj på Vitrolife med rubriken "Dags att säkra vinsten". Riktkursen för att köpa in sig i igen sattes till 350 kronor. Det fick en snabb och som det verkade tillfällig effekt på kursen.

Jag gillar egentligen inte att kritisera analytiker och journalister för jag vet att de inte riktigt kan värja sig mot bloggare. Vi är ju inte riktigt på samma arena. Dessutom gillar jag den skickliga börsredaktionen på Affärsvärlden. 

Det sagt var det här en ganska loj artikel där huvudargumenten är bolagets höga multiplar, att rörelsemarginalen bromsar in samt att försäljningen i Kina nu möter viss konkurrens. Jag gissar också att redaktionen plockat upp tråden för resonemanget från en diss en anonym analytiker gjorde på deras skvallersida för något nummer sedan.

Fast tittar man närmare på saken är faktiskt proffsen mer positiva än småspararna. Den senare gruppen sålde på Affärsvärldens artikel medan större mäklare var nettoköpare (nettosiffror från Nordnet).

Källa: Inquiry Financial

Läs istället

En betydligt bättra kommentar än Affärsvärldens finns i "Hög kvalitet till högt pris" (Redeye). Där är försäljning och marginaler bedömda de kommande åren. Avgörande för Vitrolife är:
  •  dels att basmarknaden för odlingsmedia utvecklas bra (fler IVF-behandlingar och att Vitrolife inte tappar sitt snart duopolistiska grepp om marknaden)
  • dels att kampen om bäst teknik för äggförbättring vinns (time lapse mot genetic screening)
  • dels att Vitrolige i den geografiska kampen om marknad åtminstone  håller Europa och Kina och gärna att det tar bättre fart i Usa. 

Inget av detta behandlarAffärsvärlden. Här på bloggen finns många inlägg i ämnet senast "Rapporterna: leverans enligt specifikation Vitrolife". Där landar jag på att aktien i år om utveckingen håller i sig skulle kunna öka sitt värde från 300 till 375 kronor och att min riktkurs är 325 kronor. Vi har sålt en hel del men har ändå kvar aktier.

Reklam: Börja spara gratis genom att klicka

Den verkliga risken

Jag har också skrivit om Vitrolife i en rad tidigare inlägg, bland annat om missförstånden om Kina. Notera att varken officiella kinesiska prognoser eller Vitrolife talat om en snabb tillväxt i IVF efter att landets enbarnspolitik övergetts.

När det gäller priskonkurrensen i Kina är den inget att lägga allt för stor vikt vid. Den avser produkter där Vitrolife kan kosta på sig konkurrenter. Sett till riskerna är konkurrensen mellan teknikerna time lapse och genetisk screening för att välja ägg en väsentligt större fråga. Den var uppe på kvartalspresentationen och i min rapportkommentar. Det förstnämnda borde väl AFV ha tittat igenom innan artikeln skrevs? I så fall hade en kommentar om det varit på sin plats, för hamnar Vitrolife fel där står stora världen på spel

Förmågan att ändå ge bra råd

En intressant detalj är att Affärsvärlden ger ett, även i mina ögon, bra råd. Det är en pressad aktie för närvarande möjligen kopplad till en alltmer desperat jakt bland investerarna för att få in tillväxt i sina portföljer. För vår del är vi nere i det minsta innehav vi vill ha i Vitrolife. Så för min del får Affärsvärlden gärna ha rätt.

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här

Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!

Världen, moralen och skulderna

Synen på länders skulder ändras snabbt. Det är inte självklart att det är bra i en värld tyngd av krediter.


Länders skulder är moral

Hur länge skulle världen upprätthålla synen på länders skulder som moraliska åtaganden? Skuldbördan i flera länder har passerat hållbara nivåer och i ännu fler har de stigit betänkligt.

I veckan blev det klart att både Puerto Rico och Grekland kan se fram emot skuldavskrivningar om än i olika tidsperspektiv. En intressant vändning är att diskussionen börjat ändra karaktär. Det är en ekonomisk inte moralisk fråga om skulderna borde skrivas av.

"Soverign default its not personal just business" (Wsj) var därför en krönika som hängt i luften ett tag. Dagens tre snabba är en kommentar till den artikeln.



Vem är fri från skuld?

Ett land på obestånd har setts som paria, åtminstone under en obligatorisk period av botgöring. Dess ledare har närmast setts som kriminella.  När det gäller skulder till hushåll och företag ser bilden mer spretig ut över världen.

I USA är ett bolag som går i konkurs inget absolut hinder för en entreprenör som vill  satsta på en ny affär. På samma sätt är huset bankens och lånen lösta om värdet faller för mycket. Två exempel på en inställning där konkurs är en affärsrisk även för långivaren.

Reklam: börja spara gratis här

Motsatsen finns i norra Europa inte minst i Tyskland men visst är det så att även vi i Sverige har vi svårt att lita på en företagare som misslyckats eller en bolånetagare som blir sjuk och inte kan betala sina lån.

Det skulle du ha tänkt på tidigare är vår syn medan det i andra länder är banken, om någon, som blir skurken. I Usa finns det med rötterna i trettiotalet exempelvis en hel mytbildning om att banken "tar" gården.

Lunchen är aldrig gratis

Fast vad händer när skulder blir en rent affärsmässig bedömning? Det enkla svaret är att långivaren vill ha betalt. Risken finns alltså att offentliga institutioner blir ett kreditobjekt bland andra. Det har vi delvis redan sett inom Sverige, när kommuner tilläts gå i konkurs, och i Europa när olika länder inom eurozonen får betala olika mycket för sina obligationer. Nu verkar fenomenet bli globalt. Det leder till att länder numera alltmer blir en placering bland andra. Det i sin tur gör de höga skulderna på sina ställen lite obehagliga.

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här

Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!


fredag 27 maj 2016

Kommer SAS och andra flygbolag någonsin lyfta?

Flygbolag tjänar aldrig några pengar, sägs det. Så var går det att få avkastning på att antalet flugna mil fortsätter öka?

Skillnaden mellan bolag och bransch

flygbolag blir aldrig lönsamma

Vad hade du betalt för att efter andra världskriget få del av avkastningen från den växande flygindustrin? Rätt svar är ingenting. Exakt hur dålig investeringen hade varit finns det olika siffror på men sannolikheten att du gått plus är minst sagt låg, som framgår exempelvis i "Can Airlines Make Money?" (Priceonomics) och "Why airlines make such meagre profits" (Economist).

Reklam: Börja spara gratis genom att klicka
I den senare artikeln sätts vinstmarginalen för de senaste 60 åren till 1 procent per år. Det räcker inte långt i en kapitalintensiv bransch. Det är det jag i dagens tre snabba menar med att i branscher där staten pumpar in pengar i utbudet är det mycket svårt att få lönsamhet. Bilden känns igen exemelvis från dagens stålindustri.



Vinnare och förlorare

Förutom statlig inblandning har förutsättningarna för industrin ändrats flera gånger. Avregleringen med start på åttiotalet var en sådan förändring. Den ledde vidare in i det som benämnts timglaskonsumtionen. Numera är vi mer benägna att köpa billigt eller välja något dyrare, tiden när alla ville ha samma oftast nationella alternativ är över. Jag brukar ta exemplet att när jag växte upp stod det en Volvo på varje uppfart, det var bara årsmodellen som skiljde sig åt. Numera står där antingen en Hyundai eller en BMW.

Så ser det även ut i flygindustrin, illustrerat i bilder i "Airline
Industry
Overview
" (Columbia University). Det mest kända exemplet på det billiga alterntivet är Ryanair. Nu ser det dock mer osäker ut även för det bolaget - "Ryanair cautious after first earnings fall in 5 years" (FT). Missnöjda kunder börjar till slut tära på bolagets vinster. För problemet i flygindustrin är att Ryanair inte heller har någon långsiktig fördel.

En intressant aspekt för den som är intresserad av SAS är att i Ryanairs rapport är det rätt tydligt att branschen kan ha peakat för den här gången. Här är två bra artiklar, visserligen ur ett amerikanskt perspektiv, om det "Airline Profits Soar To Jaw-Dropping Record In 2015" (Huffington Post) och "Is There Room for Capacity Utilization Improvement in 2016?" (Market Realist).

Så var, om någonstans, finns affärsmöjligheten? Ett bra svar är hos flygplanstillverkarna. För där ser utsikterna bättre ut både de närmaste åren och på lite längre sikt "2016 Global Aerospace and Defence Sector Outlook" (Deloitte). I år förväntas försäljningen av kommersiella flygplan stiga 3,4 procent och om tio år säljs det 27 procent mer flygplan. Det på en duopolmarknad med Boeing och Airbus i kabinen.

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook (ny!), Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här

Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!


torsdag 26 maj 2016

En reflektion om den dyra fastighetssektorn

Låga p/e-tal på fastighetsaktier men det är inte hela sanningen. Kör en screening via börsdata för att få en bättre bild.

Källa: Börsdata
För ett tag sedan skrev jag om att "Dubbelräkningen i fastighetsaktier oroar". Fastighetsbolagen höjer sina resultat genom att värdera upp sina bestånd. När de verkliga intäkterna är hyror är det delvis att ta ut vinsten i förskott.


spara i aktier
Reklam: Börja spara smartare genom att klicka här
Idag tänkte jag bara göra en kort reflektion om hur det ser ut vid en screening i Börsdata. Fastighetsbolagen har värderingar utifrån p/e-tal på 6-8 och p/b på 1,0-1,5. Ingetdera ser problematiskt ut, tvärtom var det den enda informationen så skulle riktigt billigt kännas som rätt beskrivning.

Den som skrapar på ytan hittar förutom vinster som kommer från omvärderade fastigheter två svagheter till. Många fastighetsbolag har låg soliditet. Runt 30 procent är inte ovanligt. Den som tittar in i låneportföljerna kommer säkert hitta ganska långa löptider. Det jag tror är problemet är att i samma sekund som räntorna rör sig uppåt kommer lånen ändå att granskas under lupp, för så småningom kommer ändå tidpunkten när lånen ska läggas om.

Det för mig till en tredje punkt - många fastighetsbolag har påfallande stora skillnad mellan låg total avkastning på sitt kapital och avkastningen på eget kapital. I min värld betyder de hög hävstång som varit billig att finansiera.

Nu är aktierna billiga och det är inte alls säkert att lågräntepolitiken är över på länge än. Fast det är ändå en sektor som måste ses som svår att investera i just nu, eller?

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook (ny!), Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här

Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!

onsdag 25 maj 2016

Nyheten bakom tweeten: Spotify, bankkris och slutet för diesel

Tillväxt utan vinst, bankkris utan pengabrist och fusk eller inte. Bakom rubrikerna finns ofta andra frågor. Tittar på det i dagens 3 snabba.


 

Ett annat sätt att läsa tidningen

Nyhetsflödet är numera lika oändligt som lättillgängligt. Det ställer nya krav på mottagaren. För om det tidigare handlade om att få tag på information är utmaningen numera att sålla och ta till sig det som är värt något.

Min metod är att försöka twittra de av värde jag stöter på. För mig blir det en anteckningsbok. Vill du se det jag läser löpande, så följ mig på Twitter @Gottodix. De flesta länkar som hittas här på sidan har börjat som en tweet. På ett plan blir det flödet en egen fristående bild av världen. Vilka är ämnena? Vad är vinklingen? Det säger rätt mycket om stämningen i ekonomin.

spara i aktier
Reklam: Läs mer här om smartare sparande innan du bestämmer dig
 
Nästa steg är att försöka se bakom de snabba nyheterna. Ofta finns det en trend där som håller eller bryts när blipparna kommer. Riktigt spännande blir flödet av nyheter när det ställs mot marknadens förväntningar. Vad är nyheten bakom nyheten?

Spotify är ingen vinstmaskin

Expansion under lönsamhet är det som varit HM:s paradgren. Det brukar också vara definitionen på ett kvalitetsbolag att under en längre tid kunna visa både tillväxt och vinst. Fast det är inte tidens melodi.

Istället är en typisk rubrik att ”Spotify revenues double but losses widen” (FT). Sveriges nya stolthet fortsätter växa så det knakar men det är svårt få tillräckliga marginaler i digitala affärer för att kunna visa upp vinst redan på kort sikt. Dessutom ställer skivbolagen hårda krav för att släppa rättigheterna till musiken.

Det fanns en tid inom kabelteve när varje distributör hade monopol på kontakten med kunden och den lokala skivbutiken hade det utbud den hade. Då var maktbalansen mer till distributörens fördel. Numera är content king. Gillar du inte Netflix så finns HBO. Ledsnar du på Spotify finns Apple Music.

Det här kan lindras genom att förbättra användarupplevelsen. Handen på hjärtat är det i realiteten många som faktiskt bara vill ha något att titta på eller lyssna till. I längden är dock den lättjan ändå bara kosmetika över det faktum att producenterna av innehåll sitter på den starkare handen på många marknader.

Fast inte alla. För Facebook och delvis Google har blivit förebilden för alla distributörer. Deras nätverk är så stora att de kan dominera den globala digitala annonsmarknaden. Det går i princip inte att bortse från Facebook och dess dotterbolag för den som vill nå ut med ett budskap.

Mycket riktigt har styrkeförhållandena på den marknaden förändrats. Tidningar tappar läsare och allt fler talar om att Facebook kan komma att bli distributionskanalen för morgontidningen på sikt.

Det är hit Spotify siktar. Målet är att nå ett så stort nätverk av lyssnare att skivbolag och artister anser att de måste finnas på Spotify och lyssnarna tycker att alternativen inte har musiken de söker. Det är därför den rasande expansionen är så viktig. Det innebär också att den här nyheten ligger i bolagets strategi. Intäkterna och antalet lyssnare ska öka och det får kosta.

Tror du på Spotify var det alltså en checkpunkt att det rullar på. Samtidigt visar nyheten att det här är inget bolag som kommer att visa vinst i närtid och om expansionen skulle bromsa in kanske den aldrig kommer. Intressant bolag, hög risk är en beskrivning.


Deutsche Bank mot väggen

Det finns en intressant twist i ”Moody’s downgrades Deutsche Bank’s credit rating” (FT). Det är den typen av lite vag och svår nyhet som är lätt att missa.

Alla kände av effekterna på börsen när Deutsche Bank hade svårt att finansiera verksamheten i vintras. Börser världen över föll handlöst och bankaktier hade ett uselt kvartal även i Sverige. Den abstrakta förklaringen att Deutsche Banks CoCo-obligationer, ungefär som svenska preferensaktier, snabbt förlorade i värde var inte så lätt att till sig. Ännu svårare att hänga med blev det när oron la sig genom att Deutsche Bank använde sin stora kassa för att själva, med vinst, köpa tillbaka obligationerna.

Det finns ett problem med den här typen av nyheter. De har gigantiska effekter men är för svåra för marknaden att greppa. Deutsche Bank tillhör gruppen som är to big to fail i banksystemet. Det skulle bli en djup kris om de inte klarade sina åtaganden och den tyska staten skulle bli tvungen att kliva in.

Det Moodys nu säger är att Deutsche Bank visserligen har likviditet för att klara kredit-, motpartsrisker och annat som hör bankverksamhet till. Däremot är bankens lönsamhet så dålig att investerare kommer behöva gå in med mer kapital någon gång i framtiden om inget händer. Det ser inte självklart ut att Deutsche Bank skulle få den finansieringen av marknaden, som exemplet med CoCo-obligationerna i vintras visar.

Skälet att vi inte ser den här annalkande risken är nog att den här gången kommer kanske inte nästa finanskris från hushåll eller företag som inte kan betala för sig utan från banker som inte bär sig. En branschkris helt enkelt.

Det här var med andra ord en blipp värd att oroa sig för. Även om världen består av fler banker än Deutsche Bank.


Sista tanken diesel

Hur tolkar du rubriken ”Fiat shares drop on reports of emissions cheating” (FT)? En är att se på det ur bolagets och aktiens perspektiv. Nyheten var rapporter i tyska media att bilmärket haft fuskprogram för att klara utsläppstester.

Det som gör nyheten mer graverande än andra liknande är uppgiften att programmet slogs av efter 22 minuter. Två minuter mer än vad normala utsläppstester är. Exaktheten i den uppgiften väcker förstås misstankar om att anklagelsen stämmer. Bolaget har svarat att europeiska testregler är förvirrande, att bolaget följt alla lagar och regler samt att frågan bör utredas i Italien.

Vem vet, det kanske Fiat kommer undan med. Problemet är att misstankar även riktats mot Mercedes - ”Mercedes-Benz diesels use cheat device, claims lawsuit” (Autoblog). I det fallet verkar bevisningen främst tyda på att Mercedes bilar släpper ut helt andra nivåer i verklig körning än i testmiljö. Det finns alltså ännu inget skarpt bevis för verkligt fusk således. Mitsubishi har å sin sida erkänt fusk med bränsleeffektiviteten ”Mitsubishi: We've been cheating on fuel tests for 25 years” (CNN Money).

Mönstret i de här nyheterna är svårt att undgå. Förtroendet för biltillverkarna är i botten. Det är inte världens bästa läge med utmanare som Tesla, Apple och Google på startlinjen. En annan fråga är hur framtiden ser ut för diesel. Ingen, inte biltillverkarna heller, försvarar drivmedlet. Det är bara en fråga om det fuskats eller bara varit dåliga tester. Frågan är om inte det drivmedlet går på sista tanken, åtminstone i vanliga bilar. Det i sin tur påverkar flera bilmärken än de som nu utmålats som fuskare.

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook (ny!), Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här

Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!




tisdag 24 maj 2016

Bra Afrika, dåliga Afrika

Vad hände med Afrika? Det var ju sparfavoriten för något år sedan? Fast den viktigare frågan är kanske - kommer det en vändning.


Motvind? Storm!

afrikanska fonder
Källa: ADBG

I höstas skrev jag förhoppningsfullt om Afrika i två inlägg - "Drönarplats och andra afrikanska affärsidéer" och "Investeringscase Afrika - telekomindustrin". Det ledde så småningom fram till en investering i Millicom. 

Den resan kan man följa i den här länksamlingen eller via etiketterna för dig som surfar via datorn. Fast den korta sammanfattningen var att det inte gick så bra åtmtillbaka instone inte till en början. Nu är investeringen med utdelningar minus knappt fem procent. Ingen succé således. Den som tittar på afrikanernas egna förhoppningar, i grafen ovan, ser inte heller någon ljusning vid horisonten.


Infrastruktur någon?

Vad var det som hände? Precis det som plågat kontinenten ända sedan oljepriserna kollapsade, Kina blev ett osäkert kort och dollarn började stärkas. Afrika har varit den stora förloraren när tillväxtländerna drabbats av snabbt fallande tillgång på kapital och minskad efterfrågan. Värst drabbad har förstås oljeindustrin varit men det har slagit mycket bredare än så. 

Så blir du rik
Reklam: Läs mer här om smartare sparande innan du bestämmer dig

De största långivarna har varit Saudiarabien och Kina. Lånen har varit i dollar och mottagarna har varit företag, inte främst stater som i de mognare ekonomierna. Effekten av motvinden har därför slagit rakt mot företagsamheten. Den hade det inte så lätt från början med en infrastruktur som fortfarande har brister som gör det svårt att skala upp affärsmodeller som fungerat på andra ställen.

Hur illa ställt det fortfarande är framgår i "Manufacturing - Not making it" (Economist). I teorin borde Afrika ta marknadsandelar i lågpristillverkning. Det är också ett scenario för framtiden i aktuella "African Economic Outlook" (ADBG). Problemet är att exempelvis HM, som investerar i Afrika, har svårt att få till en rimlig produktionskedja när det inte går att leverera med säkerhet. Lägg till det att många länder fortfarande plågas av korruption och politisk osäkerhet. 


Ändå ingen genomklappning

köpa aktier i Afrika
Källa: ADBG
Är allt alltså negativt? Nej, inte alls. För som alltid är det en fråga både om nutid och framtid samt om värde och pris. Förväntningarna på Afrika är numera låga och tillväxten är ändå helt ok, som framgår av grafen ovan. Vrider man ett varv till på siffrorna kanske det till och med går att ana en vändning trots allt.

"Kenya bucks Africa’s economic trend" (FT) var en av nyheterna idag. Landet är på rätt väg, stöttat av lägre råvarupriser och växande inhemsk konsumtion. Som det ofta är i Afrika är en delförklaring till förbättringen att det politiska läget stabiliserats men Kenya är också ett av de länder som skulle kunna bli vinnare om Kina tog ett steg tillbaka som tillverkningsnation.

En reflektion

Med en ung befolkning som ska dubblas de kommande femton åren borde Afrika ändå vara en placering för framtiden. Just nu är dock framtiden undantaget. Sammantaget förblir Afrika en riskfylld investering men som sagt, det återspeglas i priset. Optimisten ser en koppling till den stabilisering som skett på andra turbulenta marknader. Pessimisten på att Kina är långt ifrån en löst problem. Själv då? Jag är nöjd med den exponering vi har och så håller jag förstås tummarna för att den förlorade kontinenten hittar rätt igen.

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook (ny!), Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här

Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!


måndag 23 maj 2016

Guldet: plus eller minus för börsen?

Det har varit ett gyllene år för guld. I det ser vissa beviset på att nu kommer skuldsmällen och börskraschen. För min del tror jag andra förklaringar väger tyngre.

Vad styr priset på guld?
Källa: Macrotrends
Ibland kan det vara nyttigt att titta på de senaste kommentarerna men utifrån ett längre perspektiv. Vad är det för argument som marknaden tar till sig respektive struntar i vid en viss tidpunkt? "Gold Prices Drop as Dollar Strengthens - Release of minutes from last Fed policy meeting has weighed on gold prices this week" (Wsj) var den senaste nyheten om guld på Wall Street Journal när det här inlägget skrevs.

I veckan är guld ned lite utifrån att Fed signalerat att högre ränta redan i juni i högsta grad finns med i korten. När guld sjunker på den nyheten betyder det att oron för högre inflation är lägre än den sämre relativa avkastningen guld får om pengar på banken ger bättre ränta. Den eventuella räntehöjningen signalerar också en amerikansk tilltro till den egna ekonomin som också passar guld dåligt. 

Det här har fått handlarna att stänga positioner i fortsatt stigande guldpris. Däremot har inte aktörerna bakom mäklarborden synts lika tydligt. Det är inte uppenbart att det finns någon förändring i efterfrågan på guld. Det är extra intressant eftersom en uppmärksammad nyhet i veckan var att George "Soros dumpar aktier och köper guld" (DI)

Det här tolkar Johanna Jeansson på Dagens Industri dels som att det finns en konjunkturoro, dels som att det är en studs i guldpriset efter många års nedgång. Det senare ungefär som oljan i så fall. Redan rubriken DI väljer visar väl att dock att det finns en aura av alarmism bakom stigande guldpris. "Dumpar aktier" vem blir inte orolig då?


Pennningmaskin
Reklam: Läs mer här om smartare sparande innan du bestämmer dig

Är det bubblan som brister?

Den perfekta miljön för guld är hög inflation och låg tillväxt. Ett framtidsscenario för den som pekar på en finanskris som löstes med svällande balansräkningar från världens centralbanker och en tillväxt som åtminstone inte nått tillbaka till de höga nivåerna efter millennieskiftet. Den mest kända isbjörnen är nog bloggen Zerohedge men även exempelvis svenska Aktiespararna har nyligen varit inne på den här linjen. Ett exempel på en typisk argumentation finns i "Return of Gold Standard: Why Soros is Buying the Precious Metal" (Sputniknews).

Källa: Macrotrends
Det finns onekligen likheter med situationen i slutet av sextiotalet. Då var det dyrbara krig, avkolonialiseringen och många som börjat återhämta sig efter andra världskriget som ändrade förutsättningarna för främst USA. Råvarupriserna var på väg att explodera och konkurrenskraften hade sedan länge urholkats av för snabba löneökningar och för svag produktivitetsutveckling. När den strikta kopplingen mellan guld och dollar släpptes gick det fort. 

Inflation och guld
Källa: FED
Det är något liknande isbjörnarna ser framför sig nu. Det var också en ganska brett förankrad uppfattning fram till 2013 att USA skulle tvingas in i någon form av inflationspolitik när centret för penningmängden, centralbanken, lät sin balansräkning svälla till en oanad storlek.När det kom nya stimulanser 2013 blev dock reaktionen en överraskning för isbjörnarna. Räntorna gick upp när tilltron till ekonomin kom tillbaka.

Räkna med minus

priset på guld
Källa: ECB
Det enda som hamnade i permafrost var guldet. Diskussionen om guldstandarden har dock tagit en ny vändning. För numera är det snarare USA och ytterst dollarn som är världens guldstandard. "Reluctant partners: the Fed and the global economy" (FT). Runt om i världen finns både omfattande tillgångar och skulder i dollar. Varje rörelse i valutan får stor effekt och svallvågorna rullar tillbaka över världen till de når USA.

Så även om USA kom ur finanskrisen för något år sedan och har en ekonomi som klarar och behöver högre räntor, så gäller inte det för hela världen. Diskussionen om en ohållbar expansion av skulder och centralbankers balansräkningar har flyttat vidare. Främst till Japan, som än en gång hänger på repen men även till Europa. Längre fram anar många att det smäller ordentligt i Kina. Det finns alltså ett argument från isbjörnarna om att det kanske inte blev något i USA (just nu) men att i resten av världen lär det smälla.

Hur det nu än är med den saken så är det många länder utanför USA som för att förhindra för höga realräntor tvingas ned till räntor långt under noll. Det här öppnar upp en helt ny marknad för guld. Plötsligt är förvaringskostnaden lägre än kostnaden för att ha kontanter på banken. Den här artikeln från början av året är en bra sammanfattning. "The Big Beneficiary of Negative Rates: Gold - Worries about the stability of the global financial system has prompted a surge in gold prices" (Wsj).

Med minusräntor över stora delar av världen har pengar fortsatt flyttas över från kontanter och även börsen till guld. Noll är plötsligt en ok avkastning.


Det går att ta på guld

råvarupriser och guld
Källa: Fed St Louis

När sedan oljan istället kraschade till följd av för stort utbud, så drog den med sig de flesta råvaror. Guldet klarade sig hyggligt men även här blev det en diskussion om utbud och efterfrågan. En parentes i den diskussionen är om det behövs guld när det finns bitcoins? Nu har den valutan ett någotskamfilat rykte men på sikt är det lite som när trav ska konkurrera med betting på nätet. Om spelarna bara vill ha spelet, så behövs kanske inte den fysiska formen.

Fast på kort sikt är efterfrågan på väg uppåt. För många centralbanker vill minska sin exponering mot den nya guldstandarden - dollarn - och ta ett steg tillbaka till den gamla - guldet. Så kanske får isbjörnarna ändå lite rätt men inte på det sätt de räknade med.

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook (ny!), Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här

Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!





söndag 22 maj 2016

Lita på mig, köp av mig

Var såg du senast på reklam? Litade du på avsändaren? En twist är att ju mer digital annonseringen blivit desto större plats får mänskliga relationer.

Varan är tillit

Bild: Pixabay
I en digital värld är det underskott på människor. Det är en reflektion jag gör när jag läser "Advertising: TV fights the future - US television executives are fighting back at the rise of digital campaigns" (FT).

Nu står det och väger - annonsintäkterna till amerikansk teve var 69 miljarder dollar medan online drog in 60 miljarder förra året. 2020 förväntas relationen vara 77 miljarder till teve och 103 miljarder till online. Det stora vinnarna? Så här långt är det Googles och YouTubes ägare Alphabet och ännu mer Facebook som totalt dominerat den växande marknaden. På sistone har den senare kopplat greppet.

En viktig orsak är att den senare äger och i någon utsträckning kontrollerar mötet mellan annonsör och kund. Framför allt har Facebook en helt annan kontroll på vem det är som förmedlar kontakten. Även Facebook är en gigantisk och till stora delar anonym mötesplats men risken är ändå mindre att reklam för pensionssparande hamnar på islamistiska sidor, som Financial Times har som exempel om effekten av anonym bannerreklam.

Det här är också tevekanalernas främsta argument. Annonsören kan lita på budbäraren. Vi sätter inte ditt budskap i ett skadligt sammanhang för din produkt. Tidningarna tog (i de flesta fall) faktiskt bort reklam för Finlandsfärjor dagen då Estonia sjönk. Det gynnar förstås även konsumenterna. Det här förstod Apple när AppStore grundlades. Det kan vara en styrka att kontrollera och selektera. Sedan visade för all del Google genom Android och YouTube att det även kan var en svaghet.


Du tar över kontrollen

En annan intressant trend är att kontrollen över annonsen skjuts närmare mottagaren. Det är alltmer du och om du accepterar det dina vanor som styr vad du möter för annonser. Framväxten av Netflix med flera är en reaktion på reklam - kunderna betalar hellre för ett utbud som är billigare att tillhandahålla än det du kan få gratis via annonser på stora tevekanaler. Många använder möjligheten att blockera annonser helt eller snarare blockera anonyma annonser.

Det som alla trenderna gemensamt pekar är att vi är tillbaka i amerikansk 50-talsteve. Den byggde på att en trevlig man (för det var det) höll ihop ett flöde av underhållning och sedan passade på att berätta vad du borde köpa. Vi hade, genom Lennart Hyland, fenomenet även i Sverige, även om jag får lämna öppet vad det var han sålde. Bilden av Sverige?

Modern annonsering trycks helt enkelt allt mer tillbaka till att vara det försäljning alltid varit. Ett möte mellan människor på en marknad och då menar jag inte den på Wall Street utan snarare den i Kivik.


Bättre sparande
Reklam: Läs mer här om smartare sparande innan du bestämmer dig

Bloggen ett exempel

Det är här sociala fenomen som (i liten utsträckning) den här bloggen kommer in. Mer inflytelserika bloggar inom mode och mat ger en direkt avsändare som både annonsören och tittare kan knyta an till. Sedan går det att vrida och vända på om relationen alltid är helt hederlig men i grunden kan ingen medieperson förmedla det där mötet mellan annonsör och möjlig köpare utan att båda litar på mellanhanden.

Ett bra exempel är att "H&M ger ut Kenzas klädmärke" (DI). Om inte de som inspireras av Kenza har kvar sitt förtroende för henne är den affären helt meningslös. Om däremot följarna följer med in i butiken är den förstås värd mycket. Produkten Kenza säljer är inte kläderna utan förtroendet.

Det här är inget nytt för media. Jag brukar läsa biltidningar till och från (vi har ju BMW i portföljen). Där är det annonser för Audi i numren om Audi - förstås ingen slump. Samtidigt är det oerhört viktigt att våga skriva "Mercedes C 350 e gör bort sig i älgtestet!" (Teknikens Värld). Den minnesgode kanske minns när tidningen prickade in både test och formulering när Mercedes länge fick leva med epitetet Weltklasse.

Hemligheten är alltså att helt öppet kunna göra både och - vara plats där köpare och säljare kan mötas men också kunna stå för sin egen relation med läsare, lyssnare eller tittare. Precis som Kenza och Lennart Hyland - oavsett vad man i övrigt tycker om dem.

För egen del gör jag mitt bästa i den genren, som framgår av dagens reklam (som dock fortfarande ska ses som reklam). För det gäller att hålla isär två av tidens starkaste anglicismer - "content is king" och "the messenger is the message.

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook (ny!), Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här

Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!



Featured Post

Senaste filmerna från vloggen

Här hittar du alltid senaste klippen från mina vloggar - 3 snabba och Sparskolan. Jag fyller även på med andra klipp och poddar dä...

Aktuella data från OECD

Reklam