Portföljens utveckling (från start, risknivå & jfr SIXRX, se egen flik)

tisdag 30 juni 2015

Resultat q2 - guldmedalj :)

Dags att ta en titt på avkastningen andra kvartalet. En minst sagt spännande period.




Resultatet

Vår portfölj backade 2 procent under kvartalet. Trist men vi drygade ut avståendet till index (sixrx) som sjönk 5 procent. Nu är portföljen upp 15,8 procent i år mot börsen som är upp knappt 10 procent. Sedan starten för den aktiva portföljen (innan det körde vi index) är avståndet till sixrx nu knappt 40 procentenheter. En annan statistika att sola sig i är att portföljen slagit index 24 av 33 månader sedan starten.

Treårsjämförelse med fonder

Lägger man till de tre sista månaderna vi hade indexförvaltning för att få en 3-årsjämförelse är vår portfölj upp 129 procent med en volatilitet som konstant legat under börsen (senaste året 14,9 procent mot 15,4 procent för sixrx). Den bästa Sverigefonden enligt Morningstar (länk) är samma period Carnegie Small Cap som gått upp 122 procent. Den bästa globalfonden är Longview Partners Global Equity J, den har gått upp 113 procent. Så guldmedalj till oss :)

Nåja, i realiteten är det, trots allt, slumpens spel på en såpass kort period och med en portfölj på 15 aktier. Fast det är väl lika bra att glädjas.

Utvärdering av förutsägelser

Hur gick det då med våra förutsägelser? Svar - någorlunda ok. Tittar man på nedanstående var jag inne på rätt frågor för vad som skulle styra händelserna under kvartalet. Jag missade dock omfattningen och missbedömde utvecklingen i Grekland. Dollarn var kvartalets största miss. Den vände ned istället för upp. Konstigt tycker jag, trots allt, för data för en uppgång har funnits. Tolkningen är nog att Europa gick bättre än väntat.

Nåja, nu är det snart dags att ta ställning till inriktning för q3. Ett stalltips är att det kommer att handla mycket om värderingar ett tag nu.

Utdrag ur "Inriktning för investeringar q2" (länk)

Min makroinriktning för vår portfölj q2 är:

  1. Jag räknar med att världsindex (ftse world) går upp mätt i dollar och ser låg risk för en omfattande genomklappning för aktier. Det förblir med försiktighet för volatilitet och omfördelningar mellan branscher det bästa tillgångsslaget. [Utvärdering: ftse world gick ned 1 procent, aktier var trots det bättre än de flesta alternativen. Knappt godkänt]
    • Vinstprognoserna i USA höjs men det vägs upp av fortsatt stärkt dollar och börsen stannar ungefär oförändrad. Inhemsk konsumtion fortsätter vara dragloket. Sänkta energipriser och finansiering via Europa kommer att ge överraskande kostnadsbesparingar i många bolag. Fortsatta strukturaffärer håller multiplarna uppe.
    • Europa har gått upp lite för fort och sjunker på rapporterna men stiger när valutan försvagas. Fortfarande är det på medellång sikt den bästa investeringen men nu är tajming viktigt. Banker och andra som "tvättar" balansräkningen med QE är fortsatt intressanta. 
    • Sverige påverkas av att förväntningarna gått lite för fort uppåt i Europa. Särskilt verkstad har kanske sprungit iväg lite. Inhemsk konsumtion, ser liksom i USA, ut som ett bra alternativ - här kanske den även stöttas av en starkare krona. Allmänt tror jag övergången bort från tillgångsaktier, som fastigheter och telekom kan börja ta fart. Kvartalet slutar på plus.
    • Kina känns alldeles för svårt, snarast på gränsen till en bubbla. Det och FED påverkar även de kringliggande ekonomierna. För andra tillväxtmarknader ser det ännu svårare ut, egentligen både de som exporterar och de som importerar råvaror. Det är lätt att göra fel här och jag kommer vara väldigt försiktig med exponering i den här riktningen. Däremot skulle jag gärna gå in i Indien mer långsiktigt om tillfälle gavs.  
  2. FED höjer inte räntan i juni men jag investerar utifrån att långräntorna stiger, svagt, i USA och Europa. Kanske landar den amerikanska 10-åringen runt 2,20. Inflationsförväntningarna, tror jag stiger, mätt som femårsräntan om fem år. [Utvärdering: prickade riktningen i räntan men underskattade tempot, investerade rätt i den här delen. Missade dock att dollarn försvagades. Godkänt]
    • Valutakriget fortsätter men avtar under kvartalet. Dollarn och euron kostar båda 9 kronor vid kvartalets slut.
    • Kapitalflöden och en viss kreditkontraktion kommer att vara den makrofaktor som har störst effekt på börsen. Det ger volatilitet och förändrade relativvärderingar. 
    • Jag kommer försöka fortsätta ha kontanter och skydd mot stigande räntor.
  3. De svarta (gråa?) svanar jag tror kan inträffa men följer snarare än agerar på är att Kina genomför en större devalvering eller får en fastighetskris, att kapitalflöden får större negativ effekt på obligationsmarknaden än väntat samt risken att teknikaktier faller och drar med sig övriga multiplar snabbare än jag räknat med (miniversion av 1999). Just nu ser jag inte Grexit eller Graccident som verkliga risker men väl något som kan ge volatilitet. [Utvärdering: såg Kinaproblemen men underskattade Grekland. Knappt godkänt]
  4. Råvarupriser (särskilt industriråvaror och energirelaterat) tror jag i allt väsentligt kommer att ligga stilla under kvartalet. Exempelvis tror jag oljepriset ligger runt $60 i sommar med fwdkontrakt för årsslutet på runt $80, dvs i stort sett som idag. [Utvärdering: har stämt bra. Väl godkänt]
    • Behovet att hedga exempelvis oljepriset känns mindre relevant q2. 

Vem ska göra vad i börsoro?

Det är rörigt på marknaderna just nu. En bra fråga är hur olika typer av investerare ska tänka. Så här tänker jag.

Världen precis nu
Morgonen började med Grekland, Ukraina och Puerto Rico mer eller mindre i konkurs och en börs i Kina på gränsen till kollaps samt ett utspel från FED att de bara tänker låta amerikansk ekonomi styra sin räntebana. 

Lägg till det några teman under ytan, som att obligationer och särskilt de med högre risk nog är i en bubbla samt förra veckans uppblåsade diskussion om att nu har det till slut blivir för dyrt på börsen. I skuggan av det här körde Irans atomförhandlingar fast, något som direkt påverkar den redan röriga oljemarknadnen.

Å andra sidan fortsätter det regna in starka konjunktursignaler. Idag från brittiska konsumenter och igår från både producenter och konsumenter inom EU. IMF gjorde även ett utspel att USA inte bör höja räntan förrän läget är så tryggt att den inte behöver sänkas igen. Problemet är nämligen att om det skulle vända nedåt startar räntan så lågt, även efter en höjning, att den inte kan sänkas tillräckligt.

Det är helt enkelt allt som allt fler och starkare signaler kring ekonomin än normalt.

Så hur ska man tänka och vem ska man lyssna på?

Risker att ta på allvar
För det första brukar jag försöka bestämma mig för vad jag tror när jag lyssnat på hela det digra flödet av nyheter och analyser.

Netto allt, tror jag ändå att det är uppåt som är den underliggande riktningen på världens börser ett tag till. Det är dock tydligt att riskerna är högre än på länge. 

Det sistnämnda är något man behöver förhålla sig till. Det är precis det läget av intrasslade risker och möjligheter där det kan bli både korrektioner och plötsligt styra in i en krasch.

Jag tänker så här. Det går inte att veta vad som händer men det är rätt tydligt skyltat att vi nu lämnat motorvägen och svängt in på en spännande bergsväg med stupet intill oss.

Vår riskprofil
Det skrivs titt som tätt om investeringsprofiler och strategier baserat på hur länge du ska spara. I en marknad som går spikrakt uppåt eller är i fritt fall spelar det där inte så stor roll. Köp något är rådet i det första fallet och sälj är tipset i det senare. Nu, när allt är huller om buller spelar det däremot roll hur du vill köra din sportbil utmed branten.

Vi är aktiva investerare som hela tiden försöker styra riskens omfattning och inriktning så att det passar med min bedömning av nuläget och framtida behov av handlingsutrymme. Det här är vårt ganska omfattande paket av åtgärder varav de flesta var på plats redan före Grekland.

Alltid
1. Vi har i grunden en väldiversifierad portfölj med 15 postioner (som alla inte alltid är fyllda) med investeringar i olika branscher, på tre olika marknader i olika valutor och i bolag med olika storlek. Dessutom är hur mycket vi investerar en del av familjens planering. Det är bottenplattan i vår riskhantering.

I vår aktuella inriktning (som vi fastställer per kvartal)
2.Vi försöker ligga med kontanter motsvarande en placering i vår portfölj
3. Jag vill skydda oss mot effekten av högre räntor och har därför en etf med blankade amerikanska statspapper
4. Vi är överviktade mot dollar och har en hel del verkstad, därför har vi olja för att balansera upp lite.
5. Jag undviker även till synes bra investeringar i tillväxtmarknader och en del branscher just nu, för att jag tycker risken är för hög.

När Greklandskrisen eskalerade
6. Jag tycker nuläget är allt annat än transparent. Därför vill jag, tillfälligt, ta ned risken. Det har jag gjort genom att köpa en mindre post (nu 6 procent av portföljen) bearfonder.

Med andra ord är det ännu så länge ganska små åtgärder vi vidtagit specifikt med anledning av Grekland och vi ligger fortfarande ganska hårt viktade för en uppgång. Vi får väl se vad som händer framöver. Det kan visa sig att vi behöver  sänka risken mer (eller att vi borde ha gjort det).

Som sagt - så tänker jag för vår portfölj. Det är ganska offensivt och aktivt. Andra med lägre tolerans för förluster bör nog vara mer defensiva.

Månadsspararen
Jag får en del frågor. En vanlig just nu är från någon nedanstående grupp och brukar uttryckas som - vad gör jag nu? Här är hur jag tänker.

Många månadssparar en, för den egna ekonomin, ganska obetydlig summa i fonder. Nu kanske jag är orättvis men jag tror en del i den här gruppen blir oroliga först när den ständiga strömmen av händelser i ekonomin når allmänna nyhetsmedier.

Lite onödigt. För med den sparprofilen de flesta har, i indexfonder (förhoppningsvis) eller olika storbanksfonder är det bästa helt enkelt att ligga still och vänta på bättre tider. Problemet är att det nästan inte går att reagera i tid i fonder. Dessutom är det ofta svårt, åtminstone i storbanksfonden, att veta vad det är man egentligen äger. Det är lite motsägelsefullt att först överlåta förvaltningen på någon annan och sedan försöka agera som ett proffs när det blir svårt.

Den som behöver sina pengar snart ska dock vara medveten om att nu är risken hög och det kanske av det skälet är läge att sälja en del.

måndag 29 juni 2015

Grexit tisdag & China going down

Det är bra tryck i nyheterna just nu. Marknaden tror fortfarande att det löser sig i Grekland men möjligen att det kostar mer än väntat. Optimistiskt tycker jag, som är fortsatt försiktig. Samtidigt rullar Kina igenom problem som inte ska underskattas.

Vad hände idag?

Svenska börsen ned 2,8 procent idag. Det är mindre än uppgången förra veckan. Ännu så länge drev alltså signaler om lösningar upp kurserna mer än fakta som talar för motsatsen drev ned dem. Förklaringen är att marknaden fortfarande prisar in en lösning. Före helgen till och med. Faktiskt kanske redan under morgondagen.

För att euron ska klara sig är en viktig pusselbit, som ännu inte trillat loss, att trycket på euro och främst på periferin inte blir för stort. Ännu så länge är effekten ganska begränsad, vilket exempelvis den här artikeln visar "Euro records stunning reversal against dollar" (länk Market Watch). En intressant slutsats är att det händer så mycket i resten av världen - läs FED:s räntehöjningar och Kinas pågående krasch - att marknaden inte idds oroa sig för att Spanien smittas av Grekland. Ännu - är min gissning. För det går inte att bortse från att synen på det här som ett grekiskt problem delvis beror på att många tror på en grekisk lösning.

Imorgon förfaller lånet till IMF - så det blir ännu en spännande dag.

Lösningen söks i mirakelhögen

Resonemanget känns som taget ur Alice i underlandet (länk wiki). Om det som nu händer faktiskt händer, så är det så dåligt att det inte kan hända. Den dystra verkligheten är glasklart beskriven i den här ledaren "A ‘take-it-or-leave it’ vote is a recipe for disaster for Greece" (länk FT).Tyska medier tror dock att det är mot den katastrofen det barkar, som i den här intervjun "ZEW-Chef Fuest: "Die griechische Regierung hat keinen Plan!" (länk Finanzen.net).

Många andra tror dock fortfarande på att rädslan för den bergvägg som nu närmar sig ska mjuka upp förhandlarna. Därför kommer den andra sida samla sig och ta fram en lösning.  "Tsipras: Greece won't be thrown out of the euro" (länk FT) och "Greece debt crisis: Thousands of no supporters protest, as EC urges yes vote" (länk The Guardian).

Grekerna är dock genuint oroade över vad som händer om landet inte längre backas av EU. Det framgår av en desperat förfrågan om förlängda krediter. "Tsipras requests bailout extension (again)" (länk FT). Av det verkar det bli intet, om inte EU överraskar imorgon kväll (vilket en del hoppas på i twitterflödet). Fram till dess är Grekland numera en skräpobligation som S&P ger status CCC-  (länk wsj liveblogg). Det är dock en rejäl oljetanker till underskott som nu ska vändas. Ta en titt på grafen från Bloomberg nedan. Utflödet av kapital har ökat till över en tredjedel av BNP. Eller mer drastiskt uttryckt - var tredje euro som produceras lämnar landat. Inte precis vad en stat i kris behöver.

Källa: Bloomberg (länk)

Vad tror proffsen?

Det regnar in gissningar på twitter. Här är några tunga från den  här artikeln "Here's What Analysts Are Saying About Greece" (länk Bloomberg). Citi tror att det löser sig - grekerna röstar ja och därefter kommer mer pengar och så småningom en ny runda av det vi håller på med just nu. Macquarie tror på ökad risk för Grexit men oroar sig inte för effekterna. Credit Suisse ser snarast en uppsida för marknaden, eftersom händelserna kommer försena FED:s räntehöjningar. Merrill Lynch ser också ett köpläge i Europa just nu. Den enda som pekar på riskerna på nedsidan är Deutsche Bank som påpekar att det kan finnas en del credit default swaps (CDS) som löser ut om det blir en konkurs. Just det instrumentet är ju ökänt för vad det ställde till med i finanskrisen 2008.

Men överlag är det alltså en lugn analytikerkår som följer nyheterna just nu. 


Min bedömning: utgångspunkten för en investerare tycker jag nu måste vara att det här inte löser sig. Visst, som jag tidigare noterat förlorar båda parter antagligen mer på att inte ta den andres erbjudande men förtroendet i processen finns inte längre. Med den nuvarande väl optimistiska synen från prffsen har jag svårt att se att marknaden inte fortsätter ned åtminstone hela veckan vart efter nyheterna fortsätter trilla in. Men osvuret måste definitivt vara bäst just nu.

Däremot är jag mer positiv på lite längre sikt. Om man med löser sig menar att Grekland är kvar i euron med strikta kapitalkontroller och en utdragen förhandling om villkor, så - ja - då är det nog möjligt. Det kommer säkert resten av Europa och världen ledsna på att följa. Lite som 2012 - världen går vidare till andra frågor.

Min plan för dagen är nog att öka vår bearposition något imorgon men jag säljer nog inte mer av våra innehav. Inte just nu i alla fall.

Slutligen tycker jag relationen mellan Grekland och långivarna för tankarna till ett citat av Homer Simpson: "It takes two to lie. One to lie and one to listen." (länk Simpsonswiki).

Det händer en del annat i världen också

Ironiskt nog var det en annan stat som hamnade på ekonomiskt obestånd idag."Puerto Rico Leaders Vow to Pay Debts While Seeking Restructuring" (länk Bloomberg). Den regeringen verkar dock ha en lite annan syn på hur lösningen ska mejslas ut. I ett lite större sammanhang är det här en del av att höga lån och stigande räntor på många sätt är ett betydligt djupare problem än Grekland.
"A Perfect Storm Brews for Bond Funds" (länk Bloomberg).  En bubbla på obligationsmarknaden verkar ligga i korten och främst inom högavkastande papper, som finansiering av tillväxtbolag och tillväxtmarknader. Bubblan i Kina ligger inte ens i kortleken längre. Den har spelats ut och det är tydligt att regimen inte har börsfallet under kontroll. Frågan är vad det leder till? Valutakrig är väl en rimlig gissning. "Double bubble trouble in China" (länk FT) och "China Struggles to Balance Volatile Markets" (länk WSJ). Nyheterna om Kina är det många som tycker är det som är riktigt oroväckande just nu. Riskerna är helt enkelt ovanligt uppskruvade för närvarande. Redan det kan vara ett skäl att ta det lite försiktigt.



Grexit måndag: anpassar portföljen

Ok, då är vi igång med grexitveckan. Så här agerade jag på morgonen.

Min bedömning av nuläget beskrev jag i "Grexitveckan: min plan måndag" (länk). Slutsatsen jag agerar på är att det här kommer att att ta tid. Det finns lite rykten både om att det trots allt blir en överenskommelse eller att ECB går ut med ännu mer likviditet i marknaden. Kanske det men jag vill ändå skruva ned portföljen till neutral från att ha varit fullinvesterad.

Just nu har jag ingen riktig aning om vart vi ska och då känns handlingsutrymme som den första prioriteten. Det har jag skaffat oss genom tre aktiviteter.

Jag sålde halva innehavet i Investor. Vi använder den placeringen som ett slags placerad kassa och för riskspridningen. Det var därför en bra kandidat att minska i.

En tredejdel av innehavet i Ratos fick också åka ut. Det var ett lite svårare val eftersom jag tycker aktien tagit för mycket stryk senaste tiden. Men för att få rätt kassa måste något ut och då blev det den kortsiktiga placeringen som fick vika.

Det här motsvade trots allt bara 90 tusen kronor eller 6 procent av portföljen. Så det var en ganska blygsam åtgärd. För att sänka exponeringen köpte jag Xact bear för två tredjedelar av kassan. Därmed har jag tagit ned risken något. Det är mer vänta och se en spekulation från min sida.

söndag 28 juni 2015

Grexitveckan: min plan måndag

Det ser verkligen mörkt ut den kommande börsveckan. Jag håller mig så gott jag kan till devisen gneta på. Så här tänker jag nu.

Nuläget

Nuläget är att Grekland har ett lån till IMF som förfaller på tisdag, att ECB endast ligger kvar med sitt nu otillräckliga stöd till bankerna och att dessa därför har stängt tillsvidare. "ECB Said to See Greek Bank Holiday Needed as ELA Dries Up" (länk Bloomberg). Den grekiska regeringen har därefter bekräftat att bankerna och börsen är stängda. Lönerna ska däremot vara garanterade (av vem?). "Tsipras kündigt Kapitalverkehrskontrollen an - Banken bleiben geschlossen" (länk Finanzen.net).

Grekland kommer nästa söndag att hålla en folkomröstning om ett förslag från långivarna som inte längre gäller och som regeringen motsatt sig. "Greek Prime Minister Tsipras’ Address on Referendum (Text)" (länk Bloomberg). Den texten är värd att läsa - alla formuleringar går inte att enkelt backa hem ifrån. Därefter har dessutom resten av kabinettet gjort sitt allra bästa för att bränna de få andra broar som fanns kvar. I realiteten verkar därför de flesta vara överens om att det här är en euroomröstning. Det pågår inga (offentliga) förhandlingar mellan sidorna.

Det händer så mycket så fort just nu att det knappt går att ange all läsning som utgör källor till det här inlägget. Det jag läst finns dock på twitter @gottodix. Den som vill läsa ikapp om det viktigaste i nuläget bör kolla in Economist "Greece in crisis: Close to the threshold" (länk)

En jämförelse med andra statsfinansiella kriser

Island, Irland, Portugal, Spanien, Sverige, Lettland... listan med länder som tittat ned i den finansiella avgrunden men plockat ihop sig är lång. Det är därför i sanning oerhört svårt att förstå hur någon med god tid att förbereda sig och en motpart som la ett möjligt bud på bordet kunde styra rakt in i den situation som nu uppstår.

Det finns några, rimligt, jämförbara händelser att jämföra med. Argentina och Ryssland ligger närmast till hands och allra mest den förstnämnda. Skillnaden var att i de fallen var länderna inte i grunden politiskt eller ekonomiskt kopplade till sina långivare. Argentina släppte kopplingen till dollarn men de lämnade inte valutan.

Det är inte heller unikt med konkurser inom delar av en valutaunion. Detroit är ett amerikanskt exempel och Haninge ett svenskt. Skillnaden är att de konkurserna ägt rum i stater med fungerande politiska system. Det är inte situationen i Grekland och särskilt inte i förhållande till omgivningen.

Hur otäckt det än kan låta är möjligen den bästa jämförelsen Tyskland efter första världskriget. Landet hade inga egna tillgångar och skulder som skulle betalas i främmande valutor (vilket euron blir i det här fallet). Intern hyperinflation, en helt kraschad intern finansmarknad och skuldreglering med den lilla export som är möjlig. Grekland ska betala 350 miljarder euro eller få dem efterskänkta av troligen riktigt sura långivare - roligare samtal kan man ha. 

Så vad händer?

Korten i förhandlingen

Kommunikationen från långivarna är att Grekland är kvar i euron men att alla stöd för att klara statens finansiering och lånebetalningar upphör på tisdag. Det vill säga långivarna kommunicerar en sak men styr snarare mot den situation som den inflytelserika chefen för tyska IFO-institutet beskrev i den här intervjun. "Der Grexit ist die Rettung" (länk FAZ). För frågan är vad en konkurs inom euron egentligen betyder. Om inte skulderna skrivs av, hur skiljer sig det mot nuläget? Och om de skrivs av, vad handlade diskussionen i så fall om?

I tyska medier är det en ganska vanlig tanke att helt enkelt skriva av rubbet, bestämma sig för "aldrig mer några pengar till Grekland" och sedan gå vidare. Ett problem är att även den här lösningen bygger på att alla berörda måste gå med på en skuldnedskrivning, vilket är helt osannolikt på kort sikt, och en starkt reformerad grekisk ekonomi, vilket framstår som närmast utopiskt för närvarande.  De flesta andra är därför betydligt mer dystra i sin utsikter för Grekland. "Grexit could cause a recession 'of unprecedented magnitude' and a 50% currency devaluation" (länk  Businessinsider).

Det ser bättre ut för övriga Europa men i det här sammanhanget, hur tänker en stressad marknad är det ända Zerohedges drastiska formuleringar ett inspel. "The Greek Butterfly Effect" (länk). Jag köper inte riktigt resonemanget men ok. Det ger en bild av förutsättningar på nedsidan. För varje dag situationen förvärras ökar trycket på andra skuldsatta delar av Europa. Det finns åtminstone i korten.

Det här skiljer sig från andra internationella skuldkriser. Det finns inget fungerande alternativ, inom eller utom euron, med mindre än att de båda sidorna gör ett gemensamt utspel. Just nu är det omöjligt - det troligaste är därför att det här kommer ta, plågsam, tid att lösa. Det ska dock sägas att ganska många, exempelvis Robert Bergqvist på SEB, kommer till den motsatta slutsatsen. Det här är så kostsamt för alla inblandade att det trots allt blir en lösning. Den som läst vad Tsirpas faktiskt sagt om långivarna har svårt att se det hända men visst omöjligt är det inte. Jag tror FT beskriver det här hyggligt rätt i "Tsipras gambles political future on Greek bailout referendum" (länk)

Min bedömning är att det här nog bara kan sluta antingen med att Syriza förlorar makten eller att Grekland lämnar euron i en okontrollerad konkurs. Oavsett vilket tror jag det här kan ta ett tag.

Vad händer?

Citi (länk) har listat vad de tror om effekterna på kort sikt. WSJ hade också en artikel i ämnet "Greece’s Weekend Curveball Creates ‘Worst Scenario for Risk’" (länk). Jag har tittat på en del andra inlägg men här nöjer jag mig med att utgå från dessa.


  1. Riskpremierna kommer att stiga väsentligt och det blir en allmän flykt från risk. 
  2. Det här är på intet sätt inprisat. Börserna bör öppna 4-5 procent ned imorgon.
  3. Finansiella spridningsrisker utanför Grekland är små men riskpremien kommer att öka. 
  4. Euron kommer att försvagas (även om vissa tror att många nu stänger tidigare korta positioner för att komma ur marknaden - det kan ge en bump uppåt innan fallet). 
  5. En lösning med Grekland kvar i euron men i konkurs kommer inte att uppskattas av marknaden, eftersom det kommer att upplevas som att all annan risk i Europa är möjlig att angripa
  6. Om Grekland lämnar euron kommer den politiska osäkerheten öka både på kort och lång sikt. 


Artikeln i Wsj har det här citatet:
Simon Derrick, chief markets strategist at BNY Mellon, said a note this weekend that a Grexit “would fundamentally alter our understanding of the second most traded currency in the world. Rather than being a single currency it would now be no more than a fixed peg exchange rate system. This, in turn, would force investors to fundamentally reassess country risk within the Eurozone.”

Det är ganska talande för vad den här veckan kommer att handla om.

Min bedömning: det här är helt okontrollerat just nu. Man bör heller inte glömma att det pågår en börskrasch i Kina också. Det finns även en del hopp. I form av att situationen är så galet dålig att den helt enkelt måste lösas.

Så här tänker jag

Det här händer ibland. I Vardia, Elekta, Argentina, Ryssland med flera. Riktigt dåliga och till en början förvirrande nyheter kommer. Jag hade inte satsat våra pengar så här, så det är rakt av dåliga nyheter. Det första jag vill skaffa mig nu är handlingsutrymme. Därför kommer jag titta väldigt noga på vad jag kan sälja imorgon på morgonen.

Jag vill inte sälja i panik och jag vill helst inte sälja sådant som i grunden inte berörs av den turbulensen. Bolag som Cellavision eller Disney känns långt borta från händelserna. Logiskt vore att sälja exempelvis BASF men jag är lite osäker för fallande euro kommer att gynna bolaget. Investor är vår portföljs kassakista så där kanske jag säljer en del. Jag vet inte riktigt i skrivande stund . Jag får sova på saken.

Men utgångspunkten är att jag är beredd att ta en förlust rätt snabbt för att ha pengar att agera med längre fram. Dessutom tror jag allmänt att antingen ska man inte agera alls eller agera rätt snabbt.

Hur tänker ni andra?


lördag 27 juni 2015

Europas svar "Grekiskt delirium"

Grekland har bestämt sig för att rösta om sina räkningar. Resten av Europa lär inte vilja förhandla om, så det är ja eller nej till åtminstone euron för grekernas del.

Det hade nog ingen räknat med

Förvåning är den bästa beskrivningen av de första kommentarna till Greklands överraskande utspel att rösta nästa söndag om räkningen till IMF som förfaller på tisdag. Eller mer formellt om det förslag från långivarna att finansiera betalningen av den räkningen.

Öppna eller stängda banker i Aten?

Wall Street Journal spekulerar i att ECB direkt stänger kranen och att bankerna därför stängs nu. "Greece calls referendum on bailout terms" (länk). Financial Times gissar istället att ECB kanske inte vill riskera skurkrollen utan låter lite mer pengar rinna in i systemet. "Tsirpas announces bailout referendum" (länk). Frågan är om det ens är möjligt, för alla inblandade utom den grekiska regeringen, lär tolka omröstningen som ja eller nej till konkurs och grexit. Vem skulle i det läget behålla några pengar alls på bankkontot?

Dagens Industri konstaterar i "Grekkaos att vänta" (länk) att åtminstone delar av Syriza kommer att kampanja för nejsidan. Medan Finacial Times i artikeln ovan noterar att grekiska media, lika förvånade som alla andra, noterar att det antagligen strider mot grekisk lag att rösta om finanspolitik. En ganska logisk restriktion, eftersom varken hushåll eller stater normalt röstar om sina räkningar.

Hur och om vad kommer grekerna rösta?

Hur kommer då grekerna att rösta? Faktum är att ja inte är så otroligt som det kan verka. En överväldigande majoritet vill vara kvar i euron och EU. Det här hotar båda alternativen. Därtill är det för alla med pengar på banken detsamma som att rösta ja eller nej till sina besparingar.

Syriza vill nog ha det till att ett nej betyder nya förhandlingar. Det är dock knappast realistiskt. Tyskland med flera är sedan länge inställda på att Grekland lämnar euron och det finns krisplaner framtagna. Det var också den första reaktionen när jag tittade i tyska medier "G-day: Tsirpas will Griechen am 5. Juli über Reformen abstimmen lassen" (länk Börse Online). I artikeln konstateras att det här är ja eller nej till Europa för Greklands del. Det är också den entydiga bild jag tidigare fått av tyskarnas inställning till att ge mer pengar till Grekland.

För att uttrycka det så här - det går inte att backa en höjning i poker. Nu är insatserna betydligt högre och långivarna kommer definitivt att syna eller höja. Det sistnämnda skulle exempelvis kunna vara att direkt stänga bankerna.

Lite på marginalen finns alternativet att långivarna backar ännu mer redan idag och att Tsirpas tar ett bättre bud innan helgen är slut. Frågan är om resten av Europa vill förnedras på det sättet. Det är ovanligt att långivare behåller humöret när låntagarna börjar dirigera villkoren.

Vad händer nu?

Så vad händer nu? Eskalering är väl den bästa gissningen. Det lär bli en riktigt dramatisk vecka på börsen. Frågan är om ens ett ja i omröstningen sedan räcker för att lugna marknaden. För hur stor är trovärdigheten för en regering som uttalat sagt att den inte ställer sig bakom den politik som folket i såfall röstat igenom.

Så just den här morgonen ser det faktiskt ut som om vägen till en Grexit eller Graccident ligger öppen.

För vår del lär det svida, för resultatet lär bland annat bli börsfall och sänkta räntor. Fast på någon månads sikt kanske det, som tyska analytiker tror, är bra för övriga Europa att amputera den här delen av ekonomin. Konjunkturen pekar trots allt skarpt uppåt. För den som blir amputerad lär det inte bli lika muntert.


fredag 26 juni 2015

Lär dig hålla ett öga på det kända okända

För höga värderingar eller underskattad konjunktur? Vad skriver världens media? Det är temat i mina nyhetsblippar på Nordnetbloggen (länk). Här kompletterar jag med en intressant notis från Valuewalk om hur man hanterar okänd information.

Jag twittrar löpande mina anteckningar från det jag läser på @gottodix. En notering som inte fick plats i sammanställningen på Nordnetbloggen var ett intressant resonemang från ValueWalk (länk).

Hur tänker du investeringar? Många vill veta allt om det de köper. Andra går på vilken rekommendation som helst. Hemligheten, enligt ValueWalk, är att värdera informationen och dela in den i tre kategorier. Kända fakta du bör känna till fakta du vet att du inte känner till och förstås helt okända fakta.

Den sista gruppen är det inte så mycket att göra något åt i förväg. Bra handlingsförmåga är väl tipset och lyhördhet för att något händer. Den första gruppen är det många som lägger för mycket kraft på. Effekten är att den blir för liten. Du vet allt om vad som i helheten är detaljer.

Ett bättre alternativ kan vara att avsiktligt släppa fakta till det känt okända. Det kan vara en sådan sak som HM:s varulager. Det är känt att det kan vara ett problem men istället för att jaga uppgiften kanske man tjänar på att vara lyhörd för när den kommer. För jagar du varulagrets storlek hos HM, så tar det tid från något annat. Däremot blir det förstås inte bra om du flyttar fakta från känt okända till helt okända. Har du ingen aning om varulagrets effekt på HM:s marginaler lär du missa det tåget när det stannar till vid stationen.

Min personliga reflektion när jag läste artikeln var att med bra diskussioner med andra (som via bloggen och Shareville) vågar man lägga mer i det känt okända och därmed täcka in mer information.

torsdag 25 juni 2015

Orexo - priset för förhoppningar

Ungefär allt blev som det beskrevs men inget gick som analytikerna (och jag) trodde i fallet Orexo. Lärorikt.

Fel ute förra året

Förra sommaren svarade jag på en fråga om hur jag såg på bolaget och aktien (länk). Jag var överlag positiv till Orexos framtid men tyckte aktien behövde falla till 120 från 140 för att vara intressant. Optimister var för övrigt även Danske Bank som i en gedigen och välskriven analys trodde bolaget kunde nå 300 kronor. Rejält fel. För idag stängde Orexo på strax under 80 kronor. Det senaste fallet efter en sur men saklig genomgång i Dagens Industri (länk prenumerad). En parantes är att Redeye (länk) så sent som igår satte riktkurs 120 kronor på aktien.

Min slutsats från i somras

För egen del noterade jag att en tredubblad marknadsandel till runt 10 procent var inprisad. Det såg jag som den största risken och landade i rådet avvakta. Min inställning sammanfattade jag så här:

"Jag kan tycka att det är ok att gå in runt nuvarande kurs (som var 140 kr) men min syn på sådana här bolag är att jag hellre är med när de fått 10 procent av marknaden, stabila kassaflöden och en bättre balansräkning."

Själv köpte jag på grund av risken aldrig några aktier i bolaget men blev tillräckligt positiv för att ta med bolaget i vår tävling (länk).

Det som hände

Konkurrensen både från det ledande preparatet mot opiatberoende, Suboxone och från generika visade sig dock vara hårdare än vad marknaden tog höjd för i somras. Vägen till den inprisade marknadsandelen visade sig därmed bli längre och dyrare än beräknat. En överblick av det finns i den här artikeln "Suboxone sales down as opioid addiction drug market intensifies" (länk). Lägg därtill Orexos svaga finansiering och problemen lurar runt hörnet. Det här var faktiskt med i de risker jag beskrev i somras. Fast jag drog väl inte riktigt rätt slutsatser av dem. Eller på ett sätt gjorde jag ju det, för vi köpte ju aldrig aktien.

Lärdom 1: Det egna ansvaret för investeringar

Här kan man stanna upp och fundera på rekommendationer. Ingen kan veta säkert vad som ska hända. Alla - proffs, media och amatörer - gör sitt bästa. Hur det går är något annat. Personligen önskar jag analytikern som trodde på dubbling uppåt och inte den halvering som faktiskt hände allt gott. För det var som sagt en ärlig och mycket genomarbetad analys (den innehöll bl.a. en genomgång av möjlig försäljning när olika försäkringsbolag tog in Zubsolv). Beskrivning av händelseförloppet var rätt, problemet var att de inte blev Orexo som fick kontrakten. Gör det den analytikern till en skurk eller idiot? Det tycker inte jag. Det har jag skrivit tidigare om t.ex. i inlägget "Usel journalistik om "bloggflocken" av Aktiespararna" (länk). Det hindrar förstås inte att jag tycker det var tråkigt att mitt svar, om än avvaktande, inte visade sig vara så bra.

Lärdom 2: risker är något att ta på allvar

Ofta drar vi investerare ett likhetstecken mellan möjlighet och verklighet. Det kan vara sant att en ny medicin, uppfinning eller butikskedja har möjligheten att förändra en viss marknad. Vägen till verkligheten är dock kantad av utmaningar. Orexo är så här långt ett bra exempel på detta. Den som bara tittade på preparatet eller marknadens utveckling kom till slutsatsen att potentialen, möjligheten, var mycket stor. Inget av det visade sig vara fel. Problemet var de hinder, i form av konkurrenter, som dök upp på vägen. Det enda sättet att se dessa var att fundera på risker i investeringen. För att landa rätt i det här investeringsvalet krävdes därför både en värdering av bolaget och en förståelse för hur hög risken var i genomförandet. Med andra ord precis det som en diskonterad kassaflödesanalys är till för.

Det jag tror är mänskligt, och som jag säkert ofta gör själv, är att den rätta risken inte vägs in i investeringen. Eller om den gör det, så tas den inte riktigt på allvar. Det är bland annat i det här steget som jag verkligen tror på diskussioner och ständigt sökande efter andras infallsvinklar. Det är inte så lätt att se sina egna blinda fläckar.

Ingen verkar vilja begripa HM:s resultat

HM hade redan redovisat stark försäljning men marginalerna var en besvikelse. Den rapportkommentaren (länk di.se) kan klipp-klistras från valfritt tidigare kvartal ändå blir marknaden överraskad.

Expansionen i HM tuffar på i samma fina takt som, tja, alltid. Nya länder, nätet, förändrade konsumtionsmönster och nya konkurrenter - det stör inte den uppenbarligen urstarka affärsmodellen. Det tuffar på. Orimligt ofta överraskas marknaden av HM:s försäljning. 

I andra änden, en bransch med fallande marginaler. Exempelvis har amerikanska Gap haft mycket stora problem med detta. HM håller sig på knappt 60 procents bruttomarginal. Det finns alltid någon förklaring, växande varulager efter en kall vår - exempelvis. Så kan det vara men trenden på marginalerna är lika tydligt negativ som den starka försäljningen är positiv. 

Följer alla manus idag och de närmaste veckorna ska HM ned lite. Gärna ackompanjerat av att t.ex. Nordea ifrågasätter värderingen av bolaget. Sedan kommer nya försäljningssiffror och spelet börjar om.

Hur vore det med en analys som tog hänsyn till båda trenderna?

Vi har sedan länge en ganska stor andel HM i portföljen. Knappast något jag rör, möjligen ett kompletteringsköp om aktien går ned.  

onsdag 24 juni 2015

Är Cellavision billigt just nu?

Shareville (länk) ställdes frågan om Cellavision är billigt efter den senaste periodens nedgång här är mitt svar.

Jag har inte inte sett någon relevant nyhet om Cellavision på ett tag. Det senaste relevanta var bolagets plan att omorganiseras för att få en bättre försäljningsorganisation. Säkert bra men lite suckade jag över kostnaden. Sedan var q1 inte riktigt så bra som väntat. Men exempelvis Afv var ju nöjda.

Möjligen kan en viss effekt av den svagare dollarn påverka men det är fortfarande på en bra nivå för CV. Sedan kanske kursen drevs upp ett tag när Robur ökade i bolaget.

Jag ökade nyligen på ungefär nuvarande nivå (45 kronor) och tycker fortfarande 55 kr med uppsida. är rätt riktmärke med nuvarande info, För min del tycker reagerar jag inte på att litet bolag går ned mellan rapporterna. Det känns ganska normalt. I Vitrolife har vi tjänat mycket på den swing traden men det gäller ju att man är trygg med bolaget.

En viss begränsning har vi dock. Över 10 procent av portföljen går jag ogärna i bolag om jag inte är tvärsäker eller risken uppenbart låg. Riktigt så säker är jag inte inte på CV men jag är ärligt talat ganska lugn med det innehavet.

tisdag 23 juni 2015

Den grekiska komedin

Komedi är tragedi där det går bra på slutet. Det verkar lösa sig för Grekland, åtminstone den här gången. 

Budbäraren är budskapet

I helgen läcktes det på ett smart sätt att parterna är överens om att bli överens (nästan).
Jag beundrar alltid hur välregisserad kommunikationen är i det här sammanhangen. Det var knappast en slump att tyska Handelsblatt (länk) var redaktionen som spred nyheten att det ljusnat i samtalen mellan Tsirpas, Hollande, och Merkel. Sedan följde välplacerade twitter och liknande under söndagskvällen. Budskapet var glasklart – vi tänker lösa det här.

Helt överens.... i princip

Förslaget som ligger på bordet presenterade Financial Times i artikeln ”Deal or no deal: A breakdown of the latest Greece proposals” (länk). Parterna är överens om att Grekland ska nå ett primärt budgetöverskott på 3,5 procent fram till 2018. Det 11-sidiga förslaget är påfallande likt det som långivarna la fram redan för tre veckor sedan. Skillnaden är att grekerna föreslår större skattehöjningar och minskat neddragningarna av statens kostnader. Det har dock gått med på att skruva både pensionsåldrar och moms.

Resultatet? Parterna är överens men litar inte på varandra – Grekland har fyra dagar på sig att visa att orden blir handling. Inte det lättaste för i bakgrunden är IMF missnöjda med realismen i förslagen och i Grekland är en svekdebatt under uppsegling –  ”Knives out for Tsipras as Syriza hardliners threaten mutiny” (länk FT). Om de knivarna kommer fram blir det en grekisk harakiri för nu är bankerna så gott som tomma.

Dags för nästa pjäs

Den bästa gissningen är att föreställningen är över för den här gången. Ironiskt nog stal grekerna scenen från en annan omtalad bråkstake. David Camerons inledde nämligen förhandlingarna med sina europeiska kollegor om justeringar i unionen för att göra den mer brittisk, dvs. mer inriktad på handel och mindre på fri rörlighet inom andra områden. Själv tyckte ”David Cameron: EU reform bid getting 'a good response'” (länk BBC). Ska vi gissa att resten runt bordet lyssnade lite lagom förstrött vid den punkten på mötet. Fast britterna är envisa, så det är nog bara att ställa om. Rätt snart är det Brexit vi ska hålla på med ett tag.


En gissning är att Cameron möter samma öde som Tsirpas, vilket är väl fångat i den här skämtteckningen från Economist (länk). I samma genre är det här inlägget från Zerohedge (länk) med den senaste tidens grekiska omslag på Economist rolig läsning. Min favorit är Angela Merkel i djungeloutfit med rubriken ”Acropolis Now”

Resultatet

Aktiemarknaden, men inte alla svenska medier, fattade galoppen direkt måndag morgon och steg snabbt. En turlig utveckling tur för oss som investerat i att det löser sig, vilket jag beskrev i inlägget ”Grexit: ska man köpa, sälja eller sitta still i båten” (länk). Otur däremot för Nordea,  Robur med flera som spekulerat i ökad kontantandel i sina fonder, vilket jag beskrev i inlägget "Risk off? Risk on" (länk)


måndag 22 juni 2015

Smart beta? Ja, på kort sikt

Financial Times gick häromdagen igenom vilka investeringsstrategier som fungerar. Spännande läsning!

Källa: Finacial Times (länk)
I den interaktiva grafiken som är länkad i bilden ovan går FT igenom hur några vanliga alternativa investeringsstrategier har gått. Deras slutsats är enkel - på lång sikt (och det kan vara årtionden) är aktier oslagbart.

Många gillar ju annars olika kombinerade upplägg. Ett bra exempel finns på RikaTillsammans sida (länk), vars portföljer det även går att följa på Shareville här (länk). Särskilt portföljerna på Shareville är starkt influerade av alternativen som beskrivs ovan. Frågan är om det fungerar.

Är obligationer ett bra sätt att minska risk på lång sikt?

För aktier ställt mot obligationer finns det perioder som mellan 1930-1960 eller från 1980 till nu som det är jämnt skägg. Däremot saknas det långa perioder när obligationer är det bättre valet. Så valet står mellan lika bra eller bättre utdelning för aktier. Skrutt vore det väl annars med tanke på den högre risk som till och med legalt är förknippad med aktierna.

Metoden för balansering mellan aktier och räntor är antingen att spekulativt styra mellan procentandelar i portföljen eller ha fasta vikter som återställs exempelvis årsvis. Det kan vara hälften aktier och hälften obligationer exempelvis. Problemet med räntespekulation eller räntebalansering är det som många aktieägarna märkt genom åren. Det kommer perioder när aktier går väldigt bra men det är svårt att i förväg peka ut dessa. Risken för en långsiktig investerare är därför att missa uppgången.

Funkar råvaror som kudde i portföljen

En annan kandidat som alternativ till aktier är råvaror. Även här kan det periodvis framstå som ett bra alternativ till aktier men knappast under en längre period. En intressant kvalitet hos råvaror är att de är negativt korrelerade till aktier. Det sambandet verkade ha försvunnit i början av det här årtiondet men frågan är om det inte var en tillfällighet. Räntor och råvaror kan alltså tillsammans vara ett sätt för den aktive investeraren att spekulera mot börsen. Lite så tänker jag i vår portfölj.

Däremot är jag väldigt tveksam till investeringar i de tillgångsklasserna för den som exempelvis pensionssparar och har årtionden kvar till pension. Det är väl spekulativt. Direkt fel blir det när räntor och råvaror används av investerare som ska spara länge och som ogillar risk. Avvikelsen från det genomsnittliga resultatet på lång sikt snarare ökar än minskar när man börjar spela med tillgångsslagen i långsiktiga portföljer.

Hedgefonder är, för den långsiktige, mer ett sätt att spekulera än att minska risken

Ett sätt att plocka russinen ur kakan är hedgefonder. Det är inte så dumt. Vår portfölj skulle kunna beskrivas som en lightversion av en hedgefond. Jag gör alltid så gott jag kan för att svänga med i marknadens rörelser. Det är dock viktigt att se att det är en spekulation snarare än en riskminskning. I rätt marknadsklimat kan den typen av investeringar faktiskt slå aktier men i längden är det av de skäl som angetts för räntor och råvaror tveksamt.

Men smart beta då?

Smart beta är ett samlingsnamn på att köpa och behålla (eller med vissa intervall uppdatera) portföljer med aktier som kännetecknas av en gemensam nämnare men inte utgör något index. Det kan vara aktier med hög utdelning, lågt beta, momentum och så vidare. Investerarfysikern (länk) är en skicklig företrädare för detta, liksom alla värdeinvesterare därute. FT bekräftar att perioden 2000 till 2010 har de här olika strategierna faktiskt fungerat. De senaste fem åren har det dock gått sämre. En möjlig förklaring är att marknaden i finanskrisens spår har "upptäckt" de här strategierna. En annan rimlig orsak är att det finns någon underliggande faktor som man inte tar hänsyn till. En sådan har de senaste decenniet varit låga räntor och kreditexpansion. De har drivit pengar mot andra källor för avkastning, vilket i sin tur gynnat kassakossorna och högutdelarna. Svårt att veta.

Tills vidare har dock smart beta-strategierna till mångas förtret gått ganska bra. En möjlig förklaring är att behavioural economics inte fått det genomslag det förtjänar. Det behöver inte vara dumt av den enskilde eller svårt att förklara att många som agerar samtidigt vet att det ingår i en grupp och tänker därefter. Det kan även finnas strategier med rent tekniska förklaringar.

Min egen favorit är strategin att investera i lågriskinvesteringar men med hög belåning istället för i högriskinvesteringar med låg belåning. Den här lågbetastrategin är populär bland riktigt rika. Orsaken är att de kan låna även stora belopp. Det kan inte mindre bemedlade. De flesta som söker avkastning tvingas därför till högre risk och lägre belåning. Det i sin tur ger en obalans i prissättningen. Den obalansen i sin tur skulle kunna vara en förklaring till att värdeinvesteringar ofta går bra. Värdebolag har ofta lägre beta än snittet.  

söndag 21 juni 2015

Tävlingen: billigt och farligt i aktiehögen

Det är en spännande fas i tävlingen (länk). Just nu påverkas allt av börsoron men vad är befogat och vad är köplägen?

Börsen är ned drygt 5 procent från toppen. Det är trots allt ganska blygsamt givet omfattningen på oron i Grekland. Tittar man på enskilda aktier är det mer vilda västern. Fall på över 20 procent från toppen är inte ovanligt. Bland dessa finns några av de 25 bolag som investerarna vår tävling valt.

Bolagen som är i händelsernas centrum



Ett hel klunga bolag som de tävlande valt är mitt i händelsernas centrum just nu. Örby Industrier ligger alltid tungt i verkstadssektorn och klassiska svenska bolag. SKF, SSAB och Volvo tog tre av de fem platserna i hans portfölj inför året. Men även en värdeinvesterare som Solbulle såg en chans i industrin i år och satsade på Trelleborg, SAAB och Gunnebo. Affärsmodellen har med Ngex och alltid händelsedrivna Rockräven satsade på Sandvik i år. Det var bara Gottodix som passade men vi har å andra sidan haft både Volvo och SSAB i den riktiga portföljen tidigare i år.

Den här ansamlingen är ingen slump. Cykliskt och inte minst med inriktning mot Europa skulle återhämta sig var ett tema inför året. I många fall har det också stämt alldeles utmärkt. Det har även bedömningen i vår "Inriktning för investeringar q2" (länk) att resan uppåt i många aktier gått snabbare än konjunkturen. Faktum är dock att konjunkturen och industriproduktionen faktiskt pekar uppåt, Grekland till trots, så för den modige finns möjligen köplägen här.

Några av bolagen är jag lite skeptisk till. Det luftade jag bland annat för en dryg månad sedan i inlägget "Med 2011 som basår ser verkstad dyrt ut" (länk). Sedan dess har SKF, Sandvik och Volvo, som alla nämndes i inlägget, backat. Så möjligen har den korrektionen nu ägt rum. Det som oroar mig lite är dock att inget av de nämnda bolagen ökar särskilt starkt av egen kraft.  SKF föll till exempel överraskande dåligt ut i en "Rapportduell: GE mot SKF" (länk). Det är, liksom i Sandviks fall, främst billigare inköp och starkare dollar som drivit resultatet. Rensat för det imponerar inte siffrorna. Det känns därför lite farligt att haka på dessa som spekulationer i lättnadsrallyt.

Volvo har lite mer stöd för en uppgång. Det är dock framför allt produktmixen och inte det omtalade besparingarna som driver resultatet. Samtidigt tycker jag att marknaden tar väl lätt på de ganska många problemen i bolaget. Exempelvis den kartellböter som både kan kosta mycket och tvinga fram en ändrad affärsmodell för den lönsamma Europaförsäljningen.

Ett bättre alternativ att chansa på är i så fall Trelleborg. Till ett bakåtblickande p/e på 18 är bolaget ganska neutralt värderat. Ingen rea således men möjligen en resa uppåt med en starkare industrikonjunktur. SAAB är trots sin verkstadskoppling styrt av helt egna faktorer. Just nu verkar mycket vara osäkert kring svensk vapenexport men på ett eller annat sätt håller staten säkert Wallenbergarna skadelösa för Kockumsaffären.

Gunnebo är det fina bolaget som aldrig verkar vilja lyfta. Varken försäljning eller marginaler lossnar. Samtidigt är det billigt att betala 0,5 i p/s och dryga 12 i p/e-tal för bolaget om det vänder. Det är också ett typiskt bolag där medvinden är viktig men inte diskuteras så mycket. Absolut en kandidat för ett köp men i så fall mer för att konjunkturen snart kan resultera i en rapportöverraskning än för att aktien skulle påverkas särskilt mycket av ett lättnadsrally. Ett liknande resonemang går att föra för det svåra men spännande

Lundinbolaget Ngex. Aktien har rest rakt ned i källaren utan riktigt stora problem. DI nämnde det som en köpkandidat med hänvisning till exploateringen i Chile och det, kanske, stigande kopparpriset. Jag håller med.

SSAB skulle däremot, kortsiktigt, kunna ligga i vinnarhålet om tilltron till Europa lossnar. Med en stark euro, alltmer synliga effekter av Rautarukkiaffären och ett idiotiskt men för bolaget gynsamt beslut att begränsa EU:s stålimport från Kina, så ligger en uppgång i korten. I det bolaget gäller det dock att vara försiktig, för det finns inget spår att överutbudet på stål och den svåra konsolideringen av branschen är klar ännu. Konkurrenten Thyssen fanns med på varningslistan när jag läste på om tyska aktier för någon vecka sedan. Med andra ord läge för en spekulation men inte en investering.

Bolagen som inte borde påverkas


Frågan är om det är befogat att ett bolag som säljer digitala blodprovsanalyser, som Cellavision, backar upp emot 20 procent från toppen. Sectra, som säljer säker kommunikation till vården är det också långsökt att de skulle påverkas av vad grekiska regeringen gör. När de gäller de här bolagen är det dock viktigt att tänka dels på att många börjar störas av värderingarna inom hälsosektorn just nu. Det är också två valutakänsliga bolag. En starkare krona är inget glädjeämne för någondera. Det sagt känns det här som två givna kandidater att köpa just nu. 

Barnkläder och NK, som är det RnB äger, känns inte så berört av Greklandskrisen. Även om en större finanskris direkt skulle synas i konsumtionen. Det är dock tveksamt om det finns några goda nyheter på gång i bolaget. Det som verkligen skulle driva värdet är antagligen om bolaget styckades och köptes ut från börsen. Inte omöjligt men ett helt annat inlägg. Järnvägsunderhåll, som Railcare säljer, är en annan produkt man spontant undrar om nuvarande händelser verkligen påverkar. Bolaget är dock främst känsligt för enskilda kontrakt, så det går inte heller att säga så mycket om huruvida det är köpläge just nu. Kanske kan det vara ett läge för en sen entré i aktien som redan tuffat på rätt länge men det är inte självklart. 

Två bolag som inte ligger rätt i tiden


En del bra bolag ligger märkbart fel i konjunkturen. I tävlingen är det främst Affärsmodellens köp av ICA och JM som utmärker sig. Båda aktierna har länge gynnats av låga räntor. Faktum är att bolagen närmast skulle kunna köpas som en chansning på att det blir en Grexit. För då lär stimulanserna ligga kvar länge än och kronan stärkas (gynnar ICA).

Bolag med sina alldeles egna problem


Gottodix lyckades i tävlingen pricka inte mindre än tre bolag som kämpar i motvind i år. Orexo, Beijer Electronics och Net Insight har alla problem med försäljningen. Det samma gäller för Elekta. Allmänt sett är det en av produkter kunderna inte köper en av de starkaste varningsflaggorna för mig. Det är inget som bara går att ändra på rätt upp och ned. Det kan vara tillfälligt, det kan finnas lösningar men i den här fasen ska man som investerare verkligen känna sig trygg för att fortsätta vara med.

Frifräsarna

Aerocrine, som Rockräven äger, är numera uppköpt men Karo Bio är möjligen ett bolag som kan fortsätta uppåt i år. Marknaden har ju gillat framtidsbolagen i år. Det finns dock mycket kvar att bevisa innan det känns riktigt på riktigt i företaget som bakåt i tiden mest varit specialist på nyemissioner. Rockräven har även det udda innehavet Metallvärlden. Det är i första hand resterna efter en rekonstruktion och handlas på nivån 3-4 öre. Inget bolag jag direkt begriper mig på, ärligt talat. 

Alternativen jag gillar

Frifräsarna och bolagen med egna problem är inte intressanta att diskutera i det här sammanhanget. Faktum är att jag är beredd att välja bort dem redan av det skälet att det pågår större saker i ekonomin och att jag tror det är farligt att bli distraherad av fel frågor. Bolagen som ligger fel i tiden skulle jag kunna tänka mig om jag på allvar trodde på krasch men ändå kände att en viss aktieexponering var nödvändig. Nej, valet står nog mellan att gå rakt ini lejonets kula och satsa på något konjunkturkänsligt eller att välja bland bolagen som inte verkar ha med saken att göra.

För min del lockar Trelleborg, Ngex, Gunnebo, SSAB (men bara kortsiktigt), Cellavision (som vi nyligen maxat vår position i) samt Sectra mest.

lördag 20 juni 2015

Risk off? Risk on!

Noterar att både proffs och amatörer trycker på avvaktaknappen just nu. Inte ett självklart val tycker jag.

Svåra beslut leder till tvekan

Sex av de investerare jag följer rätt noga kommenterade på Shareville (länk) mitt senaste inlägg på Nordnetbloggen "Grexit: ska man köpa, sälja eller sitta still i båten" (länk). Det var en påfallande bredd både i deras i analyser och slutsatser. Alltifrån "inget att bry sig om" till "det här kan gå illa".

En reflektion jag har är att en faktor är Greklandskrisen är så utdragen och svår att överblicka. Jämför med oljepriset. där delade det snabbt upp sig i två läger. Fortsatt fall eller vändning. Beroende på vad man trodde var det ganska enkelt att positionerna sig (köpa oljeaktier, köpa verkstadsbolag eller ligga i kassa i väntan på börsfall). Här är det svårt både att analysera och att välja när man väl kommit till en slutsats.

Många minskar sin exponering

Ta valutaparet dollar/euro som ett exempel. Den senaste månaden har euron stärkts mot dollarn. Det under en period när de ekonomiska utsikterna i USA har ljusnat efter det svaga första kvartalet medan Europa talat allt mer om ekonomiskt kaos. Vad beror detta på? Investeraren Östgöta Invest (länk) är i den nämnda Sharevilletråden inne på svaret. Han ligger 80 procent likvid med motiveringen att "risk reward" är för låg just nu. Wall Street Journal gör en liknande analys "Euro Resilient Amid Greek Crisis" (länk). Euron har, paradoxalt, stärkts under krisen för att många stängt sina korta positioner mot valutan. Investerare vill inte sitta med svårbedömd risk om det svänger kraftigt. Med andra ord inte ens de stora pengarna vågar annat än ställa sig vid sidlinjen och avvakta.

Det här finns det många andra exempel på. På Nordnetbloggen citerade jag ”Fund Managers Pile Into Cash Amid Market Volatility” (länk Wall Street Journal) och ”Så förbereder du dig på en Grexit” (länk di.se). I den senare rekommenderar Nordea kontanter som bästa strategi på kort sikt. Samma slutsats har Swedbank kommit till. Di.se skriver "Robur sänker aktieandelen rejält i vissa fonder" (länk). Robur har bromsat ordentligt under våren. Aktieandelen är genomgående nedvriden i botten.

Min enkla metod är att alltid försöka göra mitt bästa

Jag har förståelse för tanken att vrida ner risken. Behovet av handlingsutrymme följer av den första regeln, att undvika svåra beslutssituationer, i investeraren Solbulles "Gästinlägg: tre regler för bra investeringar" (länk). Jag har dock två invändningar.

För det första är det inte säkert att mycket kontanter alltid leder till enklare val. Antag att det löser sig i Grekland - då lär det inte bara vara att kliva på börståget igen. Biljetten till den resan kan bli dyrare än man räknade med. Eller troligare, antag att det verkar lösa sig men ändå inte riktigt ordentligt. Då sitter investeraren vid sidlinjen med det svåra valet att gå in dyrare än när valet att gå ur marknaden utan att risken är borta. Den här närmast hopplösa beslutssituationen har många upplevt på bostadsmarknaden. Det ligger mycket Peter Lynch inställning i en av aktiemarknadens allra mest kända citat:

"Far more money has been lost by investors preparing for corrections or trying to anticipate corrections than has been lost in corrections themselves." (länk Investopedia)

Det här tror jag fonderna struntar i. De vet att risken att deras kunder säljer fonden ökar mer vid en nedgång än chansen att de ökar i fonden vid en uppgång. Sannolikt är det en, av flera skäl, till att Sverigefonder presterar så dåligt över tid (länk till jämförelsen med SIXRX och vår portfölj).

Det andra skälet till min tveksamhet är att skilja på värde och pris, även när hela marknaden värderas. Det har redan hänt en hel del i värderingarna den här våren. Dollarn har redan tappat mot euron, trots att både fundamenta och analytikernas bedömningar egentligen pekar på motsatt utveckling. Aktier har gått ned runt 10 procent från toppen i snitt. Det går därför inte längre att köpa försäkringen till ett rimligt pris. Orosrabatten är redan inprisad. Beslutet borde istället, precis som vanligt, göras på den fundamentala bedömningen. Det är det jag försöker göra i inlägget på Nordnetbloggen. Min slutsats blir då att mer ändå pekar på en utveckling marknaden gillar än en som som sänker kurserna olika.

Min gissning är att den defensive investeraren tjänar mer pengar över tiden på att avvakta snarare än spekulera i en nedgång. Sälj när det kommer en riktigt dålig nyhet istället för att försöka gissa när raset kommer är min inställning. Det är som med dåliga rapporter, egentligen vet ingen när de kommer men ändå är det många som tar hem vinster i förväg men väljer att sitta kvar med förluster när nyheten väl kommer.  

Våga bestämma mig

Jag hoppas det framgått här på bloggen att jag fattar en hel del dåliga beslut. På bolagsnivå sålde jag t.ex. Mycronic precis på den rapport som blev inledning på att bolaget mer än fördubblades. På makronivå har jag exempelvis satsat just på att dollar ska stärkas mot euron. Som tur är har jag även fattat en del bra beslut. Exempelvis att skrapa ihop till en likvid och gå kort i amerikanska räntor inför det här kvartalet. Poängen för mig är att jag faktiskt fattat, egna, beslut.

Beslutet den här gången var att ta ett djupt andetag och knuffa in likviden på börsen. Det har vi bakåt i tiden tjänat rejält med pengar på, exempelvis hösten 2012 och runt årsskiftet i år. Nu är det bara att acceptera att beslutet kan vara fel men att det, av skäl jag lagt mycket tid på att tänka igenom, är det jag tror på. Skulle Grekland, okontrollerat, ställa in betalningarna i slutet av nästa vecka, så förlorar vi en hel del pengar. Men det är en del av att vara en aktiv investerare.

fredag 19 juni 2015

Vad hände i världen medan alla var upptagna av finanskrisen?

Kriser är svåra att hantera, både för individer och samhällen. Nu är kanske finanskrisen över men världen lär inte bli densamma igen. Vad har ändrats?

Enligt Economist är finanskrisen äntligen över men tidningen konstaterar att krisen var så djup att en utmattad värld nu är långt ifrån redo för nya utmaningar - "The world economy: Watch out" (länk).

Problemet är att krishantering tar tid och till en början blickar bakåt snarare än framåt. Klassikern på området är Johan Cullbergs "Kris och utveckling" (länk till wikibeskrivningen). Beskrivningen avser mänskliga kriser men går att tillämpa även på större sammanhang. Bearbetning av en kris går enligt Cullberg igenom fyra faser - chock, reaktion, bearbetning och nyorientering.

Nyorientering - vad är annorlunda?

Det finns för all del en del problem, som Grekland kvar, men antag att det nu är dags för nyorientering. Vad är det då för samband som inte längre är självklara? Det där funderar jag på till och från, som i det här inlägget "Livet efter superkonjunkturen - köp BMW" (länk).

När jag läser flödet av artiklar är det ett tema inför nästa konjunkturcykel som är svårt att ducka för. Den här ekvationen fungerar inte längre:

  • Rika länder exporterar kapital och kunskap till 
  • tillväxtmarknader som ger billiga varor och avkastning på pensionskapitalet tillbaka

Det tänkte jag senaste på när jag läste de här två läsvärda inläggen.  "The one chart that scares deficit hawks the most" (länk Marketwatch) och "China's economy is hitting a wall — and it's going to affect everyone" (länk Business Insider). Ta en stund och fundera på det här tre graferna.

Kinas tillväxt kommer att avta (Källa: Business Insider, länk ovan)

När tillväxten avtar kommer skulderna behöva minska Källa: Business Insider (länk ovan)

I bl.a. västvärlden, Kina och Japan behöver fler spara mer till sin ålderdom Källa: Marketwatch (länk ovan) 

Global avbetalning på (eller nedskrivning av) lånen kan vara nästa tema

Deleveraging - spara mer men investera mindre, dvs betala av sina skulder. Det skulle kunna bli temat för de kommande åren. Vad får då det konsekvenser? Svårt att säga men två enkla utgångspunkter är väl dels att inte räkna med att realräntorna stiger så mycket. Med en befolkning som måste spara är det inte ens självklart vem det är som ska ha betalt. Den som sparar eller den som är beredd att använda pengarna redan nu. Det andra är att tillväxtmarknader kan visa sig vara ett bedrägligt begrepp. Ett känt fenomen är middle income trap (länk till wikipedia). Hur stor del av världen är det som nu kan ta det, relativt, lätta steget upp till hyggliga inkomster? Är det verkligen säkert att länder som BRICS tar sig vidare upp till nästa nivå? Det finns ingen empiri som bevisar att det skulle ske. Något att fundera på i PPM-val och liknande.

Det kan mycket väl vara så att nästa konjunkturcykel mer kommer handla om global tillväxt än om tillväxt på en viss marknad. Eller med andra ord, vilka bolag klarar sig bra i en mer öppen men också mer långsamt växande ekonomi.  

Fast nyorientering handlar till en början om att försöka se världen för vad en är - inte att i alla delar förstå den. Så steg ett kanske är att titta en stund till på graferna ovan och acceptera att det nog pågår en förändring.


49 aktier och 3 fonder senare

En kortlek innehav, 52 stycken, har passerat vår portfölj sedan starten. En avstämning av vad som genererat portföljens resultat väcker flera tankar.

Dryga havlmiljonen i vinst

I oktober 2012 gick vi över till en aktivt förvaltad familjeportfölj. Några affärer hade vi på Danske Bank, innan vi flyttade allt till Nordnet. Det skulle höjt vinsten en aning men i det stora är allt inkluderat i resultatet nedan på dryga halvmiljonen. Under de snart tre åren har vi löpande sparat cirka 900 tusen kronor. Avkastningen, på det sätt Nordnet mäter den, är 127 procent. SIXRX har de senaste tre åren gått upp 86 procent.

Tur eller skicklighet?

Turfaktorn

Om vi börjar med turfaktorn. En förklaring till att forskarna ifrågasätter bevisvärdet även för investerare med flera års framgångar är att resultatet ofta bottnar i enstaka investeringar eller fenomen. Ett bra exempel är effekten av Samsungs uppgång och fall (?). Det har synts direkt på resultatet för många av de "bästa" fonderna på tillväxtmarknader.

Hur ser det då ut för oss? Det visar sig vara 52 investeringar, varav 14 är pågående, som ingått i portföljen. Det är självklart ett alldeles för litet urval för att säga något mer definitivt om skicklighet. Forskaren skulle sannolikt ha stannat redan här.

Investeringarna var inledningsvis mellan 10-25 tusen kronor per post. Idag är typisk ny post mellan 75-100 tusen kronor. Det gör att det kan vara lite missvisande att utvärdera vilka investeringar som varit bäst enbart utifrån vilket resultat i kronor de gett. Samtidigt säger det något att sju av de åtta första innehaven är pågående och att de tillsammans står för två tredjedelar av den totala vinsten. Det kan ju mycket väl vara så att vi haft tur i några affärer samt genom att vi sluppit genomklappningar. Resten är variation runt index.

Ungefär så tror jag en forskare skulle se på resultatet. Notera att hela det här resonemanget är precis lika relevant för vilken fond som helst. Det här är ju dessutom vårt enda sparande, så jag heller inte tillgång till det klassiska banktricket att starta några olika fonder och sedan låta de lågpresterande gå upp i den som, genom slumpen, gått bättre.

Ett annat sätt att se på resultatet

Som de ofta är i livet är det inte svart eller vitt. För samma data, tabellen ovan, stämmer väl med det jag försöker åstadkomma i vår förvaltning. Det är en ständig jakt på bra bolag som stämmer in i en samlad analys jag gör för våra investeringar. I det perspektivet är det snarare skickligt att vaska fram så många kursvinnare. Vi har ju inte haft några enstaka portföljmonster som står för hela vinsten. Vitrolife och Investor står för en hel del men de innehaven har vi också haft hela perioden - så även om de dubblats är det ju ändå bara drygt resultatet för index. Portföljen har ju också genomgående haft 10-15 aktier med jämn spridning, så det är också ett argument för att det inte är enstaka beslut som förklarar framgången.

Om man ser resultatet som skicklighet så består den, utöver den övergripande analysen, just av det forskarna skulle hacka ned på. Vi har vaskat fram några bolag som växer. Den bristen från ett forskarperspektiv är  själva poängen med vår metod för investeringar. Genom att analysera grundligt och välja noggrant så ska det vara några få aktier som står för det mesta av vinsten. Valen är ju därtill delvis gjorda genom att välja ur en större grupp och sedan ligga kvar i bolag som går bra men i rätt tid gjort oss av med de som skulle ha sänkt resultatet. En styrka är att förlustinvesteringarna är så begränsade och jämt fördelade.

Med andra ord är precis de argument som kan anföras för att det är tur även fakta som talar för att det är skicklighet. Jag får väl nöja mig med att vi är en humla som flyger, även om ingen vet hur :)

torsdag 18 juni 2015

Klokt av Affärsvärlden om Elanders

Elanders var på min lista över sommaraktier. Det är ett spännande bolag men jag lyssnar på Affärsvärldens råd och avstår.

I "Årets småbolagsrea är här - sex köpvärda sommaraktier" (länk) listade jag sex intressanta aktier att titta vidare på för köp vid lämpligt tillfälle under sommaren. Så här långt har jag köpt Bufab (länk), varit för långsam i Consilium (länk) och bestämt mig för att avstå från Doro (länk). Nu har jag även bestämt mig för att avstå från Elanders

  1. Bufab
  2. Consilium
  3. Doro
  4. Elanders
  5. ...
  6. ...

Det som lockade med Elanders

På ett plan är Elanders ett case i det bra företaget som fått ordning på affärerna när branschen gungat. Tryckeri har ju pressats rätt hårt av digitaliseringen. Det har inte heller räckt att fly till nischer som specialtryck, för när fler tänkt samma tanke har konkurrenstrycket blivit högt även där. Elanders har dock kämpat på med en ny affärsmodell riktad just mot tryckeritjänster kopplade till digitaliseringen. Konkret betyder det fotoprodukter som beställs på nätet och tjänster för hantering av leverantörrsstyrning (supply chain). Rätt sak i rätt tid - enkelt uttryckt.


Det jag gillade mest med bolaget var att gedigen produktionskunskap och upparbetade kundkontakter kunde användas på nya marknader. Med Carl Bennett som huvudägare följer både en viss trygghet och en möjlighet att bolaget gradvis växer vidare till en aningen rörigt men på sitt sätt välfungerande konglemorat (som Lifco). Med en värdering på p/e under 12, p/b på 0,8 och p/s på 0,3 är aktien inte dyr. Med andra ord intressant. En nedgång på dryga 10 procent från toppkurserna i vår är inte heller fel.

Problemet

Affärsvärlden rekommenderar vänta i analysen "Bennets bolag förvärvar sig i bättre form" (länk prenumererad sida). Det jag plockar upp som problemet i både bolag och aktie är att uppvärderingen i aktien de senaste året mer drivits av en klok tanke och tajming med dollaruppgången än av resultat och en verklig integration av bolagets olika delar. 

Tryckeridelen har egentligen inte löst sina problem och specialtryck till konsumenter kan fungera men är inget att bygga bolaget på. Det lär inte finnas någon bestående konkurrensfördel att hämta där. Återstår supply chain-delen. Det kan fungera men än så länge är det inte självklart vilket värde som skapats genom att lyfta in det förvärvet i Elanders. Så ska man sammanfatta. Det här är ett pussel där bitarna inte har lagts ihop ännu. Det behöver inte vara fel och jag är inte helt främmande till aktien men det saknas ett riktigt tydligt case med tillräckligt låg risk. I värsta fall blir man sittande med tre problem istället för en lösning.  
 

onsdag 17 juni 2015

På Fedfronten intet nytt

Tänkte helt kort kommentera mina första intryck av Fed-mötet.

Inga nyheter är ofta lika med goda nyheter, inte minst när avsändaren är en centralbank. Konjunkturen ser allt bättre ut men det är långt kvar till överhettning. Inflationen utvecklas stabilt. Det skulle kunna vara en sammanfattning av exempelvis  "FED sets course for 2015 rate rise" (länk).

Gäsp! Det var inget jag tror någon studsade på i det här protokollet. Det framgick också på den lugna marknadsreaktionen. Nu är faktiskt ledamöterna rätt överens om att börja höja räntan i år och vart den ska åå två års sikt. Däremellan är de för all del fortfarande lite oense men i den större bilden är det ändå på marginalen.

Senaste numret av Economist förklarade finanskrisen avslutad (på en global nivå). Det är bara att hålla med. Alldeles ovanligt normalt var nog omdömet om det här mötet. Därmed är det mer än hög tid att börja fundera på vilka värderingar som inte varit normala, för nu lär de snart möta verkligheten.

tisdag 16 juni 2015

Rätt viktad (även) för problem i Grekland

Klockan klämtar för Grekland. Det handlar mitt senaste inlägg på Nordnetbloggen om "Grexit: ska man köpa, sälja eller sitta still i båten" (länk). Här kompletterar jag med en titt på vår portfölj.

Jag har satt våra pengar på att det, trots allt, mjuklandar i Grekland. Hade jag verkligen trott på en krasch hade jag laddat med kontanter, undvikit allt cykliskt, det mesta med europeisk beröring och absolut inte legat kort i räntepapper.

Med min inställning är det omöjligt att neutralisera riskerna för en okontrollerad grekisk exit. Det skulle nämligen kräva att vi sålde mycket av det jag, av andra skäl, tror på just nu. Exempelvis innehavet i Barclays. Om det inte blir alltför dramatiskt kommer dock de amerikanska räntorna röra sig av helt egen kraft och då är innehavet snarast en hedge mot händelser i Europa.

Oljepriset skulle kunna påverkas av problem i Grekland men det är inte helt tydligt hur. Händelsen skulle nog uppfattas som en risk för ett, av en finanskris, skapat fall i efterfrågan. Däremot skulle en svagare euro mot dollarn kunna driva oljepriset uppåt. Ska jag gissa skulle verkliga problem pressa ned Lundin Petroleum.

Några saker har jag dock gjort. För det första försöker vi alltid ha en väldiversifierad portfölj. Jag tror inte de amerikanska bolagen Deere, Disney och GE skulle drabbas särskilt hårt av problem i Grekland. Markel skulle kunna missgynnas av lägre ränteläge men i stort sett ser jag begränsad risk även där.

Andra bolag där det är svårt att se en fundamental effekt av Greklandsoro är Cellavision, HM och Vitrolife. Alla tre påverkas (på lite olika sätt) av valutaförändringar men det är ungefär hela effekten. När jag kunde komplettera Cellavision 10 kronor under toppriset på 55 kronor, så slog jag därför till.

BMW är verkligen billiga just nu men där får man nog räkna med att det kan bli ännu rörigare om det blir mer strul i Grekland om man går in i aktien. Det där syntes förresten i tysk industrikproduktion häromdagen. Senaste siffrorna var positiva medan förväntningarna föll som en sten. BASF är samma sak - bra pris farligt läge. Jag lägger även in Investor i den här genren, främst för att SEB och några cykliska bolag väger tungt i deras portfölj men även för att den hävstång bolaget jobbat med skulle kunna bli en nackdel i en snabb börsnedgång.

Lite liknande är det även i Bufab men där kan man notera att valutamixen skulle bli en faktor att följa om det hände något. Väsentligt starkare svensk krona, något starkare dollar och svagare euro skulle få stor effekt på resultatet. Ratos är lite blandat men påminner lite om Bufab. I grunden är Ratos trots allt rätt långt från Atens gator och aktien ser inte så dyr ut just nu.

Sammantaget skulle alltså, tveklöst, dåliga nyheter slå mot vår portfölj. Om det inte blev en total genomklappning tror jag dock vi skulle klara oss bättre en index och lättar oron har vi flera innehav som kan stiga en del. Med andra ord har jag åtminstone försökt rätta till huvudkudden för att sova gott om nätterna.


måndag 15 juni 2015

Grexit - vad står det egentligen i tidningen

Den som tar sig tid och läser rapporteringen om Greklandskrisen kan notera flera förändringar de senaste veckorna. Den uppenbara är att både långivare och låntagare nu offentligt tagit avstånd från både de senaste buden och varandra men det finns mer subtila signaler om att det här spelet närmar sig slutet.

Economist konstaterar i ”Greece and Germany: Irreconcilable differences?” (länk) att skillnaderna till slut kan ha blivit för stora mellan den allmänna uppfattningen i respektive land för att deras politiker ska kunna komma överens. Artikeln beskriver att de inblandade i och för sig är överens om att de vill ha Grekland kvar i euron och att det kräver ömsesidig förhandling. Problemet är att varje drag i schackpartiet låst ställningen allt mer.

Fångarnas dilemma

Den spelteori som Gianis Varoufakis skrivit avhandlingar om kan i slutändan bli det som avgör resultatet. Men istället för en grekisk seger ligger ett fångarnas dilemma närmare verkligheten. För den som kan sin spelteori vet att förtroende och trovärdigt agerande (oavsett om det är ett hot eller löften) är det som leder framåt. Båda parter i den här konflikten har vid det här laget en stark bild av vad de förväntar sig att den andra ska göra och det är inte att uppoffra sig för att nå en lösning. För att bara ta ett exempel från dagens Financial Times ”Defiant Tsipras accuses creditors of ‘pillaging’ Greece” (länk). Den misstron är nog så svår att reparera. Det har jag skrivit om på min i inlägget ”Graccidents happends” (länk).   


Frågan är om det händer så mycket

Det är alltså en relativt stor sannolikhet att Grekland försätter sig i en situation där de inte kan lösa sina lån. Vad händer då? Kanske mindre än man tror. Det har det skrivits om en hel del den här våren. Ett exempel från de senaste dagarna är ”Europe Markets Go Back to the Future on Greece” (länk wsj).

Andra stater har köpt upp Greklands skulder så det blir skattebetalarna runt om i Europa som åker på en smäll. Osäkerheten som följer skulle kunna göra det svårt för andra europeiska länder med svag ekonomi att låna. Det problemet minskas högst väsentligt av att ECB pumpar ut lån genom de kvantitativa lättnaderna.

Inte ens händelserna i Grekland är helt höljda i dunkel, som framgår av “Q&A: a third way for Greece in the form of a parallel currency” (länk Financial Times). En betalningsinställelse leder till någon form av reglering av inhemskt kapital, som på Cypern för något år sedan. Därefter börjar ett manövrerande som ger många möjligheter att låta Grekland vara kvar i euron.

Om landet ändå skulle lämna euron är det många som skulle se det som en lättnad, vilket jag för egen del insåg när jag läste vad tyska analytiker tyckte om saken, vilket jag skrivit om i inläggen ”Tysk vår” (länk) och ”Tyskar gillar tyska börsen” (länk).

Det värsta problemet verkar snarast vara den psykologiska effekten på förväntningarna på en Brexit eller ännu värre en Frexit. Frågan är dock hur tunga dessa argument är. En allmän bild är trots allt att Grekland inte borde ha släppts in i euron.

Möjligen är det här ett exempel som stämmer med schackspelaren Bobby Fischers klassiska citat ”I don’t believe in psychology, I believe in strong moves”. Det skulle kunna vara så att det starkaste draget i det här partiet, faktiskt är att offra Grekland. Det skulle också kunna vara så att det är det övriga Europa har insett.

Featured Post

Senaste filmerna från vloggen

Här hittar du alltid senaste klippen från mina vloggar - 3 snabba och Sparskolan. Jag fyller även på med andra klipp och poddar dä...

Aktuella data från OECD

Reklam