Portföljens utveckling (från start, risknivå & jfr SIXRX, se egen flik)

måndag 22 juni 2015

Smart beta? Ja, på kort sikt

Financial Times gick häromdagen igenom vilka investeringsstrategier som fungerar. Spännande läsning!

Källa: Finacial Times (länk)
I den interaktiva grafiken som är länkad i bilden ovan går FT igenom hur några vanliga alternativa investeringsstrategier har gått. Deras slutsats är enkel - på lång sikt (och det kan vara årtionden) är aktier oslagbart.

Många gillar ju annars olika kombinerade upplägg. Ett bra exempel finns på RikaTillsammans sida (länk), vars portföljer det även går att följa på Shareville här (länk). Särskilt portföljerna på Shareville är starkt influerade av alternativen som beskrivs ovan. Frågan är om det fungerar.

Är obligationer ett bra sätt att minska risk på lång sikt?

För aktier ställt mot obligationer finns det perioder som mellan 1930-1960 eller från 1980 till nu som det är jämnt skägg. Däremot saknas det långa perioder när obligationer är det bättre valet. Så valet står mellan lika bra eller bättre utdelning för aktier. Skrutt vore det väl annars med tanke på den högre risk som till och med legalt är förknippad med aktierna.

Metoden för balansering mellan aktier och räntor är antingen att spekulativt styra mellan procentandelar i portföljen eller ha fasta vikter som återställs exempelvis årsvis. Det kan vara hälften aktier och hälften obligationer exempelvis. Problemet med räntespekulation eller räntebalansering är det som många aktieägarna märkt genom åren. Det kommer perioder när aktier går väldigt bra men det är svårt att i förväg peka ut dessa. Risken för en långsiktig investerare är därför att missa uppgången.

Funkar råvaror som kudde i portföljen

En annan kandidat som alternativ till aktier är råvaror. Även här kan det periodvis framstå som ett bra alternativ till aktier men knappast under en längre period. En intressant kvalitet hos råvaror är att de är negativt korrelerade till aktier. Det sambandet verkade ha försvunnit i början av det här årtiondet men frågan är om det inte var en tillfällighet. Räntor och råvaror kan alltså tillsammans vara ett sätt för den aktive investeraren att spekulera mot börsen. Lite så tänker jag i vår portfölj.

Däremot är jag väldigt tveksam till investeringar i de tillgångsklasserna för den som exempelvis pensionssparar och har årtionden kvar till pension. Det är väl spekulativt. Direkt fel blir det när räntor och råvaror används av investerare som ska spara länge och som ogillar risk. Avvikelsen från det genomsnittliga resultatet på lång sikt snarare ökar än minskar när man börjar spela med tillgångsslagen i långsiktiga portföljer.

Hedgefonder är, för den långsiktige, mer ett sätt att spekulera än att minska risken

Ett sätt att plocka russinen ur kakan är hedgefonder. Det är inte så dumt. Vår portfölj skulle kunna beskrivas som en lightversion av en hedgefond. Jag gör alltid så gott jag kan för att svänga med i marknadens rörelser. Det är dock viktigt att se att det är en spekulation snarare än en riskminskning. I rätt marknadsklimat kan den typen av investeringar faktiskt slå aktier men i längden är det av de skäl som angetts för räntor och råvaror tveksamt.

Men smart beta då?

Smart beta är ett samlingsnamn på att köpa och behålla (eller med vissa intervall uppdatera) portföljer med aktier som kännetecknas av en gemensam nämnare men inte utgör något index. Det kan vara aktier med hög utdelning, lågt beta, momentum och så vidare. Investerarfysikern (länk) är en skicklig företrädare för detta, liksom alla värdeinvesterare därute. FT bekräftar att perioden 2000 till 2010 har de här olika strategierna faktiskt fungerat. De senaste fem åren har det dock gått sämre. En möjlig förklaring är att marknaden i finanskrisens spår har "upptäckt" de här strategierna. En annan rimlig orsak är att det finns någon underliggande faktor som man inte tar hänsyn till. En sådan har de senaste decenniet varit låga räntor och kreditexpansion. De har drivit pengar mot andra källor för avkastning, vilket i sin tur gynnat kassakossorna och högutdelarna. Svårt att veta.

Tills vidare har dock smart beta-strategierna till mångas förtret gått ganska bra. En möjlig förklaring är att behavioural economics inte fått det genomslag det förtjänar. Det behöver inte vara dumt av den enskilde eller svårt att förklara att många som agerar samtidigt vet att det ingår i en grupp och tänker därefter. Det kan även finnas strategier med rent tekniska förklaringar.

Min egen favorit är strategin att investera i lågriskinvesteringar men med hög belåning istället för i högriskinvesteringar med låg belåning. Den här lågbetastrategin är populär bland riktigt rika. Orsaken är att de kan låna även stora belopp. Det kan inte mindre bemedlade. De flesta som söker avkastning tvingas därför till högre risk och lägre belåning. Det i sin tur ger en obalans i prissättningen. Den obalansen i sin tur skulle kunna vara en förklaring till att värdeinvesteringar ofta går bra. Värdebolag har ofta lägre beta än snittet.  

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Featured Post

Senaste filmerna från vloggen

Här hittar du alltid senaste klippen från mina vloggar - 3 snabba och Sparskolan. Jag fyller även på med andra klipp och poddar dä...

Aktuella data från OECD

Reklam