Jag läste två artiklar om EcBoom. En från Financial Times (länk) där ECB förklarar sina tankar och en på Finanzen.net (länk) där ännu en tysk ekonom sågar QE. Bilden som träder fram av Europas ekonomi är inte tilltalande. Efterfrågan saknas och lite tyder på inflationsförväntningarna ens på sikt kommer igång igen. Så länge den implicita räntan på ett femårigt lån som börjar löpa om fem år ligger under inflationsmålet (plus en rimlig realränta) framstår allt annat än gasen i botten som uteslutet för centralbanken. Det är något som noterats tidigare både av experter och den intresserade allmänhet som jag själv tillhör (länk).
Till experterna hör Vitor Constâncio, vice ordförande i ECB som veckan sa just detta i ett dystert tal om Europas ekonomi . Enligt Constâncio har de nya stimulanserna gett resultat på ovan nämnda framtida swapränta. Risken är dock fortfarande att tilltron till inflationen inte återkommer ens på sikt. En sådan dis-anchoring skulle göra det mycket svårt att undvika ett japanskt scenario. Med konstaterad ihållande deflation i eurozonen är det bara att hoppas att QE fungerar. Constâncio konstaterar också att deflationen främst beror på efterfrågesidan i ekonomin. Inte utbudssidan eller det finansiella systemet, som exempelvis jag skrivit flera gånger. Med andra ord har ECB mycket svaga siffror för Europa i sina prognoser. Det är värt att tänka på när börsvåren beaktas.
För egen del har jag funderat en del kring att företagens och bankernas vinster verkar ha ökat mer på grund av billig input än på grund av växande försäljning. Det tar sig uttryck i att många väljer att dela ut höga andelar av sina vinster (de har inget bättre att göra av pengarna). Oroande.
Tyska ekonomer beskriver också den europeiska ekonomin som mycket svag. Ett exempel är en intervju med en ekonom på Metzlers. Han konstaterar att justerat för risk är avkastningen på statspapper fortfarande för dålig. Ett resonemang som känns igen från 2012 när den udda situationen uppstod att kapital flyttades från statspapper till företagsobligationer inte för att öka avkastning utanför att sänka risken.
Metzler är vidare mycket kritiska till att QE skulle påverka Europas problem med konkurrenskraft och att andelen arbetande sjunker. En typisk tysk kommentar. Om man som jag är född på sjuttiotalet i Sverige skiner däremot logiken igenom. Devalveringar flyttar tillgångar från långivare till låntagare och från äldre till yngre. Kanske inte så moraliskt men en medicin som kan fungera. Ofrånkomligt är däremot Metzlers iakttagelse att kapital nu tvingas in på aktiemarknaden. Men det är bara en begynnande bubbla konstaterar banken lakoniskt.
För mig är varje artikel jag läser en knuff i någon riktning. Just de här bägge artiklarna knuffade mot att kanske räkna med en rekyl nedåt på börsen när ECB:s underlag kommer ut och att det därefter fortfarande ser ut att vara läge för en tillgångsaktie. Varför inte någon av telekombolagen som gick lite dåligt nu i rapporterna?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.