Rätt underlag för investeringsbeslut

När jag får en fråga jag tror är lite mer allmän försöker jag lägga en kopia av inlägget här (under etiketten "så funkar det". För det en undrar, det undrar oftast fler. Observera att inläggen bara är mina spontana reflektioner. Jag gör alltså ingen särskild faktakoll. Kommentera gärna!

Den här gången var det inte en fråga utan tankar om beslutsfattande i svallvågorna av Vardias kursfall jag ville skriva ned. Bakgrunden var bland annat ett märkligt inlägg från Aktiespararna som jag kommenterat här (länk). Det mynnade ut i rådet att inte lyssna på "bloggflocken" utan analysera själv. Formuleringen antyder att beslut blir bättre om man inte tar in råd från och diskuterar med andra - lite farligt och ganska orealistiskt tror jag. För de flesta av oss är nämligen vi själva den största felkällan i våra investeringsbeslut. Det betyder ju inte att man ska följa alla råd som ges eller blint göra som en viss förebild gör. Tvärtom kloka metoder för beslutsfattande tycker jag är lika viktigt som alla strategier och metoder som finns för att identifiera, välja och värdera aktier. Därför tänkte jag ägna några rader åt hur jag arbetar med beslutsfattande.  

Faserna i beslutsfattande

För mig har ett investeringsbeslut faserna identifiera en möjlighet, samla in fakta, analysera, föreslå och besluta. Jag samlar oavbrutet in information och diskuterar flitigt i alla faserna utom den sista. Det finns bara en person som kan fatta beslut om mina affärer och det är jag själv. I övriga faser kan jag ibland göra jobbet själv och ibland helt eller delvis lita på andra. Det är underlag jag använder är lika viktiga som alla själva investeringsbeslutet, eftersom ingen kedja är starkare än sin svagaste länk . Därför tycker jag att man ska ställa samma krav på underlag som på bolaget eller aktien. 

Syftet med informationen påverkar kraven när den samlas in

Det första jag funderar på är syftet med  informationen jag samlar in. Läser jag något som är en inspiration till nya idéer har jag nästan inga krav alls på kvaliteten i underlaget. Om jag däremot har tar ställning till en köprekommendation kräver det förstås helt annan kvalitetssäkring. 

Minimikrav på beslutsunderlag

Det slarvas en hel del med utformningen av beslutsunderlag när det gäller investeringar. Det gäller nog både de underlag man själv tar fram och de rekommendationer som återfinns i t.ex. tidningar. För mig är bottenplattan i ett bra underlag att det framgår vem som är avsändare, vilka fakta med källhänvisningar som använts, vilka antaganden som använts och vilken modell som använts i den värdering som ligger till grund för rekommendationen. Utan det här går det inte att verifiera eller själv ta ställning till underlaget.

Lever informationen inte upp till de här minimikraven kan det vara input till exempelvis idégenereringen men absolut inte till beslutsfattandet. Det kan absolut vara ok att en journalist eller bloggare tipsar om ett bolag i exempelvis en chatt men om det inte är baserat på en analys bör det framgå något i stil med att "min gissning är" eller "jag har en känsla av". Frågan är dock om den typen av information ska leda fram till att man trycker på köpknappen.

Det är viktigt att fundera på avsändarens kompetens och motiv

Det andra jag funderar på är avsändaren. Precis som med en bolagsledning spelar förtroende en stor roll. Det finns avsändare jag har så stort förtroende för att jag med begränsad övrig faktakoll kan göra köp som passar in i min portfölj. Affärsvärldens redaktion, Didner&Gerge, Warren Buffet och Simon Blecher hör hit. Notera att jag då aktivt väljer att ta rygg på deras köp - jag är medveten om att jag själv står risken. Det finns andra jag tar intryck av men där jag är mer försiktig. Den som funderar på att haka på mina beslut bör t.ex. alltid tänka på att jag är en intresserad amatör, inget annat. En bra tumregel är att ställa mer formella krav på sin "rådgivare" ju närmare beslutspunkten man är. Ta mig själv som exempel. Troligen kan jag bidra i faserna identifiera förslag, sprida fakta och i begränsad utsträckning analysera. Däremot är det antagligen riskabelt att utan andra input göra egna köp baserade på våra beslut och ännu vanskligare att göra det enbart på något jag skrivit. 

Även avsändarens motiv och egna agerande är något jag tittar på. En journalist ska skriva ett visst antal artiklar inom en viss period. Det påverkar förstås djupet och intresset i deras analys. En analytiker jobbar för någon som vill att man köper eller säljer en viss aktie. Notera att skälet till att analyser sprids utanför den krets som betalar för dem är att analytikerna vill påverka marknaden så att deras analys faller in. En småsparare eller bloggare kan ha motiv att få bekräftelse på sin kunskap eller helt enkelt bara bli populär. Det finns ingen objektiv avsändare. Det man förhoppningsvis kan vara är en transparent avsändare av information. Vår portfölj är alltid helt synlig på Shareville. Jag försöker vara öppen med mina tankar, det jag kan och mina tillkortakommanden här på bloggen. 

Särskilt om hur viktigt förtroendet för avsändaren är

För egen del tycker jag förtroende är en av de allra viktigaste byggstenarna i bra affärer. Ett aktuellt och möjligen drastiskt exempel är att Swedbank Robur hotar att stämma sina fondsparare om de genom en grupptalan vänder sig till Allmänna Reklamationsnämnden. Bör fondspararna då lita på råd om aktieköp som Swedbank Roburs, kanske ibland skickliga förvaltare, ger. Nej, är mitt svar. Saknas förtroende bör man vara mycket försiktig med att lita på en källa. Det är som när ett bolag bryter mot redovisningsregler (som i fallet Vardia). Är förtroendet brutet är det bästa rådet att hålla sig långt borta. Det finns alltid andra källor som går att använda. Det är värt att upprepa maximen "Fool me once, shame on you. Fool me twice, shame on me."

Konkurrerande information i "marknadens domstol" är den bästa källan

Nästan allt professionellt beslutsfattande inkluderar att spela ut olika, helst oberoende, informationskällor mot varandra. Det är exempelvis så rättsväsendet fungerar. Det är ingen dålig analogi att tänka på investeringsbeslut med sidorna köp och sälj som kärande och svarande och du själv som domare. I marknadens domstol är nämligen all information vägd i priset. Hittar du en positiv analys bör det även finnas en negativ, annars är inte priset rätt. Det finns mycket forskning på att människor när de testar sina hypoteser lägger mer tid och uppmärksamhet på stödjande än ifrågasättande information. Två sätt att undvika detta som jag jobbar mycket med är dels att söka oberoende informationskällor, dels att aktivt leta efter den information som ifrågasätter det man själv tror. En tredje poäng är att alltid ha respekt för att andra människor gör sitt bästa och ser världen på sitt sätt. Risken är annars stor för att ens egna blinda fläckar blir det som gör att man kör av vägen. Lite mer om hur jag tänker kring konkurrerande information finns i den här nu lite gamla länken. (länk).