Graccident är det vi borde prata om

Temat i engelskspråkig och tysk press just nu är att om ingen svänger snart kör vi rakt in i en Graccident. Konkurs på grund av likvidetsproblem och snabbt utträde ur euron som enda sätt att hålla igång viktiga samhällsfunktioner. Det i sin tur är en påtaglig risk för hela Europas ekonomi, åtminstone på kort sikt.

Flera skriver om det här. Den bästa sammanfattningen jag läst av av Greklands akuta likviditetsproblem är från Die Zeit  (länk som bland annat citerar den här artikeln i Wsj). FT har också flera artiklar i ämnet, en här).  Till de som oroar sig för en ostoppbar kedja av händelser som slutar med Grekland utanför euron hör Wolfgang Schäuble tysk finansminister (länk till Finanzen.net). Så nog snurrar nyheten ganska fort i diskussionerna. I svenska medier (jag läst) framställs det mer som möten och förhandlingar (exempelvis i den här artikeln i di.se) eller om konflikten mellan grekiska och tyska medborgare (exempelvis här).

Den svenska vinkeln på problemet tycker jag missar nyheten just nu - pengarna i Grekland är slut. Skatteintäkterna har fallit snabbt och nu får landet svårt att klara ens den tillfälliga överenskommelsen med långivarna. Mönstret känns igen från bolagskonkurser. Fokus ligger på olika rekonstruktionsplaner och länge ställer långivarna upp, både för att de är rädda om sina fordringar och för att de trots allt har en relation med låntagaren. Tänk på Saab Automobils sista långa resa med Victor Müllers påhittiga och nog delvis uppriktiga försök att trolla fram en lösning. I slutändan var det likviditetskriser som släckte lampan. För vid någon tidpunkt uppstår situationen när långivarna i princip måste betala in nya pengar på löpande räkning mot en alltmer avlägsen vändning. Verkligheten kommer och knackar på, brukar ekonomer säga. Det är det som är en Graccident.

I närtid - veckor? dagar? - kan nyheten dimpa ned att Grekland ställer in betalningarna. Då kan ECB mfl välja att ge ett nödlån men det är i så fall i princip en gåva - för då är det nämligen klart att varken ränta eller amortering kommer att göras på det nya lånet. Det är i den situationen långivare brukar besinna sig och faktiskt acceptera en konkurs hellre än ännu en rekonstruktion. Dessutom är det oftast någon minoritet som först säger att kejsaren faktiskt är naken. I fallet Saab var det de utländska långivarna. I Greklands fall kan det bli Tyskland eller till och med exempelvis Finland, Polen eller någon av baltstaterna. Har man gott om tid kan lösningar diskuteras fram men står valet mellan att stänga sjukhus på ena sidan och upplevelsen av rent bistånd på andra sidan är risken stor att det kör fast. I den situationen kan det gå snabbt. Om Grekland då hastigt lämnar euron kommer det till en början ge en rejäl oro på marknaden, trots att lånen främst ligger på statlig nivå.

Den här risken är nog de inblandade väl medvetna om. De träffas ju i princip dagligen i Bryssel. Problemet är att situationen kan glida dem ur händerna. Det är knappast det troligaste scenariot men det är väl ändå det vi borde analysera just nu? Om jag får vara lite drastisk - om en asteroid var på väg mot jorden men det bara var några procents risk att den skulle krocka med oss. Vad skulle då tidningarna skriva om?

För egen del är det här åtminstone en betydande blipp på min radar. Just den här stärker min vilja att åtminstone ha lite kontanter i kassan och höjer min handlingsberedskap den dag då nyheten når även svenska tidningar.