På twitter @gottodix publicerar jag löpande det jag noterar.
Amerikanska långräntor på väg uppåt
Det har ett tag känts som att amerikanska räntor balanserar mellan fakta om den egna ekonomins utveckling och or över hur det det för resten av världen. I veckan kom starka jobbdata, räntan steg och börsen föll (länk till FT). Först kan det vara värt att notera att priset på femåriga obligationer som börjar löpa om fem år ligger ganska stilla. Det är en indikation på att de förändrade förväntningarna ännu inte riktigt övertygat investerarna. Andra saker som fortfarande inte fallit ut är att andelen amerikaner som ingår i arbetskraften ligger still på en låg nivå och att lönetillväxten är fortsatt måttlig. För den sista visar dock delmängden ungas löner bra tillväxt. Det är visst en indikator på en vändning. Lite blandat helt enkelt men frågan är väl ändå om inte långräntorna nu fortsätter uppåt om inget uppenbart negativt händer i den reala ekonomin, dvs oron är på väg ned. Den första perioden med stigande räntor brukar faktiskt börsen följa med (länk till Marketwatch).
Den här gången är visserligen den onormala situationen att kurserna redan är på all-time-high. Det kan säkert ge både korrektioner och så kallad sektorrotation, när kapital flyttas från en bransch till en annan. Frågan är dock ändå om inte den här historien upprepar sig. Det tror Danske Capital som jag lyssnade på under Privata Affärers Stora Placeringskväll. Det rimliga argumentet är just nu prisar marknaden in en riskfri ränta på mellan 3-4 procent medan den svenska tioåringen ligger på under 1 procent. Det första som händer i konjunkturuppgången är att gapet mellan dessa kommer krympa. Det ger kombinationen stigande kurser och högre ränta fram till de bägge möts. Först därefter börjar börsen falla. Låter rimligt tycker jag. Simon Blecher från Carnegie var i en intervju i Aktiespararen inne på samma linje för någon månad sedan. (länk). Alla är dock inte lika övertygade. Affärsvärlden intervjuar en forskare i Lund som är säker på att vi nu är inne i en börsbubbla (länk till Affärsvärlden).
Turkiet, Mexico, Brasilien och Ryssland är länder med mindre global påverkan på ekonomin som FT tror får svårt att klara högre amerikanska räntor (länk till FT). När det gäller Brasilien är det som tidigare noterat särskilt oroande. I veckan kom nya blippar om att det kan gå riktigt illa. Exempelvis rasade lastbilsförsäljningen nästan helt ihop, vilket tyngde bland annat Volvo (länk till Di). Därtill har landet ganska akuta problem med inflation (faktiskt!), korruption och energipriser. Riktigt illa måste nog läget beskrivas som (länk till FT).
Riktigt så långt som till p2p-lån behöver det dock inte gå. Många tycker att det räcker med att stycka bankerna, särskilt det globala. Nationella regelverk och avsiktligt höga krav på att inte använda sina stordriftsfördelar i exempelvis långivning håller på att slita sönder jättar som Deutsche Bank. Om kapital i varje land och på varje marknad måste hållas separat och följa lokala regler är det lätt att storleken förvandlas till en nackdel (länk till Economist och en äldre till länk till FT). En intressant detalj är vem som ska hantera problemlån när krediter ska bort från globala banker och i större utsträckning förmedlas direkt mellan sparare och låntagare. Många, inklusive jag, tror att svaret kan vara bolag som Intrum Justitia.
För mig är det förstås intressant vad som händer med våra Deutsche Bank. I veckan sänkte Societe Generale sin riktkurs till €23 med hänvisning till att banken inte skulle klara amerikanska kapitalkrav (länk till Finanzen.net). Det visade sig dock att Deutsche Bank klarade även jänkarnas stresstest med stor marginal (länk till SeekingAlpha). Check i den rutan av caset eller kanske ändå inte. Economist skrev nämligen i sin artikel, ovan, att andra i branschen tyckte att Deutsche Bank hade misstänkt bra kapitaltäckning. Fler överraskningar kan således vara att vänta. Samtidigt ligger avkastningen på eget kapital på 3 procent för Deutsche Bank mot den normala nivån enligt Economist på 10 procent. Det är lite som med Volvo. Vem vet om marginalerna når hela vägen men går det bara i rätt riktning och försäljning kan normaliseras så ska aktien upp. Så jag noterar allt som ska läggas på oroskontot men har inga planer på att sälja. Tvärtom tycker jag fortfarande caset håller och aktien ska fortsätta uppåt. Ett litet tillägg. Det för all del som att ha en strulig tonåring att äga Deutsche Bank - när ovanstående var skrivet kom nyheten att bolaget än en gång är anklagade i Euriborskandalen.
Slutligen några andra blippar. På PA:s placeringskväll berättade Handeslbanken att de tror att wti-olja slår Brent det närmaste halvåret. Med andra ord att skiffer slår nordsjön och att usa slår europa. För egen del tvivlar jag på det första och är osäker på det andra. En annan nyhet var att Usa valde nätneutralitet medan Eu är inne på reglering där operatören får sälja två hastigheter till contentleverantörer. Det påverkar många aktier, alla inom telekom men även bolag som Apple, Netflix och Disney (länk till FT). Allra sist fick Sverige en hedrande pallplats när Economist gick igenom ekonomisk jämställdhet. Va falls, kanske någon tänker, det här är ju en blogg om investeringar. Ja, men relativa konkurrensfördelar är värdefulla. Den här lär synas i nästa sammanställning av konkurrenskraft. (länk till Economist)
Den här gången är visserligen den onormala situationen att kurserna redan är på all-time-high. Det kan säkert ge både korrektioner och så kallad sektorrotation, när kapital flyttas från en bransch till en annan. Frågan är dock ändå om inte den här historien upprepar sig. Det tror Danske Capital som jag lyssnade på under Privata Affärers Stora Placeringskväll. Det rimliga argumentet är just nu prisar marknaden in en riskfri ränta på mellan 3-4 procent medan den svenska tioåringen ligger på under 1 procent. Det första som händer i konjunkturuppgången är att gapet mellan dessa kommer krympa. Det ger kombinationen stigande kurser och högre ränta fram till de bägge möts. Först därefter börjar börsen falla. Låter rimligt tycker jag. Simon Blecher från Carnegie var i en intervju i Aktiespararen inne på samma linje för någon månad sedan. (länk). Alla är dock inte lika övertygade. Affärsvärlden intervjuar en forskare i Lund som är säker på att vi nu är inne i en börsbubbla (länk till Affärsvärlden).
Hur påverkar stigande räntor olika länder och vad händer i Kina just nu?
Kinas yuan har åkt med upp i samma valutahiss som burit dollarn till nya höjder. Det är logiskt för ett land med stark tillväxt och överskott i bytesbalansen. Problemet är Kinas tillväxttakt fortsätter falla. Nu är prognosen drygt 6 procent och målet 7 procent. Det här kommer att kännas i världsekonomin, som är beroende av efterfrågan från jätten i öst. En gissning är att det nu blir finanspolitiska stimulanser, något som i så fall skulle påverka växelkursen. Numera har det nästan lika stor effekt på vinsterna i europeiska bolag som dollarkursen eller oljepriset. Klart är att en av vårens minst beskrivna men viktigaste trender blir vart kinesiska data tar vägen. Kreditbubbla eller konsumtionsfest är väl rubrikorden (länk till FT, länk till Economist, länk till Di)Turkiet, Mexico, Brasilien och Ryssland är länder med mindre global påverkan på ekonomin som FT tror får svårt att klara högre amerikanska räntor (länk till FT). När det gäller Brasilien är det som tidigare noterat särskilt oroande. I veckan kom nya blippar om att det kan gå riktigt illa. Exempelvis rasade lastbilsförsäljningen nästan helt ihop, vilket tyngde bland annat Volvo (länk till Di). Därtill har landet ganska akuta problem med inflation (faktiskt!), korruption och energipriser. Riktigt illa måste nog läget beskrivas som (länk till FT).
Banksektorn ändrar form med nya vinnare och förlorare
Globala (Apple, Amazon, Google, Berkshire) och för all del lokala (Indutrade, Lifco, AQ) diversebolag är på modet just nu. Det kan bero på att en mer övervakad och av regler bakbunden finanssektor har svårt att sköta kapitialförsörjningen exempelvis till nya bolag och unga hushåll. Det gynnar mindre reglerade finansbolag och olika skuggbanker. Precis som på åttiotalet kan den minnesgode tänka för sig själv och le en aning. Det hetaste nu är peer-to-peer-lån, gärna digitala sådana, dvs. att låna in och ut utan att mellanhanden (banken) tar kreditrisken. Lending Club är ett känt exempel. Det här behöver inte vara så tokigt som det kanske låter för den samlade kreditrisken. Tvärtom kan en individualisering av risk styra bort från problemet med "to big to fail", som i många andra samhällssektorer går trenden mot att det är den enskilde som får bära en ökande del av den risk som samhället väljer bort (länk till FT).Riktigt så långt som till p2p-lån behöver det dock inte gå. Många tycker att det räcker med att stycka bankerna, särskilt det globala. Nationella regelverk och avsiktligt höga krav på att inte använda sina stordriftsfördelar i exempelvis långivning håller på att slita sönder jättar som Deutsche Bank. Om kapital i varje land och på varje marknad måste hållas separat och följa lokala regler är det lätt att storleken förvandlas till en nackdel (länk till Economist och en äldre till länk till FT). En intressant detalj är vem som ska hantera problemlån när krediter ska bort från globala banker och i större utsträckning förmedlas direkt mellan sparare och låntagare. Många, inklusive jag, tror att svaret kan vara bolag som Intrum Justitia.
För mig är det förstås intressant vad som händer med våra Deutsche Bank. I veckan sänkte Societe Generale sin riktkurs till €23 med hänvisning till att banken inte skulle klara amerikanska kapitalkrav (länk till Finanzen.net). Det visade sig dock att Deutsche Bank klarade även jänkarnas stresstest med stor marginal (länk till SeekingAlpha). Check i den rutan av caset eller kanske ändå inte. Economist skrev nämligen i sin artikel, ovan, att andra i branschen tyckte att Deutsche Bank hade misstänkt bra kapitaltäckning. Fler överraskningar kan således vara att vänta. Samtidigt ligger avkastningen på eget kapital på 3 procent för Deutsche Bank mot den normala nivån enligt Economist på 10 procent. Det är lite som med Volvo. Vem vet om marginalerna når hela vägen men går det bara i rätt riktning och försäljning kan normaliseras så ska aktien upp. Så jag noterar allt som ska läggas på oroskontot men har inga planer på att sälja. Tvärtom tycker jag fortfarande caset håller och aktien ska fortsätta uppåt. Ett litet tillägg. Det för all del som att ha en strulig tonåring att äga Deutsche Bank - när ovanstående var skrivet kom nyheten att bolaget än en gång är anklagade i Euriborskandalen.
Stjärnorna i morningstar lyser förgäves i fjärran och några andra blippar
Harry Flam, från Stockholms Universitet, går på Ekonomistas sida igenom resultatet av Vanguards test av aktiva fonder (länk till Ekonomistas). Det visar sig att fonder med 1 stjärna har en förväntat högre avkastning än fonder med 5 stjärnor. Skillnaderna är dock så små att de inte är något att ta hänsyn till. Däremot stärker resultatet forskningen som säger att aktiekurser är, relativt, effektivt satta. Alla stora portföljer i noterade bolag har vid en given tidpunkt rätt pris - det har marknaden sett till. Historisk avkastning har alltså ingen effekt och dystert nog är förvaltarens resultat mer ett mått på tur eller otur. Åtminstone i snitt. Slutsatsen är dels att indexfonder är bättre än aktiva, dels att en privat portfölj med tillräckligt många aktier med hjälp av slumpen kommer att prestera lika bra som jättarna men slippa förvaltningsavgifterna.Slutligen några andra blippar. På PA:s placeringskväll berättade Handeslbanken att de tror att wti-olja slår Brent det närmaste halvåret. Med andra ord att skiffer slår nordsjön och att usa slår europa. För egen del tvivlar jag på det första och är osäker på det andra. En annan nyhet var att Usa valde nätneutralitet medan Eu är inne på reglering där operatören får sälja två hastigheter till contentleverantörer. Det påverkar många aktier, alla inom telekom men även bolag som Apple, Netflix och Disney (länk till FT). Allra sist fick Sverige en hedrande pallplats när Economist gick igenom ekonomisk jämställdhet. Va falls, kanske någon tänker, det här är ju en blogg om investeringar. Ja, men relativa konkurrensfördelar är värdefulla. Den här lär synas i nästa sammanställning av konkurrenskraft. (länk till Economist)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.