Portföljens utveckling (från start, risknivå & jfr SIXRX, se egen flik)

torsdag 31 mars 2016

Svag konkurrens viktigare än bra bolag för avkastningen

Hittar du dålig konkurrens är du hög avkastning på spåren. Det är inte ens säker att det spelar någon roll vilket bolag du väljer.


Slår konkurrensen alltid igenom?

Björn Wahlroos sämsta teori i sin bok om det han anser är "De tio sämsta ekonomiska teorierna : från Keynes till Piketty" (recenserad på bloggen här. här), är att konkurrensen alltid fungerar. Enligt Wahlroos finns inga bevis för att monopol ger samhällsförluster eller ens några övervinster till monopolisten. Det finns heller ingen empiri om att skadliga oligopol existerar. Istället menar Wahlroos att tillräcklig konkurrens uppstår redan vid mycket få aktörer eller helt enkelt genom hotet från nya aktörer. Irriterat påpekar Wahlroos att reglering av bankmarknaden nu åter är på modet, något som kanske ger en antydan om vad ärendet för hans inlägg är.


Empirin säger motsasten

Källa: Economist
Jag tänker på det när jag läser de överväldigande bevisen för motsatsen i "Too much of a good thing - Profits are too high. America needs a giant dose of competition" (Economist). Amerikanska bolag har de senaste decennierna i stor utsträckning höjt sin avkastning genom förvärv av konkurrenter på hemmaplan. Det är helt i linje med GE:s Jack Welch tanke att bolag bara bör vara i nischer de dominerar eller för den delen Warren Buffets att eftersträva lönsamhet investera i bolag med en vallgrav (moat) av hinder mot konkurrens. Planen har fungerat och lönsamheten har stigit. Dessutom var sannolikheten 83 procent att om du tillhörde de lönsammaste bolagen för 2003, såg gjorde du det även 2013.

Det verkar helt enkelt som att Wahlroos har helt fel. Dålig konkurrens ger högre vinster, sämre konkurrens höjer vinsterna och om du möter dålig konkurrens är sannolikheten stor att du fortsätter tjäna gott om pengar även en lång period senasre. Med andra ord, ungefär som de fyra svenska storbankerna.

Det kan ju låta som att jag är en retsticka men faktum är att om Wahlroos hade rätt så skulle det ju inte vara en bra investering att köpa in sig i svenska storbanker. Det har det dock varit och kommer säkert att vara framöver. Så det är, även för en investerare, en viktig fråga att ställa sig. Går det att spekulera i dålig konkurrens?


En annan teori om lönsamma investeringar

Däremot, och det är en annan poäng, så verkar bolag som möter dålig konkurrens inte automatiskt vara varken bättre eller sämre än andra på att driva verksamheten. En rimlig förklaring skulle kunna vara att ägarna ställer lika hårda krav på förbättringar av bolag som har stora vinster som på bolag som det går sämre för. Kraven justeras ju genom värderingen. Svenska banker är penningmaskiner men det är också inprisat i höga värderingar av eget kapital och därmed i krav på avkastningen på eget kapital. Det är alltså inte nödvändigtvis sömnigare eller lättare att vara chef för Handelsbanken än för SSAB.

Det här för fram till en provokativ slutsats. Det är bättre att köpa ett halvdant bolag som möter dålig konkurrens än ett bra bolag som möter skarp konkurrens. Sannolikheten är att det halvdana bolaget har bättre förutsättningar att öka och bibehålla sin vinst än det bra bolaget. Jag vet inte om jag i realiteten skulle agera på det påståendet men data är rätt tydliga. Det har gått bra för alla fyra svenska storbanker och deras aktieägare, trots att de kvalitetsmässigt skiljer sig en del. 

Det gäller oavsett om man ser till avkastning på eget kapital, något annat mått eller helt enkelt gör en subjektiv värdering av affärsmodellen. I vilken bransch med hård konkurrens skulle imponerande Handelsbanken få dela framgångarna med, inte lika imponerande Swedbank - för att uttrycka en subjektiv åsikt?

Så för att provocera tanken lite - leta efter branscher där det finns mycket regleringar, patent, starka spelare, kostnader för att byta leverantör och annat som begränsar konkurrensen - väl där köp något.

Finns det inga fällor?

Pekar då inte Economist artikel på några begränsningar alls? Jo, den uppenbara är tidpunkterna när teknologin skiftar eller vinsterna i hela ekonomin går ned. För det är i de långa perspektiven som konkurrensen på egen hand kan fungera. Flygindustrin pressade tågen och till och med Microsoft fick till slut en del konkurrens (även om lönsamheten klarade sig bra). Eller för att ta exemplet från gårdagens inlägg - länge var det bästa man kunde köpa en en tysk bilaktie. Det är det fortfarande om inte plötsligt Tesla, Apple eller Alphabet ändrar reglerna.



2 kommentarer:

  1. Intressanta tankar! Frågan är om tankegången med konkurrensfördelar blir enklare om man tänker "inträdesbarriärer". Dvs att man mäter det bolag man tittar på, inte mot direkta konkurrenterna utan en helt ny aktör. Kanske är det då lättare att komma fram till att de mediokra bankerna också kan ha breda vallgravar.


    Morningstar ger Handelsbanken wide moat, så jag tror det finns en gradskillnad bland bankerna också. Däremot är jag själv lite rädd att ny teknik och opersonliga möten kan minska vallgravarna generellt i banksektorn.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bankerna är intressanta på många sätt. Usa - fyra storbanker. England - fyra storbanker. Sverige - fyra storbanker.

      Betalsystem & annan infrastruktur verkar i de flesta länder ge en begränsad grupp som agerar nära och i samverkan med staten. Det sistnämnda exempelvis genom tillämpning av olika riskmodeller, när räntor sätts, finansiell stabilitet värnas eller som nu vkf utformning av amorteringskravet.

      Det blir ett a- & ett b-lag på många marknader. Några som agerar mer eller mindre tillsammans med staten och några andra. Taxibranschen är ett annat exempel. Bilindustrin ännu ett.

      Så ett sätt att se på inträdesbarriärerna är att bevaka om och när staten ändrar sig. Ett bra exempel är telekom, där starka spelare som garanterade räckvidd till alla länge var det viktigaste. Numera verkar staten i många länder faktiskt tycka konkurrens och låga priser är viktigare.

      Radera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Featured Post

Senaste filmerna från vloggen

Här hittar du alltid senaste klippen från mina vloggar - 3 snabba och Sparskolan. Jag fyller även på med andra klipp och poddar dä...

Aktuella data från OECD

Reklam