Åter i balans
Källa: Twitter |
Jag kände igen mycket i veckokommentaren från Financial Times ankare John Authers. Marknaden har gått ned i varv och återgått till där den var i början av året. Det som lugnat kommer i stor utsträckning, än en gång, från centralbanker och politiker. Kina har stimulerat ökade lån och intervenerat på valutamarknaden men inte mer än att yuanen nästan hängt med dollarn nedåt. Fed levererade exakt den mix av lugnande ord om konjunkturen och löften om långsamma höjningar som efterfrågades.
ECB och några andra europeiska centralbanker, inklusive vår svenska Riksbank, har ökat stimulanserna genom lägre räntor och andra metoder. Åtgärderna har dock tagits emot med en tydlig mättnadskänsla och i flera fall, som med euron, har valutorna istället stärkt. Förväntan är tydlig - nu blir det inte så mycket mer. Intressant nog har flera spekulationsdrivna valutarörelser balanserats under kvartalet - mest tydligt är att dollarpositionerna i världen nästan är i balans.
Det samma gäller oljan. Året inleddes med ännu en skjuts nedåt men sedan kom något slags överenskommelse mellan de stora om att inte öka utbudet mer. Samtidigt har, slutligen, skifferoljan börjat skära en del i produktionen. Förändringarna är dock inte mer djupgående än att ingen förväntar sig några snabb rörelser i oljepriset närmast tiden.
Källa: Fed St Louis |
Plötsligt är valuta-, aktie- och råvarumarknader i balans. Det syns exempelvis på att S&P500 nu är på plus för året samtidigt som volatiliteten, mätt genom priset på optioner, är lägre än på länge. Under ytan bubblar dock faktorerna som sedan länge håller börsen i ett järngrepp. Å ena sidan oron för en sämre konjunktur - synligt genom allt exempelvis sämre amerikanska bolagsvinster. Å andra sidan oron för vad en normalisering innebär i form av högre räntor och inflation. Det senare syns bland annat i att guldpriset inte gått ned trots att oron minskat.
Jag har sedan i höstas framhållit att "Hela börsen är en swing trade just nu" (Nordnetbloggen). Det gäller i högsta grad fortfarande. För inget väsentligt har förändrats. Det är samma dragkamp nu som då. En rimlig tolkning vore därför att den bästa affären just nu är att spekulera i volatilitetens återkomst, exempelvis genom att köpa optioner på valfritt index till någon gång framåt sommaren.
Upp eller ned blir förstås den uppenbara frågan. Inte helt lätt men frågan är om vi inte tittar på uppåt nu men bara på kort sikt. För det finns fortfarande mycket kapital utanför börserna som rimligen kommer söka sig tillbaka in om oron inte stiger alltför mycket. En riktigt avancerad gissning vore att det efter att marknaden landat från de senaste veckornas uppgång finns mer att hämta på uppsidan fram till rapporterna åter väcker oron. Jag är inne på att vid en reaktion på den långa uppgången ta upp oss till fullinvesterad men eventuellt komplettera med att köpa säljoption på index som komplement.
Det mer skrivet som en söndagsreflektion än en genomarbetad bedömning. Det är ju snart dags för en uppdaterad makrobedömning och inriktning för nästa kvartal, så jag får fördjupa mig mer då.
Show me the money
Källa: Inquiry Financial |
En sak som helt klart kännetecknar börsen just nu är fokus på ränta och trygga tillgångar. Exempelvis har S&P:s utdelningsaristokrater tillhört årets vinnare. Ett liknande resonemang låg bakom att vi plockade in Handelsbanken, Nordea och Telia i portföljen. Det har fallit väl ut men möjligen släpper vi Telia relativt snart. Jag undrar nämligen om inte marknaden kommer forsätta ifrågasätta bolagets utdelningsförmåga när de väl fått årets pengar.
Källa: Börsdata |
Bankerna har däremot fått ny energi av att minusräntorna kanske har bottnat samtidigt som ECB satt in nya insatser för att hålla uppe bankernas resultat. Det här väcker ett nytt tema till liv. Det om att dåliga lån ska ta vägen någonstans när bankernas balansräkning städas. Mottagare är då bolag som Intrum Justitia och även om aktien inte är billig så ser caset intressant ut. Det kan mycket väl vara vårt nästa köp. Ett, något osunt, skäl är att det som pressade aktien i början av året var att skuldsättning blev mindre populärt när oron växte. Nu kan mycket väl Intrums hävstångstunga modell än en gång belönas av börsen.
När jag ändå varit inne på banker och kreditbolag är steget inte långt till spelsektorn. Där ansluter jag mig till de tveksamma om Leo Vegas. Aktien lyfte, som jag tippade, på introduktionen och visst uppsidan i intäkterna finns. Det stora frågetecknet är dock om det går att få ned marknadsföringskostnaderna. Jag är inte övertygad. Det är bara ett starkt varumärke, helst med en bredare förankring på berörda marknader, som hjälper där och det är jag inte säker på att Leo Vegas etablerat. Det har däremot Betsson och möjligen finns det ett läge i den aktien. Helst skulle jag dock gå in i NetEnt men där sätter priset stopp för oss som inte är tillvanda vid värderingen.
På var sin sida dollarn
Både HM och Cellavision blev föremål för sågningar nyligen. Det skrev jag om i "Hur hantera kraschrekar (som för HM och Cellavision)?". Bolagen har en annan egenskap gemensam - de påverkas båda av hur dollarn utvecklas. HM gynnas framför allt av starkare euro och krona medan Cellavision tvärtom vill se starkare dollar. Det är nog en öppen fråga var valutan tar vägen men jag tillhör inte de som tror att dollarn ska ned så mycket mer, tvärtom.
Grunden i torpederna som träffade aktierna handlade dock om affärsmodellerna. Morgan Stanley tycker jag har rätt i sak i sin iakttagelse att HM får allt svårare att hålla tillväxten när butiksnätet växer utan att försäljningen i befintliga butiker hänger med. Dessutom innebär både nät och butik till samma kundbas sämre marginaler. Däremot tycker jag inte riktigt analysen tar hänsyn till det fortsatta segertåget för fast retail runtom i världen. Det är trots allt där, inte i traditionell retail eller bland nya e-handlare, som de stora vinsterna hittills har kommit. Det handlar om mycket mer än bara distributionskanalen. Exempelvis förmågan att snabbt designa och nå ut med nytt mode genom effektiv supply chain.
För min del tror jag HM och hela handeln idag är där bankerna var för femton år sedan. En genomgripande förändring av butikernas (då kontorens) roll står för dörren. I den förändringen var det inte utmanarna som vann. Därför tycker jag det är lika fel att utan vidare analys skriva av HM som dömt till nedgång, som jag tycker att det är att automatiskt se köplägen bara för att kursen dalat. Utom på kort sikt då, för där tror jag en period med starkare euro kommer att synas i resultatet.
För Cellavision verkar däremot inget väsentligt ha hänt. Det finns inga handfasta tecken på att marknaden ändrat inställning till produkterna eller att efterfrågan ändrats ens tillfälligt. Här kan däremot tillfälliga faktorer väga tungt. Det är fullt möjligt att det, precis som 2013, kan bli ett mellanår. Med flera analytiker i media nu mer tveksamma än när aktien steg är det därför lätt hänt att aktien trillar dit och backar mer. Det är inte det jag i första hand tror men bara risken bör mana till eftertanke.
När jag ändå är inne på favoriter är det värt att nämna att Vitrolife precis som vanligt backat en hel del mellan rapporterna. Det är från höga nivåer men den som gillar bolaget och litar på att det kan hålla sin envisa trend uppåt, får snart det återkommande köpläget. En swing trade vi haft mycket glädje av.
Sverige hela vägen till banken
Skulle jag ha fel om dollarn och den fortsätter nedåt mot kronan, så blir det en tuff vår för börsen. Det skrev jag om i "Uppvärderad krona är övervärderad börs". Kombinationen av den risken, att det går riktigt bra för Sverige och att det verkar avspegla sig både i offentliga utgifter och lönekrav gör att en grupp bolag ser intressanta ut - de som har sina intäkter i Sverige.
Jag har funderat en del på Clas Ohlson, också vinnare av en svagare dollar, och Byggmax men med ett stort innehav i HM känns det mindre intressant. A propos HM är för övrigt Byggmax också ett bolag där man kan fundera på hur väl affärsmodellen håller framöver. Det är möjligt att andra distributionskanaler för deras trots allt standardiserade produkter är bättre.
Ett bolag jag surrat runt ett tag är Bahnhof. Jag tycker de visat att affärsmodellen fungerar och jag tror de kan vara inne i en fas av, relativt, stabil tillväxt. Därtill med en viss uppsida kopplad till kraftprojektet i Stockholm. Telia har lyckats få bra snurr på sin bredbandsaffär och det är möjligt att tiden med fallande intäkter per kund inom svensk telekom är på väg mot sitt slut. Bolagets guidningar räcker till ett pris runt 160-180 i år. Jag skulle gärna se en viss marginal till det om vi ska gå in.
Omsorgssektorn är riktigt intressant. Jag har skrivit om den bland annat i "Nästa år blir vi färre som arbetar - hur ska man investera i den miljön?" och "Tecknar Attendo men föredrar Doro". Jag vill också tipsa om det här aktuella och riktigt läsvärda inlägget "Tecknar Humana" (Aktieingenjören). Tre iakttagelser från de genomgångarna kan platsa i det här breda inlägget. För det första att andelen äldre äldre är på väg in i en puckel när fyrtiotalisterna närmar sig åldern när vårdbehoven ökar. För det andra att tvärt emot vad den offentliga debatten visar så är privat omsorg i högsta grad populärt bland kommunerna. De vill inte (oavsett färg) fastna med den kostnadsmassa låst i personal som det skulle innebära att enbart köra egen regi. Särskilt inte som demografin kommer att tvinga fram både sämre standard och ökad automatisering och digitaliseringen.
Det är helt enkelt en utopi som inte ens gäller idag att äldre som i den egna familjens ögon är omsorgsbehövande faktiskt får offentlig omsorg. Boendeplatser går exempelvis endast till riktigt gamla och i första hand till dementa. Det här för oss till den tredje trenden. Kommunerna kommer fortsätta köpa tjänster från omsorgsgivare men mer än något annat kommer de investera i alternativa lösningar. Så i den meningen är Doro med sitt Doro Care det självklara valet.
Bygg- och fastighetssektorn är en annan het kandidat. Vi har haft D.Carnegie och tittat på JM. Kortsiktigt är det svårt att säga annat än att de har vind i seglen. Problemet för mig är att värderingarna på aktierna i alltför stor utsträckning drivs av värderingarna av fastigheterna. Det är inte en självklar vinnarmodell i en marknad där flera faktorer kan bromsa prisuppgångarna på bostadsmarknaden.
Källa: Börsdata |
Därför föredrar jag leverantörer som Bravida eller Garo. Det är jag dock inte ensam om. Bravidas värdering har fortsatt uppåt och den lilla post vi fick i Garo såldes direkt när introduktionskursen 73 kronor kunde växlas till över 100 kronor när börsen började handla aktien.
Andra vatten att fiska i är bland konsulterna. Här tycker jag fortfarande Zalaris har förtjänster, särskilt när aktien nu kommit ned en bit. Den som vågar tro på ledningens bedömning att det senaste kvartalet var tillfälligt sämre kanske har något där. Annars lockar bolag som ÅF just nu. Där borde trycket i svensk ekonomi kunna omvandlas till bättre affärer. Möjligen gäller det även ett bolag som Note.
Källa: Inquiry Financial |
Verkstad - inte alls säkert
Källa: Börsdata |
Ett annat bolag jag alltid sneglar på är Volvo. Det är mina ögon konstant värt 95-100 kronor. Köplägen nu då? Nja, jag tycker uppsidan är för liten medan det som sagt inte behövs mycket ytterligare valutamotvind för att svänga resultatet. Notera också att dollarn varit billigare än väntat hela första kvartalet. Något som lär synas i resultatet. I så fall tror jag mer på Sandvik. Där skulle, äntligen, något kunna hända i bolaget. Annars är det två andra verkstadsbolag jag kan tycka ser intressanta ut. Det ena är Bulten, som kommit ned i pris utan att resultatet följt med. Det är, som Affärsvärldens skvallersida konstaterade, en utmärkt uppköpskandidat exempelvis för en kinesisk köpare. Därtill är verksamheten välfungerande. Det samma kan sägas om konjunkturkänsliga Haldex. Den har, om ordvitsen tillåts, bromsat in väl häftigt i år. Möjlig uppsida om konjunktur och valutor går åt rätt håll.
Hur ser du på Eltel, tycker själv de ser intressanta ut.
SvaraRaderaHar inte kollat separat på dem men i stort sett på samma sätt som på Garo och Bravida. Lockande men det är en prisfråga. Såg att de har betydligt lägre värdering av sin försäljning än Bravida, det skulle jag vilja titta mer på. Det skulle kunna vara ett bra alternativ.
RaderaAv bolagen jag inte äger är det nog Haldex och Bulten jag blir lite sugen på i den här genomgången. Garo och Cellavision är självklara kandidater men där känner jag att jag har hygglig koll och vill köpa med en större säkerhetsmarginal.
SvaraRaderaSedan vill jag passa på att flagga för att man nog bör vara väldigt försiktig med ICA och Axfood. Jämför man deras värdering med globala värderingar på dagligvaruhandeln så handlas de till en väldigt hög värdering och jag tror att en kombination av lågpriskonkurrens och överetablering innebär en stor risk för att de förr eller senare råkar ut för samma problem som vi har i Storbritannien och Frankrike. Det såg dyrt ut i Svensk detaljhandel redan 2014 men divergensen har ökat snarare än minskat (en lista på jämförbara bolag finns här: http://aktieingenjoren.blogspot.se/2014/09/varldens-basta-detaljhandelsforetag.html).
Helt enig. Dagligvaror har haft dubbel medvind - både strukturellt när i lagt mer av inkomsten på mat och styrt av marknadens jakt på avkastning. Gillar länken till ditt inlägg. En annan fråga är som sagt att ställa direkavkastningen mot banksektorn och fråga sig var den säkraste avkastningen finns.
RaderaHar du overvejet Salmar i stedet for Marine Harvest?
SvaraRaderaSalmar producerer også økologiske laks og økologi er en stigende trend.
Det var ett intressanta alternativ. Ett problem för mig som utlänning är insynen. Marine Harvest är stora nog att få en artikel i FT och har tidigare varit uppe i svenska Affärsvärlden bland annat. Det är också ett bolag vi tidigare ägt. Salmar är lite svårare att få inblick i eller? Har du några tips på länkar?
RaderaMen i princip - ja visst, det är en vettig tanke.
Jeg har desværre ingen links (måske http://ilaks.no/)
SvaraRaderaMen Carnegie opjusterede d. 16/3/2016:
"Salmars kursmål oppjusteres til 234 kroner, fra 190 kroner."
Tack för tipset, noterade hur stor miljöaspekten var när jag läste på lite mer om Marine Harvest.
Raderahttp://gottodix.blogspot.se/2016/03/marine-harvest-guldfiskar-eller-havsloss.html
Jag har också span på Bravida (och tecknade Garo vars "case" jag tycker bygger på ungefär samma argument som Bravidas, och sedan tillkommer laddstolpar, typ) men visst verkar det dyrt. Börsveckan(?) köprekade Caverion, en finsk peer till Bravida, för ett tag sedan men det har jag inte hunnit kolla närmare på.
SvaraRaderaVärt en titt. Finland är ju dock inte riktigt Sverige när det kommer till konjunktur men de kanske har bra export.
Radera