En spridd uppfattning är att småbolagen får det tufft i år. Höga värderingar, risk off och kanske en björnmarknad är argumenten. Frågan är om de håller.
Storbolagens år
En intressant fråga inför våren är hur det går för småbolagen. Flera har räknat med att 2016 blir storbolagens år. Hit hör Nordnets sparekonom Joakim Bornold, som argumenterade för det i det här nyårsinlägget på Nordnetbloggen. Så här motiverar han sitt val.Jag tror att 2016 kommer bli ett år då storbolagen tar revansch och visar att stabila intäktsgenererande verksamheter är att lita på.Samma analys gjorde sparekonomen på Avanza, Claes Hemberg, i det här inlägget på Spara med Hemberg. Han ger den här förklaringen till att småbolagen gick så mycket bättre än de stora bolagen förra året.
Anledningen är att de små bolagen är mer fokuserade på Sverige och gynnas av den goda svenska ekonomin. Dessutom gynnas småbolagen [av] att rekordmånga privatpersoner handlat aktier i år.Underförstått från båda sparekonomerna är att storbolagen 2016 ska få en rekyl främst för att deras stabila kvaliteter värderas upp i en osäkrare ekonomi. Det är även temat i "Small-Cap Stocks Are Getting Killed in 2016" (Marketrealist), som behandlar USA. Huvudargumentet i den artikeln är att de större bolagen framstått som en säker hamn när den globala osäkerheten ökat. Det är i ett längre perspektiv inte helt logiskt, eftersom större bolag i snitt är mer globalt exponerade än mindre. I ett kortare perspektiv stämmer det däremot. Mindre bolag uppfattas som mer riskfyllda och kapital lämnar risk när oron i ekonomin stiger.
Många av de som fokuserar på att Stockholmsbörsen är i nedåtgående trend, en björnmarknad, ser också storbolagen som det första som blir intressant när marknaden vänder. Det var det Kavastu argumenterade för i vårt inslag på Nordnetlive. Enligt den synen kommer en andra nedgångsvåg på börsen i sommar och sedan blir det de större bolagen som vänder först. Logiken är att kapital först vågar investera i säkrare alternativ efter att det bottnat.
Risk on, risk off
Nu är det långt ifrån säkert att Stockholmsbörsen är i en nedåtgående trend. Det skrev jag om häromdagen i "Börsen: tjur eller björn? Nej, kanin". Räknar man bort fluktuationerna i kronan har börsen hoppat upp och ned i mer sidledes än fallande trend. Kronkursen kan förvisso ha stor effekt både företagens samlade vinster och på vilka bolag som går bra respektive dåligt. Frågan är dock om det säger så mycket om viljan att ta risk, risksentimentet. Grunden i en nedåtgående trend är en ökade ovilja att ta risk med fallande multiplar resultat. Parat med att även vinsterna faller kan nedgången bli stor.Hur såg det då ut i höstas efter den första Kinanedgången? Ja, det var ingen brist på riskvilja åtminstone. Tvärtom rusade småbolagen när riskviljan steg. Nu har i princip samma sak hänt runt nyåret. En andra Kinaoro sänkte börserna. I återhämtningen har de mindre bolagen hängt med de större och på slutet till och med överträffat dem.
 |
| CBOE VIX Källa: MarketWatch |
Har tåget redan gått?
En relevant invändning är att den långa uppvärderingen av svenska småbolag lett till ansträngda värderingar. Sammantaget har ju inte de mindre bolagens aktier ännu så länge tappat något av det försprång de byggde upp under förra året. Det ser dock rätt skiftande ut. I en del fall har höstens rusning inte på motsvarande sätt matchats av en nedgång i år medan det i andra varit en större korrektion. I vår portfölj är Vitrolife ett exempel på en aktie som hållit emot medan Cellavision tagit en del stryk. Ett skäl att vara försiktig är att i de fall justeringar nedåt skett har det ofta varit kopplat till mer eller mindre befogad oro kring bolaget.Min reflektion
 |
| Plus i grafen indikerar att storbolagens aktiekurser utvecklas bättre än de mindres. Bilden från maj -15 Källa: Nasdaq OMX |
Höga värderingar i en överhettad svensk ekonomi skulle alltså, snarare än riskviljan på börsen, kunna vara ett skäl att vara försiktig med småbolag. Samtidigt är läget nu på många sätt likt den situation börsen var i under början av hösten. Kapital som varit vid sidlinjen, starkt risksentiment och en stark svensk konjunktur. Det ser onekligen ut som en småbolagsbörs.
Det är också så att mätt från 2009 har inte småbolagen överträffat de större bolagen. En fullt rimlig tolkning av det vi såg i höstas var därför att det var den typiska ikappåkningen när mindre bolag börjar täppa gapet till de större vart efter konjunkturen rullar igenom. Den trenden skulle mycket väl kunna fortsätta om riskerna i ekonomin är i tillräckligt låga.
Nu brukar småbolagen ha det lite tuffare vinterhalvåret för att sedan hämta kraft under sommaren som jag skrev om på Nordnetbloggen i maj förra året. Dessutom finns det orosmoment i världsekonomin, som kombinationen av fallande vinster och möjligen högre amerikanska räntor. Slutligen är det absolut rimligt att ha respekt för den bedömning olika trendföljare gör av börsklimatet, även om det som sagt finns en hel del som ser udda ut i bedömningen att börsen skulle befinna sig i en björnmarknad.
Så det är lite å ena sidan och å andra sidan. Det är dock ett viktigt beslut att fatta huruvida man ska våga tro på de mindre bolagen i vår. För ser man till höstens utfall var det där de stora kursuppgångarna låg. Jag har inte riktigt bestämt mig men försiktigt optimistisk skulle kunna vara en beskrivning.
Jag tycker att stora bolag jämfört med små bolag är en väldigt vansklig jämförelse. Storbanker har t.ex ingen riktig grupp att jämföra sig med bland de mindre bolagen och det finns en hel del småbolag som saknar storbolag med motsvarande verksamhet. Med det sagt tror jag helt klart att du kan ha rätt om exempelvis verkstad och fastigheter där småbolagsrabatten upphört. Samtidigt har jag själv alltid tyckt att småbolagsrabatten ofta kan vara lite underlig och jag skulle t.ex aldrig betala premium för ex Sandvik eller Ssab bara för att de är större än likartade bolag i Sverige.
SvaraRaderaFör att följa upp mitt eget svar kan jag även tillägga att min egen investeringsfilosofi ligger fast. Just nu tycker jag däremot att det är väldigt svårt att hitta den typ av bra småbolag som jag vanligtvis letar efter, Vitec och Doro-liknande bolag för p/e under 15 verkar helt enkelt inte finnas i dagsläget trots all oro. Istället får man sikta in sig på turnarounds som Ework förra året (lätt att säga i efterhand) eller bolag som man tror kan vara lönsamma om de minskar ned tillväxtinvesteringarna (ex G5).
RaderaDet här tycker jag däremot känns alldeles för riskfyllt och jag funderar på attackerat hela enkelt fokusera på Storbritannien ett tag. Värdepappret har lyft fram oerhört intressanta bolag som Brainjuicer och Judges Scientific i de senaste numren och där är jag lite sugen.
Autocorrect ställde till det lite i den sista paragrafen men jag menar "att helt enkelt fokusera på Storbritannien ett tag".
RaderaBra poäng. Sverige är på många sätt för litet för att tala om stora eller små bolag. MarketRealist nämnt ovan tycker att gränsen för småbolag går vid 10 mdr dollar i marknadsvärde. Den gränsen sträcker sig en bit in på OMX30 i Sverige.
RaderaJag håller också med om att skillnader i branschfördelning spelar stor roll för att stora och små utvecklas olika.
Det sagt tror jag ändå att det finns ett fenomen där kapital till del rinner uppifrån och ned genom börsen. Större bolag går upp först och det tar ett tag innan investerarna hittar till de mindre. Lite liknande är det även när risken stiger men då åt andra hållet. Rätt eller fel i sak så verkar förtroendet försvinna snabbare från mindre än större bolag.
Själva rabatten. Tja, det kan väl vara rätt att mindre bolag ofta har specifika risker i att skydda och sprida sin affärsmodell, finansiering och ibland ledning. Däremot kan jag tycka att specifika risker för större bolag, t.ex. avtagande tillväxt & stela affärsmodeller underskattas.
Jag kan tycka att marknaden för turn arounds ser lite vansklig ut. Det är väl en typ av investeringar som mår bäst av en stabil ekonomisk omgivning? Gärna en bit in i men inte mot slutet av en längre uppgång. För det är ju bolag som inte tar dåliga yttre nyheter särskilt bra. Det sagt, så är det säkert i den delen av marknaden där priset fortfarande kan vara lågt.
RaderaLäste också om Brainjuicer i förra numret av Värdepappret. Jag blev lite fundersam kring att de är ett litet konsultbolag som inte växer på sina etablerade marknader. Då inställer sig ju frågan hur mycket det är modellen som genererar tillväxt och i vilken utsträckning det är uppsättningen reklamare på varje kontor som står för resultatet. Sedan tyckte jag också att det verkade läcka en hel del kapital tillbaka till de anställda via optionsprogrammen. Inte nödvändigtvis fel men frågan är lite vad det är man köper. Är det en andel i vinsten från vad som i slutändan är en "vanlig" reklambyrå med en viss twist.
Trickle down fenomenet känner jag igen. Uppgången 2015 är den andra gången som mina bolag "hinner ikapp" storbolagen. Min erfarenhet är att i varje uppgång ligger jag en bit efter index och sedan fortsätter tillväxten lite längre än storbolagen. Den stora utmaningen är sedan att ha valt bolag som inte sedan kraschar särskilt mycket under nedgångsfasen. Urvalet är lite begränsat (2011-greklandskrisen och sedan fram till nu). Men investerinsmetodiken har fungerat hittills och jag skulle nog inte kunna tajma övergången från storbolag till småbolag om jag försökte.
RaderaGällande Brainjuicer är jag lite jävig då jag försökte etablera ett lite liknande bolag men körde fast på att svenska reklaminköpare sitter väldigt mycket i knäet på reklambyråerna och saknar egen kompetens. Reklaminköparen säger ja men när man ska samarbeta med reklambyrån så hittar de på ursäkter och projektet rinner ut i sanden.
Mitt intryck är att den kvantitativa delen går ganska bra men att nedgång i den "traditionella" delen med en twist döljer detta. Min förhoppning är att kunna köpa en del av en reklambyrå till ett rimligt pris och sedan få tillväxt och konkurrensfördelar på köpet. Men vi får se om det ser så bra ut som jag hoppas.
Spännande. Jag kan se uppsidan och håller tummarna!
RaderaDet jag kan notera från mina läsrundor är att det finns ett helt nytt digitalt inköpsbeteende. Skrev, lite, om det i ett av inläggen om HM. Där tittade jag bl.a. på hur inköpsbeslut påverkas av att vi vänjer oss vid att tänka digitalt (med en tyckte jag rätt bra länk till en rapport). Här ett citat ur mitt inlägg.
"E-handel är värt ett helt eget inlägg. Bland annat förändrar det hela köpprocessen till att bli mer iterativ än linjär. Du är som köpare betydligt närmare köpet redan från början än du är i traditionell handel. Ett klick bort kan man säga men också alltid nära att ångra dig och mer osäker på vem det egentligen är du köper av. Det påverkar en hel del i interaktionen i alla kanaler med kunden."
Testade att bädda in länken men det gick visst inte. Här är den:
Raderahttp://gottodix.blogspot.se/2015/09/haller-hms-strategi-for-kineser-och.html
Inbäddning av HTML i kommentarer kan läggas till, men ska användas med försiktighet.
SvaraRaderaNoterade för övrigt att bolag som O gick mot strömmen när börsen vacklade under januari-februari. Antagandet om att vissa bolag betecknas som säkrare hamnar än andra (mindre) bolag kanske stämmer. Samtidigt kanske tänkesättet inte ska reduceras så linjärt, det bör rimligtvis finnas andra variabler att ta hänsyn till.