Portföljens utveckling (från start, risknivå & jfr SIXRX, se egen flik)

måndag 21 mars 2016

Marine Harvest: guldfiskar eller havslöss

Fiskar i Marine Harvest och får upp en håv med både guld och havslöss.  


En överblick av ett intressant bolag

Källor: Ychart, Nordnet & Norges Riksbank
Man lär sig något nytt varje dag som investerare. I dag har jag suttit och läst fisketidningar, inte den typen som finns i affären utan olika branschtidningar. Det började med att jag häromdagen läste "Salmon prices leap on global supply shock" (FT). Vi har haft Marine Harvest i porföljen tidigare och det är ett bolag jag gillar. När FT påpekade att den chilenska fiskeindustrin fullständigt sjunkit till botten blev jag nyfiken.

Källa: Börsdata
Som alltid började jag med att bläddra lite i Börsdata och titta igenom senaste kvartalspresentationen. Den spontana tanken är förstås att priset raset iväg en del. Försäljningen har tickat på men dess multipel på priset har stigit snabbare. P/E 40 känns ju inte spontant som ett kap det heller.

Källa: Marine Harvest
I kvartalsrapporten framgick är det första man studsar på att försäljningen utvecklas riktigt bra men lönsamheten inte hänger med. Det fanns en del olyckliga omständigheter, främst en misslyckad start för en ny fabrik som tyngde rörelseresultatet. Det verkliga problemet återfanns dock söderut. Chile, som jag tänkte betta tyngde även norska Marine Harvests resultat. Nu är den norska verksamheten fyra gånger så stor som den Chilenska, så nettot är positivt men det var inte riktigt det jag hoppats hitta. Nåja, i övrigt var det ett typiskt välskött norskt bolag som trädde fram på presentationen. Exempelvis var upplåningskostnaden för den senaste stora obligationen 0,125 procent. Gratis är gott.

Källa: Inquiry Financial
Jag la, som sagt, min tid på fisketidningar, så det blev inte så mycket över till värderingen. Istället tog jag en titt på estimaten. P/E-talet var kopplat till det knepiga 2015. För i år ligger förväntan på p/e 14, p/s 1,9 och en direktavkastning på över 5 procent. Högst respektabelt.


Fiskehistorien 

Ungefär så här vill jag ha ett case serverat. Lite strul kan vara ok bara det ser stabilt ut i grunden. Så har jag till exempel tänkt i vårt köp i Norsk Hydro. Det för oss till fiskehistorien. Det här kan vara en bra länk - "Farmed salmon 2015 timeline: Chile’s annus horribilis" (UndercurrentNews). Med mina ord är historieskrivningen ungefär så här. Efterfrågan på lax, gärna odlad, växer men det är en knepig verksamhet för miljön. Den norska odlade laxen plågas av att den sprider havslöss (sea lice, rätt svensk översättning?). Det är ett hot mot övrigt fiskeliv och har lett till ett växande globalt miljömotstånd. Än värre är det dock för den chilenska laxen, som proppats så full med antibiotika att amerikanska inköpare helt övergett den. 

Jag fick ett tips i kommentaren på förra inlägget att pröva ekologisk lax. Förståelsen för det tipset växte när jag läste på hur hopplöst intrasslad branschen är i olika miljöproblem. Det här har dock en udda effekt - utbud och efterfrågan möts inte och priserna pressas uppåt. Situationen i Chile verkar vara i fritt fall, så där lär det inte komma någon lättnad för branschen på ett tag. Det blir alltså till att köpa norsk lax. Den har i sin tur fått en överraskande skjuts av oljeraset. För det har pressat ned norska kronan till överraskande låga nivåer. 

Om oljan håller sig lugn, norska kronan med den och om bristen på lax håller i sig samt om det inte blir Marine Harvest som åker på nästa miljöskandal, då finns det en billig aktie här. Det kan låta som en lång kedja men i ett välskött bolag som det här verkar vara, så varför inte. Om inte annat är det bra att ha innehav från hela kostcirkeln. 


12 kommentarer:

  1. Här finns några länkar till bakgrundsmaterial om laxlusen och vad den norska fiskeindustrin i samarbete med staten och norska forskningsinstitut gör åt saken. Det verkar som om man tycker att det är så viktigt så att man satsar rejäla resurser på det hela.

    Det hela liknar även något slags industri-stat-akademi-samarbete som vi haft så mycket av i Sverige under 1900-talet.

    Man kan misstänka att nedgången i olja och statens insikt om att man behöver ersätta oljeindustrin med andra intäktskällor gör att man kan räkna med att fältet fortsatt är fortsatt prioriterat i norsk forskningspolitik med satsningar på industrinära laxlusbiologisk forskning osv.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fina länkar, den rekommenderas även för andra.

      Det har ju tagit ett tag för norrmännen att se värdet i odlad fisk. Jag plöjde främst branschtidningen, länkad i inlägget. Bilden där är att laxlusen är ett allt annat en löst problem. Det finns idéer om att hålla laxarna mer isolerade men flera har ändå flytt, med problem som effekt.

      Inte helt under kontroll var min känsla. Men det är duktiga norrmännen, så det får de säkert ordning på och det ser ju ännu sämre ut för andra.

      Radera
    2. Jag tycker att Bakkafrost har en spännande lösning på lus-problemet. De har införskaffat en båt (samma som skördar) som har möjlighet att sötvatten bada laxen, varvid laxlusen faller av och dör. Enligt bolagets utsago har man mycket god effekt av behandlingen.

      Radera
  2. Jag var på Universitetet for miljø- og biovitenskap i Norge i höstas och blev lite förvånad över hur lite stöd fiskodlingar verkar ha haft av akademin. Engagemanget är helt klart på uppgång men framgångshistorien är entreprenörsdriven snarare än kunskapsdriven.

    Att jag inte tog mig tid att titta mer på Bakkafrost när Spartacus skrev om dem och jag om Sölvtrans svider lite. Men även om fiskindustri går väldigt bra just nu tror jag att man bör vara lite försiktig. Man har kanske inte samma extrema väderberoende som exempelvis vete men jag tror att det skulle vara värdefullt att studera det historiska laxpriset och vilka prisnivåer vi kan förvänta oss. Börsdata har just nu bara Bakkafrost och Marine Harvest i databasen men den dagen han är klar med att få med dem ska jag nog göra en branschanalys.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Intressant förövrigt med nyheterna från Chile. Jag vet att min chef klagade på deras fiskodling redan innan den förra krisen och tråkigt att de uppenbarligen inte har lärt sig om vikten av hållbart arbete.

      Radera
    2. Vi har ägt Marine Harvest tidigare men jag trodde det hade toppat och släppte. Det verkar som om det senaste rycket delvis är kopplat till den oljebillig norska kronan. Det är nog inte hållbart. Min bild av fisklusen från några artiklar igår är att läget är långt ifrån under kontroll. Dessutom verkar trycket från miljörörelsen vara starkare mot odlad lax än jag hade förstått.

      Chile har, som sagt helt tappat greppet. Verkade i princip vara en genomklappning. Det kändes, från inläsningen, som att de ska bli sämre innan det blir bättre.

      Kul att du är så påläst även om detta, ser fram emot att läsa inlägg i ämnet.

      Radera
    3. Jag önskar att jag vore mer påläst i ämnet och du har lagt en bra grund för att jag ska kunna läsa på. Mitt engagemang hittills har främst bestått i att jag tittat på Sölvtrans (http://aktieingenjoren.blogspot.se/2014/01/analys-av-slvtrans-holding-asa-kan-man.html) och följt andra bloggare: http://framtidautdelning.blogspot.se/2014/09/oversiktsanalys-bakkafrost.html

      Radera
    4. Nu har jag fått lite mer information. Uppenbarligen hade jag tvärfel om forskningsengagemanget.

      Däremot har Norge ett forskningssystem där man förutom universitet har självständiga institut som är kopplade till universiteten. Norska staten har via dessa institut givit ett mycket starkt stöd till näringen ända från 70-talet. Däremot publicerar de inte jättemycket artiklar då mycket av arbetet ses som affärshemligheter vilket gör att de inte syns lika mycket som annan forskning.

      Radera
    5. Det som stod i branschtidningen var att forskningen inte prickat helt rätt. Hoppades, om jag förstod det rätt, länge på att lösa problemen i befintliga miljöer. Nu verkar linjen vara att helt flytta och separera ut laxodlingar från övrig natur. Marine Harvest nämnde att de hade bra samarbete med forskare på sin kvartalspresntation.

      Radera
    6. Det som stod i branschtidningen var att forskningen inte prickat helt rätt. Hoppades, om jag förstod det rätt, länge på att lösa problemen i befintliga miljöer. Nu verkar linjen vara att helt flytta och separera ut laxodlingar från övrig natur. Marine Harvest nämnde att de hade bra samarbete med forskare på sin kvartalspresntation.

      Radera
  3. Hej! Har inte tidigare ägt några norska bolag.. Hur är det med utdelning där? konverteras det om till min valuta? (Passar även på att fråga hur det är med amerikanska aktier).

    Ha det gott.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det beror på ditt aktiekonto om utdelningen växlas eller inte. I en del aktiedepåer ingår valutakonton. Troligen och normalt i ISK så växlas det. Sedan är det bra att veta att du bara får kvitta relativt låga skattebelopp på utländska utdelningar i din ISK. Jag slarvar lite med det men har du tillräckligt stora innehav är det bättre med en traditionella aktiedepå eller en kapitalförsäkring. Har du stora belopp så sök bland bloggarna - frågan finns mer riktigt besvarad av flera andra.

      Radera

Featured Post

Senaste filmerna från vloggen

Här hittar du alltid senaste klippen från mina vloggar - 3 snabba och Sparskolan. Jag fyller även på med andra klipp och poddar dä...

Aktuella data från OECD

Reklam