Portföljens utveckling (från start, risknivå & jfr SIXRX, se egen flik)

söndag 13 september 2015

Suck Telia, byt strategi!

Kommissionen sa som väntat nej till Telias partnerskap med Telenor i Danmark. Nu borde bolaget vända blicken österut, mot besluten som faktiskt spelar roll.

Telia har ett problem

Källa: Börsdata
På ytan är Telia en fin kassako i vilken utdelningsportfölj som helst. Runt 6 procents årlig utdelning år ut och år in. Försäljningen stiger visserligen inte mer än marginellt, vilket den streckade röda linjen ovan visar. Marginalerna faller men det är från en hög nivå - rörelsemarginalen har sedan 2010 backat från 30 till 20 procent. Bakom förändringarna ligger en strukturell förändring, som jag tänkte återkomma till nedan. Till en början tänkte jag bara visat att de fallande marginalerna är en dold och ganska akut värdefälla i Telia.

Källa: Börsdata
Jämför med förutsättningarna i en annan kassakossa - Axfood. Bolaget har haft en direktavkastning på dryga 5 procent, som fallit tillbaka till under 3 procent när aktiekursen stigit. Rörelsemarginalerna ligger stabilt runt 3,5 procent. Precis som för Telia har försäljningsökningen varit modest, runt 3 procent och alltså ungefär i takt med bnp.

Med andra ord två sömniga, lönsamma, bolag där åren rullar på utan sådär värst spännande händelser. Axfoods aktiekurs har dock mer en tredubblats från nivåerna före och direkt efter finanskrisen. Telia däremot har inte rört sig alls. Förklaringen är att Telia inte fått del av den multipelexpansion som alla bolag med stabila kassaflöden kunnat räkna hem när räntan sjunkit. Aktier som upplevs ge en säker avkastning har fungerat som substitut för att placera i obligationer.

I Axfood är det här en synlig risk att ta ställning till inför eventuella räntehöjningar. Problemet för Telia är att aktien mycket väl kan få del av den nedsidan även om den aldrig kunde plocka hem uppsidan. Är det, som jag tror, förväntan om fortsatt lägre marginaler som förhindrat högre multiplar i Telia, så kommer en räntehöjning slå lika hårt mot Telia som mot Axfood. Skillnaden är att i Axfood, kanske, multiplarna ska ned till historiska nivåer. I Telia ska de ned från historiska nivåer till nya lägre nivåer som kan försvaras av de lägre marginalerna och den stillastående försäljningen.

Risken är att om den nedgången kommer blir det en osäkerhet kring både bolag och aktie vilket ger ett negativt momentum. Något i den stilen, som jag skrivit tidigare om i "Disneys dilemma", var det som i somras hände när plötsligt hela marknaden skulle sälja allt med beröring till kabelteve - inklusive genuint starka bolag som Disney.

Antalet kunder på många av Telias marknader planar redan ut eller till och med faller. Det samma gäller intäkten per kund. Det sista är förstås ett ännu större problem. Problemen finns i alla produktkategorier. Telefonin lever redan med det. Kabelteve är tydligt på väg in i ett teknikskifte till strömmade medier. Konkurrensen inom bredband har dock gjort det svårt att tjäna pengar där med. Det finns inte heller några tydliga geografiska mönster vad gäller trenden, även om lönsamheten från början skiljer sig åt. Telia tappar kunder både i Danmark och Kazakhstan, sedan finns en del förvärvad tillväxt som håller uppe siffrorna. Allt det här framgår i bolagets exemplariskt välgödda kvartalsrapport (stort beröm för den och särskilt den informativa excelfilen - kolla gärna in den).

Det kan alltså finnas en riktig värdefälla i Telia, dvs. att det som ser ut som billiga och stabila kassaflöden och direktavkastningar, visar sig dölja ett bolag med stora problem. Lite i bakhuvudet ska man ha att teknikskiften ofta har en tipping point. Tänk exempelvis på övergången från fasta till mobila telefoner. Finns det unga människor som flyttar hemifrån och skaffar ett fast abonnemang fortfarande?

Strategins betydelse

Det viktigaste för att köpa in sig i den fina nuvarande avkastningen i Telia är därför att vara trygg med att bolaget har en stark strategi för kommande år. Tyvärr är det svårt att hitta argument för att så skulle vara fallet.

Ska jag försöka mig på att beskriva vad Telia försöker åstadkomma är det att via bredbandet etablera nästa generations kabelteverelation med kunderna på mogna marknader. Målet är att du ska se på din bredbandsleverantör på det sätt som du tidigare sett på kabeltevebolaget och betala premium för att få bra distribution av bra innehåll. Problemet med det är att till skillnad från kabelteve verkar det inte finnas några tecken på att distributörerna lyckas skära in i innehållsproducenternas vinster. På nätet betalar du för att titta på Disney via kabelteve för att ha ett kanalpaket från en ofta påtvingad distributör.

Samtidigt sitter Telia, för övrigt precis som Disneys kabelteve, på stora fortfarande tickande vinster från den gamla verksamheten, så en ny affärsmodell är inte helt lätt att implementera utan att vinsterna krymper. Nya konkurrenter, som exempelvis Bahnhof, kan pressa bredbandspriserna och försök att mjölka producenterna har hitintills mött motstånd från myndigheterna som kräver nätneutralitet (du får inte mot betalning prioritera någons signaler i nätet). I den här delen av strategin finns alltså ingen trovärdighet just nu. Något måste förändras. Utöver alla andra problem sitter Telia dessutom med en verksamhet i Spanien som inte följer strategin och inte går att sälja.

Samtidigt lägger Telia en hel del resurser på att försöka utnyttja gamla kunskaper på nya marknader. Här är strategin istället att, på olika mer eller mindre lagliga sätt, få access till kundbaser som ännu inte tagit samma tekniksteg som de mogna marknaderna. Det är som att kombinera Tele2 och Millicom i ett bolag. Det finns skäl till att Kinnevik inte gjorde det.

Nu är det inte så att de nya marknaderna är befriade från problemen på det gamla marknaderna. Även här är den organiska tillväxten i antal kunder låg och intäkten per kund på många marknader redan fallande. I realiteten är Telia alltså ett bolag med starkt kassaflöde men svag tillväxt som använt sina resurser för att köpa bolag i öst med starkt kassaflöde och svag tillväxt. Courtaget i den affären är de mutor bolaget betalat.

Ett tredje, mindre, del i den röriga strategin är köpet av en del av Spotify. Tanken här är att få den vertikala hävstång som det inom kabelteve varit att äga både innehåll och distribution. Tänk Disney eller Viasat som exempel eller för den delen Bonniers historik inom tidningsmarknaden.

Det där var min beskrivning - så här beskriver VD:n Johan Dennerlind strategin för Telia:

TeliaSonera befinner sig på en förändringsresa för att bli den nya generationens telekombolag och vi kommer att uppnå det genom att förstärka vår kärnverksamhet och undersöka möjligheter i närliggande områden. För att lyckas behöver vi driva på innovationen inom hela koncernen för att förbättra kundupplevesen och få fram ny relevanta tjänster. Vi kommer att samarbeta med partners för att särskilja oss och få fram tjänsterna snabbare. Under det senaste kvartalet har vi tagit flera initiativ, speciellt inom musik, vilket blev tydligt genom vårt nya partnerskap för innovation med Spotify.


Lagarna är inte obegripliga

Var strategin lätt att hänga med i? Nej, det tycker inte jag heller. En effekt av det inom Telia verkar vara diverse livsuppehållande åtgärder snarare än verkliga strukturgrepp. Ett sådant var att varken köpa mer eller sälja allt på den olönsamma danska marknaden. Istället fattade bolaget det, från legalt perspektiv, märkliga beslutet att försöka sig på ett lokalt partnerskap med Telenor.

Den som kan något om konkurrensrätt vet att telekom klickar i många av boxarna i myndigheternas checklista. Koncentrerade marknader, statlig reglering, accessproblematik, både horisontell och veritkal integrering för att maximera den egna marknadsställningen, diverse tekniska samarbeten (som delade master o.d.), investeringar som ger inträdesbarriärer och tjänster som är allmänna nyttigheter som politiken vill att de ska vara gränsöverskridande. Det finns helt enkelt ett skäl till att staten i de flesta länder tycker att telekom utöver konkurrensreglerna även ska regleras genom separata myndigheter. I Sverige är det PTS som kompletterar Konkurrensverket.

Digital infrastruktur är därtill ett högprioriterat område för staten. Det har Google och Disney fått erfara under våren, "Google’s $6 Billion Miscalculation on the EU" (Businessweek) respektive "EU goes after Mickey Mouse in latest antitrust charge" (The Verge). När Telia och Telenor bestämde sig för att chansa på att slå i ihop sina danska verksamheter var det således inte utan vetskap om riskerna.

Den som vet lite till om lagstiftningen vet att samarbeten ofta bedöms hårdare än rena försäljningar. Inget konstigt i det. Marknaden blir ju inte bara av med en spelare utan även en potentiell framtida konkurrent om bolagen väljer partnerskap istället för köp. Dessutom ger samarbeten vägar rakt mellan bolagens ledningar som kan leda till karteller på andra marknader. Det är därför svårt att förstå hur Telia och Telenor tänkte när de valde precis den här vägen i Danmark.

Resultatet blev det väntade - "Telenor, TeliaSonera quit Danish merger in warning sign for future M&A activity" (Mobile World). Bolagen hade kokat ihop ett underligt förslag där de först skulle slå ihop sina verksamheter och sedan för att värna konkurrensen skulle upplåta utrymme till en ny ännu inte identifierad fjärde operatör på marknaden (men inom deras infrastruktur). Snurrigt, komplicerat och framför allt juridiskt helt orealistiskt. Typexemplet på ett affärsupplägg format på ett advokatkontor. För om det verkligen hade varit en bra idé att, på de premisser Telia och Telenor dikterade, nyetablera ett nytt bolag via befintliga nät, så hade det förstås varit en ovanligt dålig idé att slå ihop Telia och Telenor och lämna vägen öppen för en ny konkurrent. Självklart såg kommissionen igenom det här upplägget.

Ett annat pedagogiskt problem för bolagen är att förklara varför de å ena sidan tycker att lönsamheten är för dålig och å andra sidan vill vara kvar på marknaden i ett gemensamt bolag. Den enda rimliga förklaringen är ju då att de vill sänka konkurrenstrycket. Det hade varit betydligt svårare för kommissionen att vinna en process om endera parten hade sålt sitt innehav med hänvisning till att Danmark var en marknad de ville lämna.

Telias strukturproblem

Frågan är varför bolagen ens försökte genomföra det här upplägget. Det är rätt tydligt att Telia och Telenor begrep sitt hopplösa juridiska läge när de vek sig för kommissionens invändningar och återkallade affären. I andra sammanhang brukar just telekom vara en bransch där aktörerna inte har så mycket emot att processa i domstol i konkurrensfrågor. Det kostar inte så mycket, jämfört med andra branscher, att leva med den osäkerheten. Folk byter inte på kort sikt operatör bara för att det är osäkert om det blir en sammanslagning eller ej. 

Varför gav sig då Telia in det här samarbetet? Förklaringen är att Telias danska vinster inte täcker framtida investeringsbehov i landet. Ebitda-marginaler före engångskostnader på runt 11 procent räcker inte. Den svenska verksamheten ligger, som jämförelse, på drygt 37 procent och i Euroasien är 50-60 procent normen.

En försäljning av verksamheten i Danmark hade alltså varit ett vettigt alternativ. Det vore i så fall inte det första svenska företag som upptäckte att konkurrensen "over there" inte riktigt är det vi är vana vid här hemma. Till skillnad från Spanien, där det varit svårt att hitta köpare, hade det dessutom säkert varit en möjlig väg. Det är ju det osentimentala spåret som Tele2 har valt. Men ok, det är rimligt att Telia ser Norden möjligen inklusive Baltikum som en hemmamarknad. Vem vet, det kanske finns några synergieffekter att kunna erbjuda nordiska företag tjänster och möjligen (mer tveksamt) motsvarande även för privatmarknaden. 

Gör något!

Nu sitter dock Telia med ännu ett olöst problem. Svårt att sälja i Spanien, mutproblem och politisk osäkerhet i Euroasien och ofullbordad konsolidering i Danmark. Allt det här medan branschen genomgår sin kanske största och svåraste strukturförändring sedan mobiltelefonin kom. Samtidigt är som sagt aktiekursen troligen dopad av den låga räntan. Det osar katt minst sagt. 

En rimlig och värdeskapande åtgärd vore att renodla företaget. Sälj eller dela ut verksamheten i Euroasien, sälj i Spanien och Danmark. Växla över till en mer innehållsdriven strategi där det stora kundregistren är säljargument för nya tjänster. 

Lite som det där andra bolaget, vad heter det nu igen... just det Kinnevik. Det har visst en telekomoperatör som heter Tele2. Kolla in deras strategi, både bolaget och huvudägaren är något på spåren.


24 kommentarer:

  1. Men holy shit vilken bra fundamental analys. Clap Clap!
    Hemköp(68st butiker i nedåtgående trend) borde byta namn till Willys(170 butiker under expansion), allt annat känns bara fel!

    Den stora frågan är vem som äger Citygross? Var i en sån butik föra veckan, och där har vi en utmanare till ICA.

    Allt gott
    /DanielWikstrom

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Dagligvaruhandeln är ett spännande ämne i sig. Pågår en hel del där. Digitalisering, tjänsternas internet och amerikaner som slutat laga mat hemma i nya trenden "do it for me" är två fenomen.

      Radera
  2. Riktigt bra text, och speglar även mina farhågor kring Telia, även om de inte varit så specifika som ovan analys.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Tittade in på din välskrivna men skönt tidsmässigt oregelbundna blogg :)

      http://billigaaktier.blogspot.se/?m=1

      Du får twittra eller något i den stilen så man vet när du lagt ut något nytt.

      Radera
  3. Jag delar dina farhågor om Telia. Köpet av (1%) av Spotify känns enormt märkligt och kommer inte bidra med något. Vaddå ska man köpa in sig för att kunna skapa spännande samarbeten?? Har man sådana ideér i pipeline kan man genomföra dom tillsammans med Spotify utan delägarskap. Köpet känns minst sagt desperat. Tyvärr tror jag inte nya företagsledningen har insett allvaret och dom känns inte rätt för att maximera aktieägarvärdet. Att försöka köpa upp Mtg eller Bahnhof hade varit mkt mer intressant. Känns även som det inte finns någon plan angående Turkcell och Megafon. Kabel tv-sattsningarna (fiberutbyggnader) kändes för några år intressanta men redan nu är jag ytterst tveksam till dom. Marknaden förändras snabbt, mycket snabbt. Mtg däremot, tror jag är ett dolt guldkorn med mkt intressanta sporting ambitioner. Bra inlägg, tack! Med vänlig hälsning, Anders

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra att du tar upp Turkcell. Den konflikten har pågått över 10 år. Nu har Telia nog vunnit en pyrrusseger. Skadestånd som kanske betalas ut verkar bli resultatet. Frågan är vilka värden som gått förlorade på vägen. Kanske viktigare är det du är inne på. Hade ett Telia som inte var upptaget av konflikter utomlands istället köpt Bahnhof? När det gäller integrering till innehåll har det väl inte gått så bra ännu så länge för Telia. Varken deras on demand eller satsningen Svtr känns helt bra. Om de nu ska ha en massa samarbeten - varför inte slå ihop påsarna med Hbo Nordic?

      Mer allmänt tycker jag det är tråkigt att ledningen och bolaget känns så ofokuserat, som du skriver. Lite onödigt - det saknas kanske starka ägare.

      Radera
  4. Tack för ett bra inlägg! Håller med om att trixandet tillsammans med Telenor angående de danska verksamheterna var märkligt. Även en lekman som jag tyckte att det lät väldigt osannolikt att affären skulle godkännas med tanke på den (ännu tydligare) oligopolmarknad som skulle ha uppstått.

    Jag har ett litet Teliainnehav som jag på sistone börjat fundera på att antingen göra mig av med eller utöka. Mina argument för att sälja har varit ungefär desamma som de du förde fram här, men inte lika välunderbyggda och stringenta. Att utöka eller behålla känns mindre intressant nu...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Jag har nästan också alltid haft de svenska telekombolagen på bevakning. På ett plan känns det ju som att i den era vi lever borde det vara bra att äga infrastrukturen för digital distribution. Det är ju dock bara att bolagen inte fått till det ännu. Vore kul om Telia fick ordning på sin affärsmodell.

      Det enda vi ägt är dock Millicom. Där var det mer fart och fläkt :)

      Radera
  5. Stor tumme upp över denna text och tankar! Mer sånt! Får man kanske göra en efterlysning av dina tankar kring Millicom? :)

    Förövrigt är jag lite inne på samma spår som kommentaren från "Anders" här ovan, jag tror MTG också kan vara lite av ett dolt guldkorn, sport och ffa deras satsningar kring esport, youtube-nätverk etc. Känns bra att dem gör sig av med den ryska verksamheten också som varit ett allmänt orosmoln. Men att marknaden känner en osäkerhet kring mediabolag är tydligt sett till MTGs kursutveckling, och kanske inte så konstigt me tanke på förändringarna inom branschen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gissar att MTG fortfarande är ett kärninnehav för Kinnevik men vem vet. Det vore en spännande affär om Telia köpte. De behöver städa en del i Ryssland och det är ju Telia vana vid.

      Millicom gillar jag även om de har motvind nu i den allmänna pressen på tillväxtländer. Vore kul att skriva ett eget inlägg om dem, får se om tillfälle ges. Några korta reflektioner:
      1. Millicom har samma problem med fsg per kund (arpu) som Telia i de delar bolaget säljer kontantkort
      2. Bolaget har intressanta nischer i e-handel och mobila betalningar på några av sina marknader men konkurrensen är hård både från lokala aktörer och potentiellt från globala jättar som Amazon, Alibaba, eBay/paypal, kortbolagen och Apple. Lite otydligt hur långt det räcker men Millicom gör sitt försök bra verkar det.
      3. Väldigt mycket politik och lokala problem som Millicom dock är bra på att kryssa fram i.
      4. Goldman Sachs trodde på 750 kronor om något år. Kanske det, om (ett stort sådant) bolaget klarar punkt 2 ovan

      Radera
  6. Tack för bra analys (åter igen). Är det helt orimligt att Telia styckas för att få lite mer stringens och värden? Inte helt omöjligt tror jag, Eurasien blir en del, Norden en. Spotifydelen känns mycket konstig. Har något stort bolag köpt 1% någonsin tidigare? Och till vilken värdering? Jag behåller för utdelningens skull och hoppet om uppdelning

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är absolut inte uteslutet med en uppdelning av bolaget. Många analytiker har detta som favoritalternativ. Det verkar dock inte ha något fäste inom bolaget eller hos större ägare. Ett problem för Telia är väl annars just att ingen ägare sätter sig vid rodret. Det skulle pigga upp med en aktieaktivist som började dammsuga bland småägarna.

      Radera
  7. Ett telekombolag som inte växer organiskt, tror sig vara ett investmentbolag och skriver av tillgångarna i långsammare takt än man måste nyinvestera. Förstår varför direktavkastningen är hög..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med om att investeringsbehoven skulle kunna vara ett problem i värderingen. Nu har ju dock Telia lånat upp pengar nästan gratis för riktigt långt framåt. Det du skriver är absolut typiska trigger för en nedgång om en sådan skulle komma.

      Radera
  8. Fantastiskt läsvärt, kan bara instämma med det Billiga Aktier skrev, att du sätter fingret på ngt man (läs: jag) varit lite osäker på men då så mkt annat dragit iväg värderingsmässigt har Telia varit en av få aktier som inte känts alldeles för dyr på sistone. Men efter beslutet om Danmark häromdagen sålde jag allt. Önskar jag insett detta lite tidigare och sålt av när de fortfarande befann sig norr om femtilappen. Kanske är man dum som inte avvaktar lite, kanske kursen återhämtar sig lite men det känns också som att det är mer som talar emot än som talar för det och att det vore skönt att sälja av den innan börsen dippar nästa gång, så man inte blir sittande med en aktie man kanske eg. inte vill ha på sikt men som fallti så mkt att man drar sig för att sälja den.
    Undrar om inte den här bloggen håller på att axla Lundaluppens mantel som en av de mer läsvärda i aktie/ekonomivärlden? Namnet, Gottodix, har hållit mig lite skeptisk ett tag då jag varit osäker på vad bloggens fokus varit men lyckligtvis har jag på sistone hittat hit allt oftare.
    Hatten av för en lovande blogg.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Svårt att veta med tajmingen. Nu kommer ju fesbesked nästa vecka. Det är rätt lite inprisat där och alla kassakossor på börsen har vänt uppåt efter att Kinaoron tilltog (på bekostnad av cykliskt). Signaler om högre ränta skulle kunna vända tillbaka det flödet och då faller Telia. Men visst, kvittrar duvorna på torsdag så lär Telia kunna återhämta sig. Du får tänka som jag brukar göra - gjorde du rätt är du proffs, annars var det otur.

      Kul att du gillar bloggen! Jämförelsen med Lundaluppen lägger ribban högt, ska försöka leva upp till det. Jag tänker ju att bloggen heter Molekylär Ekonomi. Det ska spegla min nördighet och låna inspiration från samma namn med biologi eller gastronomi istället för ekonomi. Gottodix är en sammansättning från en initial i mitt namn och min favoritkonstnär. Fast det kanske blev en sådär webbadress :)

      Radera
  9. Tja, Jag gillar Både Telia(utdelnings case), Tele2(Uppköpskandidat + utdelning tills det händer) och Bahnhof(Tillväxt) av olika anledningar. Jag har lite insikt i telecom branschen och jag håller med om att Spanien är något som dom borde göra sig av med eller förvärva sig större. Danmark borde man försöka förvärva sig större när samarbetet inte gick i hamn alternativt aggressiv kampanj för att öka kundbasen. Man behöver upp i kritisk massa för att få kostnadstäckning. Jag tror Telia har helt rätt som håller Skandinavien som en hemmamarknad och kryddar mer expansiva marknader. Det är dessa nya marknader som kommer kunna hålla bolaget stabilt utdelande i framtiden. Problemen jag ser i Telia är att det är en stor och långsam statlig organisation som har många gamla plattformar och system som behöver ersättas/avvecklas. Angående det stora teknikskiftet är Telia är en av världens största internetoperatörer och dom växer. Det är givetvis inte allt men det är helt klart något. På tal om Tele2 gillar jag dom också men av anledningen att dom bör blir uppköpta efter försäljningarna av verksamhetsdelarna fins det större möjlighet att någon köper upp dom även om dom annonserat att dom nu är på förvärvande sidan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Intressant. Det var också en bra komplettering till andra sidan av det här myntet. För självklart är inte allt med Telia dåligt (hoppas jag inte gav det intrycket). Håller med om att det borde finnas något i rollen som internetdistributör av rang. Bolagets historiska band till Ericsson är inte heller fel där. Nu har ju för all del även det bolaget svårt att förverkliga son potential.

      För min del har jag inte upplevt tillväxtländernas telekommarknader som mer stabila än mogna marknader. Har ägt och följt Millicom och där svänger det ordentligt över tiden - både i politiska förutsättningar och lönsamhet. Tillväxtländerna har också en tendens att hoppa över lönsamma steg som vi haft (typ att mjölka en marknad några decennier på fast telefoni). För Telia är väl Turkcell och Kazakstan (även utan mutproblem) exempel på att det inte är så enkelt?

      Kan för övrigt bara trycka på gillarknappen för att det statliga ägandet i Telia är ett problem och att Tele2 är intressant av de skäl du skriver.

      Radera
    2. Glömde säga tack för intressant inlägg och nu svar, Jag tänker mig tillväxtmarknaderna lite som att man behöver "muta in" sitt område medan det fins tillgång till nya marknader och möjlighet innan andra har tagit dom. Det är inte här och nu jag förväntar mig lönsamhet där ifrån utan om 5+? år när Telia har kommit på plats med infrastruktur och är en av dom stora på marknaden så kan pengarna ticka in. Det nya fast telefoni att mjölka är internet och fiber, har du väl installerat en fiber till huset så är chansen att någon betalar kostnaden att dra in ytterligare en mycket lägre. Eller om man tänker större om man drar fiber till en stad och levererar där så är chansen att någon annan gör samma investering i efterhand mycket lägre då det redan fins en spelare som tagit first First-mover advantage. Problemet är att infrastrukturen behöver byggas och det kostar $$$ men sedan över tid räknas det hem. Mutorna är för mig inte ett direkt problem. Det är så affärer görs i vissa delar av världen... även om jag inte älskar det så förstår jag att alla delar av världen inte funkar som här hemma. Vad är problemet med Turkcell förutom att dom inte kommer överens med dom andra ägarna? Jag tänker att det är en vettig kandidat att köpa mer i för Telia så borde det lösa sig? :-)
      En grej till jag kom på angående Bahnhof så är det en ganska stor skillnad att dom har ingen egen infrastruktur den hyrs av andra operatörer och företag som äger den. Detta gör att det blir mindre kostnad här och nu men sämre avkastning över tid då man har pengar som ska betalas ut till dom som äger infrastrukturen t.ex. Skanova samt att man sitter lite i knät hos dom som äger infrastrukturen. Det jag ser som störst risk i Telia är regleringar som kan förstöra. T.ex. att EU nu tar bort roamingavgifter.

      Radera
    3. Nätverkseffekter är förstås bra. Det är ju som jag skrev i någon av de andra kommentarerna ett av skälen att den här typen av bolag lockar. Nu har ju dock telekom varit överetablerat med låga priser ett tag, så det är inte bara av goda med fasta kostnader. Det kan ibland locka till sig fler än marknaden klarar men sakna mekanism för att rensa ut förloraren (alla har ju redan investerat bort sig).

      På flera av de nya marknaderna är det ju inget fel på lönsamheten. 50-60 procents rörelsemarginal skäms inte för sig. Tillväxten har däremot varit skral i flera fall, liksom utvecklingen för lönsamheten. En av kommentarerna ovan gällde investeringar, även här är det svårt att sia om hur det går på dessa nya marknader. Det kan som sagt svänga ordentligt inom telekom när politiken är igång. I det sammanhanget underlättar det inte att det är mutmarknader. Bofors, som mutade sig till order i Indien på 80-talet, har nog knappt satt sin fot på den marknaden därefter.

      Det sagt - alla länder behöver ju infrastruktur. Så visst går det att beskriva ett case.

      Håller med dig om regleringsrisken. Själv håller jag ett öga på utvecklingen av reglerna om nätneutralitet.

      Radera
  10. Bra inlägg! Alltid kul att läsa tänkvärda inlägg!

    När krisen kommer ordentligt så kommer Telia absolut sjunka till nya låga nivåer. Det är dock kortsiktigt i mina ögon. Jag gillar Telia som ett utdelningscase och tycker att bolaget har fler plus än minus. De tjänar pengar på data efter den enorma prispress som var till en början. Precis som att telenätet blev omodernt kommer bredbandsnätet bli det om 10-20 år. Det är verkligen bara en tidsfråga. Sedan kommer Telia också kunna ta betalt av dataleverantörer så som Netflix och därmed kapitalisera nätet bättre. Frågan är när de kan införa det och vem av dem som kommer bli först.

    Sedan håller jag med dig om att dela upp tillväxt och stabil verksamhet. Tror dock rysslandskrisen har satt stopp för det och det kommer nog bli så att man får fortsätta sitta i de korrupta länderna för att inte förstöra kapitalet helt. Lika så med Spanien i och med att det inte återhämtat sig än.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hallå! Kul att växla några rader med dig. Det var ett tag sedan, åtminstone bloggledes :)

      Jag är inte helt övertygad om att Telia kommer lyckas ta betalt av innehållsleverantörerna. Digital gränsöverskridande infrastruktur tillhör de högsta ekonomiska prioirteringarna inom EU. Både USA och EU har långt gångna planer på att kräva nätneutralitet. USA har redan sin första lagstiftning i frågan.

      Konkurrensmyndigheterna har ju också i åtanke hur det gick med betalmarknaderna när bankerna tilläts bygga upp sina motsvarande modeller - där handlaren står för kostnaden som kunden skapar. Fast skulle det lyckas så vore det förstås en game changer av rang.

      Möjligen finns det pengar att hämta i att sitta på trådarna. Det beror ju också på bl.a. hur myndigheterna styr prissättningen och teknikutvecklingen.

      Det kanske blir så att man sitter kvar med innehaven i öst. Det skulle väl i och för sig ändå gå att dela upp det i två bolag? En annan aspekt av förfallet i några av länderna i österled är att någon form av de facto förstatligande eller nationalisering inte går att utesluta. Det åkte ju MTG på i Ryssland.

      Radera
  11. Ser också Apples nya giv med delbetalning på Iphone som en stor risk och möjlig game changer för operatörer. //Anders

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med. Tar nog lite tid innan det biter men varje steg gör strategin allt tydligare. Skrev ju om det häromdagen :)

      http://gottodix.blogspot.se/2015/09/apples-nya-strategi-direkt-till-dig.html

      Radera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Featured Post

Senaste filmerna från vloggen

Här hittar du alltid senaste klippen från mina vloggar - 3 snabba och Sparskolan. Jag fyller även på med andra klipp och poddar dä...

Aktuella data från OECD

Reklam