Kontanter och andra sätt att hantera börsosäkerhet

Läste med intresse senaste ”SEB Nordic Outlook”. I det här inlägget tänkte jag titta på några alternativ för riskhantering utifrån de delar av deras rapport jag köper

Namnet till trots är det en utblick över hela världsekonomin. SEB gillar fortsatt börser och krediter framför exempelvis ränteinvesteringar. Årets tillväxt tror banken för världen landar på helt ok 3,2 procent. Inriktningen för investeringar rekommenderar banken mot börser och krediter. Europa ser ok ut men USA är förstahandsvalet. Där är gissningen att FED börjar höja snart men sedan tar det lugnt. 10-åringen räknar SEB med att den når 2,45 till årsskiftet och sedan fortsätter uppåt. Euro/usd räknar SEB fortfarande med att de når paritet, även om takten är svår att sia om. När det gäller svenska kronan har den snart bottnat och så småningom lär den börja vandra uppåt.

Kina är lockar inte men skrämmer inte heller. Inbromsningen är otäck och vi har inte sett slutet på turbulensen. Däremot finns pengar för stimulans. Valutan tror SEB stärks med ytterligare några procent mot dollarn. Det stora problemet banken ser är tillväxtmarknaderna. Där finns det många och påtagliga hot. Ett möjligt alternativ är Indien. Råvarurean slutligen ser banken inget slut på.

Mer om FED

Mycket i analysen hänger på att FED höjer räntan men sedan tar det lugnt länge. I de senaste veckobrevet från WSJ Central Banking noterar John Hilsenrath att FED under sommaren blivit sittande med alltmer orealistiskt höga räntebanor för de kommande åren. Skillnaden mot vad marknaden prisar in har successivt vuxit. Till del beror det på mer tillfälliga kapitalflöden och fallande börser. Oavsett hur man räknar blir det dock en rätt stor skillnad kvar. Det är därför nästan utgångspunkten att FED både sänker nivån och förlänger perioden med planerade räntehöjningar.

SEB kommer till slutsatsen att FED höjer, kanske trots allt i september, men att det sedan dröjer ett tag till nästa tillfällen. En vanligare gissning är att första höjningen får vänta en aning men den frågan är ändå bara intressant på marginalen. Nästan alla ser ungefär samma sak fortfarande – väl sammanfattat  

Riskerna vi redan hade

I stort sett tycker jag SEB ligger rätt, det är ett annat inlägg att nyansera med min bild. Här tänkte jag istället titta på vilka risker som kan behöva åtgärdas i portföljen och hur det ändrats senaste månaden.

• Räntedriven multipelpress med början på USA-börser 

Före den senaste nedgången var det här ett populärt ämne. Min inställning är att den här risken redan var osannolik på kort sikt. Det har jag skrivit om i inlägget - "Vad händer med börsen om FED höjer räntan". 

Nu framstår det som än mer troligt att det blir långsamma eller till och med uppskjutna räntehöjningar, så det är inte en risk jag oroar mig för. Det här lär hända, kanske inte förr men helt säkert senare. Just nu är det dock inget jag prioriterar. 

Däremot ligger vi kvar med vår blankade position i amerikanska statspapper men den får nog nu mer ses som en del av vår maximering av avkastning, dvs. en spekulation snarare än en riskminimering. Jag tänkte helt enkelt låta den ligga till dess vi, hoppas jag, tjänat lite pengar på den. Vid den tidpunkten räknar jag dessutom med att den åter blivit relevant som riskhantering.

• Normalisering leder till kapitalflöden mellan branscher och tillgångsslag

En annan effekt av räntehöjningar är att kapital, troligen, flyttar från säkra lågavkastande investeringar samt högriskinvesteringar med motsvarande avkastning till mer normala stadiga kassaflöden med rimlig tillväxt. Den rörelsen är sannolikt på väg, om räntorna börjar stiga. Den troliga takten är dock gissningsvis låg. 

Det är därför knappast något att oroa sig för men visst - för den som likt mig tror på konjunkturen är det rimligt att långsamt börja genomföra en sektorrotation av portföljen. Tajmingen för det är rätt bra när det kommer till pris, eftersom många "vanliga" bolag tagit mycket stryk de senaste dagarna. Samtidigt krockar den här risken med några av de aktuella kraschriskerna kopplade till konjunkturoron enligt SHB. 

Det kan väl stämma. Med andra ord, ingen brådska med den här risken

• Räntedriven krasch i högavkastande obligationer och tillgångstunga aktier

Det här har fram till nyligen varit det jag tyckt varit en av de största utmaningarna för ekonomin. Om räntan på statsobligationer stiger finns det mycket pengar som ska tillbaka in i rätt avkastning. Kombinera det med nästa risk och det finns en grupp bolag, i energisektorn, och oljeproducerande tillväxtländer som ser ut att ligga mycket risigt till. De risker som finns för dessa obligationer skulle snabbt kunna leda till en flykt från hela gruppen. 

Nu har ju dock risken för press på räntorna minskat. Då minskar också den här risken. Den kan till och med ha vänts till en, viss, investeringsmöjlighet på kort sikt. På längre sikt, när Kinaoron lägger sig, är det fortfarande en typ av investeringar som för med sig stor risk. 

• Obalans i utbud och efterfrågan av råvaror påverkar ekonomier olika och kan leda till skuldkris i vissa länder och bland vissa producenter

För närvarande finns det inget som ens antyder att utbud och efterfrågan på råvaror skulle mötas. Allt för stora investeringar fanns redan i exempelvis olja. Där sitter nu marknaden fast i att Saudiarabien pumpar för att behålla marknadsandelar, skifferoljan för att det är en del av deras långsiktiga affärsplan och resten av världen för att annars går de i konkurs (nåja inte riktigt alla och inte bara därför). Samtidigt stiger förvisso efterfrågan men det är en delvis ny information att Kinas industriproduktion och investeringar utvecklas långsammare än väntat.

Bilden av att råvaror är en fallande kniv är rätt entydig just nu. Det lär väl vända så småningom men just nu är den den tidpunkten avlägsen. Billiga råvaror bör vara med i bedömningen även framöver.

Kinariskerna

Källa: Financial Times

• Lägre global tillväxt när Kina bromsar in

När börserna föll som mest och bredast växte det här fram som ett tema. Det finns det egentligen ingen direkt täckning för - som jag senast kommenterade i "Broken China?". Den slutsatsen kommer även SEB till i den ovan citerade rapporten ovan. En synlig effekt är rimlig att förvänta sig men inte mer. För börsen betyder någon tiondel nog snarast något positivt i form av att centralbankernas expansiva politik fortsätter lite längre då.

• Förtroendeeffekter av Kinas misslyckade ingripande för att rädda börsen

En vanligare argumentation en man skulle kunna tro är att Kinas regering skadar förtroendet antingen för den egna ekonomin eller till och med för centralbankers förmåga att ingripa vid problem. Det första kanske kan vara sant. En kollaps på börsen i Shanghai är inte helt utesluten. Det är däremot tveksamt om det kommer betyda så mycket mer än när Riksbanken förlorade marknadens förtroende på nittiotalet. 

Den andra risken ligger det något i. Det har funnits en bild att centralbanker, numera, kan lösa ut vilken kris som helst med nya pengar. Det är möjligt att den bilden nu bleknat en aning. Det i sin tur skulle kunna leda till misstro mot de gigantiska skuldberg som hela världen satt sig på. 

Frågan är dock om den risken faller ut mer än på ett begränsat plan. Om jag ska vara elak är min personliga gissning att kinesiska pensionssparare kommer att sälja sina aktier till kinesiska pensionsfonder, så den bubblan flyttas egentligen mellan två böcker med samma ägare. Det finns  fler länder med ruttna pensionssystem och en åldrande befolkning, så det är inget som gör Kina unikt och framför allt inget som övriga börser bryr sig så mycket om.

• Kapitalutflöde från marknaden när Kina sänker sina lån

Hela den kinesiska ekonomin är påfallande lik den svenska på nittiotalet. En stor del av börsens tillväxt precis som fastighetsmarknadens och investeringar har varit lånefinansierat. Med fallande värde på säkerheterna måste lånens stängas. Det är för övrigt en del av regeringens allmänna mål för ekonomin att sänka lånefinansieringen. Kina har gott om pengar, så där kanske inte problemen bubblar upp. Det lär det däremot göra på de tillväxtmarknader som levet gott på höga kinesiska investeringar. 

Det här framstår som något som kommer att hända snarare än som en fråga om sannolikheter. Det är väl mer en analys av effekten som är relevant. Där framgår det av bilden ovan att vissa länder är hårdare drabbade än andra.

• Skuldkris i tillväxtländer 

Det ser ut som att ett antal länder inte kommer att kunna eller välja att betala sina skulder framöver. En förklaring är stora skuldbördor och försvagade kassaflöden, som är fallet i alla råvarutunga länder. En annan är exponering mot skulder i utländsk valuta - som är fallet i stora delar av Afrika. En tredje är att staterna inte kan höja inflationen, som brukar vara sättet att lösa höga skulder, eftersom den privata sektorn inte skulle klara räntorna och sin låneexponering. Då blir det bästa sättet att försöka skriva ned skulderna. 

I vilken form det här inträffar är inte självklart. Däremot blinkar alla varningslampor för att det kommer.

• Fortsatta kinesiska devalveringar, starkare dollar eller andra valutaförändringar slår på vissa marknader

Omvärderingarna av olika valutor är långt ifrån över. I några fall, som mellan dollarn och euron, blir det sannolikt ett mer relativt spel om vem som får exportera till vem. För tillväxtländerna är risken däremot överhängande att handelsbalansen försämras och utländska investeringar minskar. 

Det här är också en risk jag nästan ser som ett faktum.

• Direkta effekter av att Kinas import och inhemska efterfrågan tappar fart

Kinas ekonomi förändras. Det är ett faktum. Frågan är möjligen takten och om landet har kontroll på händelseförloppet. Det kommer påverka industriproduktionen, särskilt på kort sikt. Det kommer också förstärka överutbud på många varor. Särskilt generiska produkter riktade till industrin känns hotade. Däremot verkar det samma inte gälla för konsumtion.

Ytterligare en risk det inte går att blunda för.

Några möjliga sätt att hantera riskerna

Olika investeringar klarar olika risker olika bra. En lista på möjliga tillgångsslag med underindelning blir rätt lång.  Jag har tagit med en hel del alternativ, vissa överlappande, för att visa att det finns många sätt att reglera risk. Komplettera gärna om det är något ni saknar.

Min poäng är att försöka identifiera en kortsiktig riskhantering. Då krävs det en ganska tydlig avgränsning vad det är man vill skydda sig mot - annars blir det väldigt allmänt hållet. En enklare modell, som passar bra för passiva investerare och på längre sikt, finns på Rikatillsammans. 

• Kontanter och kortränteplaceringar (främst stater och banker men även vissa andra bolag)
• Aktier (delvis överlappande kategorier)
• Förhoppningsbolag (högt värderade affärsidéer som ännu inte genererar vinst)
• Tillväxtaktier (bolag med hög tillväxt i försäljning och vinst)
• Defensiva, lågbetaaktier (stabila bolag med "säkra vinster")
• Rätt geografisk exponering (nu USA och Europa, inte tillväxtmarknader eller ens Asien)
• Cykliska aktier (vinster som följer konjunkturen)
• Konsumtionsaktier
• Industribolag
• Mikrobolag och onoterat (motsvarande riskkapitalistbolag)
• Stora bolag

• Ränteinvesteringar
• Statsobligationer låg avkastning (mogna marknader) - här har vi t.o.m. blankat
• Statsobligationer hög avkastning (tillväxtmarknader)
• Företagsobligationer låg avkastning (säkra bolag)
• Företagsobligationer hög avkastning (riskfyllda bolag)
• Fastigheter
• Boende
• Kommersiella lokaler
• Valutor
• Råvaror
• Industrimetaller och andra input i tillverkning (ex. skog) 
• Spannmål 
• Ädelmetaller
• Hedgefonder (här avses olika relativinvesteringar för att få en stabil avkastning på felprissättningar)

Riskhantering

1. Obalans i utbud och efterfrågan av råvaror påverkar ekonomier olika och kan leda till skuldkris i vissa länder och bland vissa producenter
2. Kapitalutflöde från marknaden när Kina sänker sina lån
3. Skuldkris i tillväxtländer
4. Fortsatta kinesiska devalveringar, starkare dollar eller andra valutaförändringar slår på vissa marknader
5. Direkta effekter av att Kinas import och inhemska efterfrågan tappar fart

Ovanstående fem risker tycker jag det är värt att prioritera. Några av de andra lär dyka upp igen, som risken för en obligationsbubbla. Där vi dock inte just nu. 

Utifrån ovanstående lista har min huvudsakliga riskhantering varit att plocka bort investeringar som går emot någon av riskerna. Världen är så full av andra tillfällen. 

Några ord om några hedgar i listan ovan

En del av det frågor jag fått kring min syn på olika tillgångsslag. Därför har jag färgat olika delar i olika färger. Vårt försvar av portföljen just nu är helt enkelt att vi redan har den riskexponering.