Portföljens utveckling (från start, risknivå & jfr SIXRX, se egen flik)

söndag 22 november 2015

Därför går jag tillbaka in på tillväxtmarknader nu

Vid någon punkt blir girigheten större än rädslan. Där är jag nu när det gäller råvaror och tillväxtmarknader.

Iskalla Afrika 

Inget var så kallt som Afrika och Latinamerika i somras, åtminstone inte på aktiemarknaden. Det skulle i så fall ha varit Ryssland. Även en bister sommar kan dock gå över i en mild vinter. För plötsligt är det näst hetaste ämnet i världens finanstidningar att årets förlorare – råvaror och tillväxtländer – kanske till slut har nått bottenkänning.

Om vi börjar med att vi verkligen är på låga nivåer nu så kommer några exempel här.  ”Prices for Base Metals Plummet” (Wsj), koppar är på den lägsta nivån på sex år och för nickel får man gå tillbaka till 2003 för att komma billigare undan.

Riktigt spektakulär var den här nyheten – ”Baltic Dry Hits New Low; What It Means, and Doesn’t Mean” (Wsj). Baltic Dry mäter priset för ”torra” frakter, dvs containers och liknande. Det här brukar ses som en indikator dels på världshandeln, dels på konjunktur i Kina och Europa. Det senaste värdet var det lägsta sedan mätningarna inleddes 1985. Ett annat index, Bloombergs råvaruindex, letade sig ned till den lägsta nivån sedan 1999.
  


Det här börjar göra riktigt ont på många marknader. Så här säger en uppgiven grekisk redare till Wsj.

It’s a bloodbath, I’ve been in the business for 25 years and never seen it so bad.”

Vänta lite, ringer det inte en klocka här. Alla vi som älskar investeringar kommer förstås att tänka på baron Rotshilds klassiska citat:  

"Buy when there's blood in the streets, even if the blood is your own."

[Tillägg Aktieingenjören har en läsvärd kommentar nedan där han ger bakgrunden om Rotshild och påpekar citatet är eb nyt som ibland använts i obehagliga sammanhang].


Bottenkänning?
Kan det vara så att vi är framme vid detta klassiska läge för tillväxtländer och råvaror? Några små tecken på det går faktiskt att ana. På onsdag rapporterar mångas favorit bland värdebolagen – traktortillverkaren Deere. Efter ett tufft år börjar vissa hoppas att det bottnar 2016 – ”Deere to Take Measure of Farm Slump” (Wsj).

Den här artikeln var också intressant – ”Investor Shift: Hate the Oil, Love the Big Oil Company” (Wsj). Aktierna för stora oljebolag har brutit loss från oljepriset. En teori är att marknaden stabiliserats och att oljebolagen nu är i en position att få nästan gratis leveranser från än mer pressade oljeservicebolag.

Det två verkliga bubblarna för att någonting är på gång var dock de här båda artiklarna, som lär citeras på fler ställen än den här bloggen,  ”Emerging market equity valuations slide to record low” (FT) och ”Redefining Emerging Markets: How to read the signals from emerging markets” (FT)
Tillväxtländerna har aldrig varit så här billiga. P/e talet de tio senaste åren (CAPE) för hela gruppen länder ligger just nu på 12,8.  Det är hälften mot det historiska snittet. I analysen konstaterar dock Financial Times att det fortfarande finns många risker kvar. Kina kan fortsätta ned och de fulla effekterna av en räntehöjning i USA är inte kända.

Det är alltså ingen rusning vi talar om utan just och bara möjligen att botten till slut är nådd.
Helt klart är dock att många grundförutsättningar från de senaste åren nu förändras. En sammanställning av några trender ges i "Goldman Sachs' top 10 market themes for 2016" (City A.M). Det är en spännande lista Goldman Sachs tagit fram, väl värd ett eget inlägg, här tänkte jag bara ta upp tre punkter.
  1. Oil prices: Near-term downside risk, year-end upside
  2. Relative value in commodities: OpEx over CapEx
  3. Emerging market risk: Slowdown, not meltdown


Med andra ord – manga ser samma sak just nu men det avspeglas inte riktigt i priserna.

Den riktiga snackisen
Allt det här är intressant i sig själv men höjer man blicken till rubrikerna högst upp på finanstidningarnas hemsidor tar det steget till att bli ett spännande läge för investeringar. 
Inget är så hett just nu som det som kallas central bank divergence. 

Fed kommer den 16 december med största sannolikhet, höja räntan för första gången sedan finanskrisen. ECB kommer strax innan, den 3 december, ha ökat sina stöd till marknaderna genom utökade kvantitativa lättnader.    

Effekterna om någon av de här händelserna uteblir lär bli stora. Om de båda faller in, som marknaden räknar med, är det ändå ett garnnystan av trådar som ska vävas samman innan alla fått en överblick av det nya normala. 

Några faktorer tar jag upp i ”Dollarn tog bara en paus”. En enkel sammanfattning är att ingen har någon aning om vad som händer de närmaste veckorna, ens om allt utvecklas som förväntat.


Spännande läge
Det här är ett intressant läge för långsiktiga investerare. Centralbankernas agerande den kommande månaden är trots allt bara brus på lång sikt. Om marknaden reagerar positivt på ökad klarhet om räntan och lugnas om framtida utveckling, då kan det här vara ett utmärkt läge att åter börja gå in i råvaror och tillväxtmarknader.
  
Vad ska man investera i?
Det är som sagt långt ifrån faran över på de marknader som haft det tufft. Min första tanke är att försiktigt åter plocka in råvaror och tillväxtmarknader i portföljen. Mer än noll behöver dock inte betyda så värst mycket till en början.

En annan tanke är att försöka vikta sig bort från de största riskerna. Bäst vore bolag på tillväxtmarknader som exporterar till mogna ekonomier. Det är dock inte så lätt att peka ut några sådana exempel – möjligen kan de bolag som Huawei, Tata och Hyundai nämnas.

Det andra alternativet är bolag på plats i tillväxtmarknader som tjänar pengar inom andra områden än de som pressats av krisen. I ”How to Invest in China’s New Normal” (Barrons) nämns konsumentvaror, service och vissa IT-bolag som intressanta.


Några andra möjliga trådar har jag plockat upp i tidigare inlägg på bloggen de senaste dagarna – indiska obligationer, västerländskavarumärken med stor försäljning på tillväxtmarknader eller afrikansk telekom.  

9 kommentarer:

  1. Mycket intressant som vanligt. Varför tror du att botten är nu och inte om säg ett par månader? Trender brukar väl nästan alltid sitta i längre än man tror / den borde. Råvarupriserna står fortfarande inför stora lager och överutbud så innan det börjat försvinna produktion på riktigt ser i alla fall inte jag hur de ska vända upp redan.

    Dock är Det här: (http://www.ft.com/intl/cms/s/0/22d0053c-8f73-11e5-a549-b89a1dfede9b.html#axzz3sBf6aNk2) ett bra tecken. (ursäkta länkformatet, artikeln heter "Zinc rallies after Chinese smelters announce cut"). Men jag hoppas att det fortsätter ned en bit till, både metall- och oljemarknaderna behöver städas ganska ordentligt så att världen kan bygga Indien, Afrika m.m effektivare än vi byggde Kina.

    Efter att han råkat hamna på en artikel i FT om kinas sub-prime råvaruprodukter som skapat artificiell efterfrågan och deras fortsatta inbromsning så tror jag det är en bit kvar tills utbud möter efterfrågan igen. Men det är hög tid att börja leta bland allting som trillat dit ordentligt, framför allt då kvalitativa råvarubolag. Det är som du skriver blod på gatan....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har egentligen ingen aning om den precisa tidpunkten för när de reala faktorerna bottnar.

      Ett nyckeltal är att marknaden brukar reagera ett halvårt för ekonomin. Grunddata nu är att efterfrågan utvecklas ok men att utbudet ligger högre. En stor osäkerhet är Kinas lånesituation. Men flera av artiklarna ovan (och jag) tror ju att de bottnar för tillväxtländerna i den reala ekonomin under 2016.

      Sedan tror jag Fed/Ecb kommer fungera som en trigger. Det har länge funnits placeringar vara syfte varit att hålla undan pengarna från risk (även kontanter har legat högt). Nu tror jag det lättar när der blir tydligare att ränte- och valutariskerna inte är så stora som befarat. Buy the rumor sell the fact kan man väl hänvisa till.

      Tack för länkarna!

      Radera
  2. Att Rothschild skulle ha sagt det där är en antisemitisk myt som inte uppkom förrän 15 år efter hans död. Däremot borde den riktiga historien kanske vara mer intressant för dig eftersom den ligger närmare din investeringsmetodik. Nathan Rothschild gjorde helt enkelt en makroekonomisk analys av brittiska statens lånebehov efter Napoleonkrigen och drog slutsatsen att den brittiska statens lånebehov skulle minska kraftigt och därigenom skapa en brist på räntepapper. Med massiv belåning och en finansiell grundplåt skapad via finanshantering under Napoleonkrigen kunde han därigenom göra en enorm vinst som sedan ytterligare ökade då familjen i princip la grunden till den internationella värdepappersmarknaden.

    Med den bakgrunden har Rothschild alltså inte tjänat många kronor på att spekulera i "Blood on the streets" utan ligger närmare Philip A. Fischers principer om att våga satsa på de värdepapper man tror på och inte sälja för tidigt.

    Om myten: http://www.independent.co.uk/news/uk/home-news/the-rothschild-libel-why-has-it-taken-200-years-for-an-anti-semitic-slur-that-emerged-from-the-10216101.html

    Om hur Rothschilds blev rika: http://www.businessweek.com/1998/49/b3607071.htm

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, nej att citatet konstruerats och använts i de sammanhangen visste jag inte. David Ricardo är ju en annan investerare, mer känd som ekonom, som gjorde en gigantisk förmögenhet på krigsobligationer.

      Värt mer läsning - ska börja med dina länkar.

      Radera
    2. Intressant läsning, men ingen av länkarnas texter verkar nämna citatet alls (eller missar jag något?). De handlar ju om myten att han skulle ha agerat utifrån tidig kunskap om utgången av slaget vid Waterloo. Kanske tillskrivs citatet denna händelse, men det framgår som sagt inte.

      Carolus

      Radera
    3. Citatet är en del av mytbildningen kring Rotschild och hör ihop med den bild av honom som krigsprofitör vilken skapades i antisemtiskt syfte efter hans död. Vill du har hela bakgrundshistorien med bra källhänvisningar får du köpa Niall Fergusons bok om honom ;-)

      Radera
  3. Om Fed höjer i december vill jag minnas att det är första höjningen sedan 2006. Ganska otroligt egentligen...

    Om så blir fallet borde väl trycket lätta en aning på Ingves och kompani? Rimligen torde dollarn stärkas något (såvida inte en höjning redan är inprisad, men det tror jag inte då osäkerheten om det faktiskt blir en decemberhöjning varit stor). Ju mer dollarn stärks (om det blir fler höjningar), desto större utrymme för Riksbanksdirektionen att påbörja en normalisering av vår ränta. Det vore önskvärt IMHO.

    Rothschild: Nu har jag inte hunnit läsa Aktieingenjörens länkar, men jag har för mig att "blood in the streets" syftar på när det är revolution (bokstavligt talat)? Något som sedan överförts bildligt till när det är slakt på marknaderna... (Nu över till länkarna!)

    Carolus

    SvaraRadera
  4. Tittar man på Baltic Dry så är det nästan ofrånkomligt att även titta på brittiska Clarksons. Tror man på vändning så är det ett bolag som kan gynnas, de verkar i en cyklisk bransch men är i mindre cykliska än andra, de äger inga skepp utan tar en vissa procent av förmedlad frakt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ett intressant alternativ. Vi valde ju Norsk Hydro och aluminium för att få exponering men inte alltför mycket risk mot en stabilare världshandel nästa år. Har ibland surrat lite runt containermarknaden men ett aber är att det, precis som för oljan, finns ett strukturellt för stort utbud - i det här fallet av båtar.

      Radera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Featured Post

Senaste filmerna från vloggen

Här hittar du alltid senaste klippen från mina vloggar - 3 snabba och Sparskolan. Jag fyller även på med andra klipp och poddar dä...

Aktuella data från OECD

Reklam