Drönarplats och andra afrikanska affärsidéer

I min ständiga jakten på nya uppslag till investeringar tar jag idag en tur till Afrika. En kontinent fylld av påhittiga affärsidéer.

Länk till tidningen

Välkommen till Afrika

Här är ett nytt ord - drönarplats. Ringer det någon klocka? Det låter som en göteborgsk benämning på landshövdingens bostad eller något i den stilen. 

Svaret återfinns i Rwanda. Medan Google och Amazon i USA funderar på att använda drönare för leveranser till dörren är den här lösningen på många sätt smartare. Bygg små billiga obemannade flygplatser för drönare och använd dem för B2B-leveranser. 

Den som minns misstaget när e-handel misslyckades runt millenieskiftet kanske drar sig till minnes att det inte var i handel till konsumenter som lyfte först. Det var effektivare, digital, distribution mellan företag som först slog igenom. Det känns logiskt att det blir så med drönare också.

Stängt på grund av skuldkris?

Den här nyheten hittade jag i utmärkta African Business. Jag tänkte ägna det här inlägget åt deras novembernummer men först en liten utvikning. 

En bra startpunkt är att inte skönmåla Afrikas utsikter. Det skrev jag om inför året i inlägget - "Sub Sahara sub zero 2015". African Business har en uppdatering av den negativa bild jag gav då De oljeexporterande afrikanska länderna (i storleksordning) Nigeria, Angola, Algeriet och Egypten förlorade redan förra året 25 miljarder dollar på det fallande oljepriset. I år har som bekant fallet eskalerat. Samtidigt tjänade Tanzania, Sydafrika och Kenya 10 miljarder dollar på billigare olja - så precis som i övriga världen är bilden av en hel kontinent inte entydig.

När Kina bromsat har Afrika drabbats hårt. Det har varit en olycklig kombination att vara beroende av råvaror och export till Kina, ha höga skulder (ofta i dollar och till privata sektorn) samt haft en finansiering beroende av kapitalinflöden som styrts av brist på alternativ på mogna marknader. Allt oftare kommer det dock upp artiklar om att botten verkar vara nådd, som den här "Emering Markets - bottom in sight" (FT).

Precis som med råvaror kan det alltså vara värt att börja titta på värdecase i tillväxtländer. Någon brådska är det däremot knappast. Perfekt läge att gå lugnt och grundligt tillväga.

Marknaden Afrika

Källa: EIU

Om femton år har Afrika söder om Sahara över en miljard invånare. Det gör regionen till ett alternativ till Indien som tillväxtcase. Befolkningspyramiden, med en övervikt unga, blir också en växande konkurrensfördel när resten av världen åldras. Egna råvaror har varit en förbannelse men behöver förstås inte förbli det för evigt. Mycket talar alltså för Afrika på sikt.

Riktigt intressant är framväxten av en köpstark medelklass. Det här är beskrivet i "Crossing the Frontier: The outlook for retail in Africa" (Economist). Äntligen uppfyller Afrika de kriterier som brukar ge en välmående tillväxt. Det är stabil tillväxt på 5-10 procent per år i många länder, ung befolkning med växande löner och därmed disponibel inkomst.

Redan idag finns det flera intressanta marknader. Nigeria har t.ex. över tio miljoner hushåll med en inkomstnivå över 15 tusen dollar. Om fyra år är det fyra miljoner hushåll till på den nivån. Möjligheter saknas med andra ord inte.

Riskerna

Fyrtio av de fyrtiosju länderna söder om Sahara hamnar på nedre delen av "Ease of doing business" (World Bank). Så här sammanfattar Economist utmaningarna för den som vill sälja till konsumenter i Afrika.

While Africa is fast becoming a focal point for retail investment, it remains a tricky prospect to negotiate. The withdrawal or failure of retailers in a number of markets signals a number of difficulties presented by structural challenges across many sub-Saharan African countries, most notably those of corruption, infrastructure, regulation and, above all else, low overall income levels.

African Business konstaterar krasst att det finns ett överflöd av duktiga unga entreprenörer men att med politiska ledare som sällan är under 65 år och med många år i ämbetet är den politiska förändringskraften inte så stor. Utöver nämnda risker finns även politiska risker i form av krig och terrorism fortfarande i delar av Afrika.

När det går snett

Gustav, känd via Gustavsaktieblogg och sin uppskattade aktiepub, heter en av toppkrafterna i bloggosfären. Han behärskar den svåra konsten att investera i bolag på marknader utanför huvudstråken. En av hans investeringar är Afrikas starkaste varumärke både i värde och upplevelse - telekombolaget MTN. Mätt i pengar tappade visserligen varumärket 13 procent sedan mätningen 2014 men 4,7 miljarder dollar är trots allt en del.

Telekomsektorn är även i Afrika alltmer mättad men det var inte där det smällde eller för den delen i den typen av korruptionsskandaler som Telia och Millicom är på olika ställen är indragna i. Nej problemet var att MTN inte stängde av kontantkortsinnehavare som vägrade registrera sig. Varför var det så allvarligt då? Jo, för att förre finansministern kidnappades och förövarna använde kontantkort när de kommunicerade. Två hela årsvinster är den bötessumma som nämnts, även om den möjligen sänks. Allt bra sammanfattat här "Trubbel för Woolworths och MTN - och dags för ekonomiprat" (Gustavsaktieblogg).

MTN är nog bland de säkraste afrikanska bolag man kan investera i. När det bolaget ändå åker på en sådan här smäll är det en bra påminnelse om utmaningarna. Samtidigt är det förstås så att det här avspeglas i priset.

Ett enkelt förslag - köp globala varumärken men räkna in Afrika

För egen del skulle jag vilja peka på en annan erfarenhet från Kinas och kanske snart Indiens uppgångar. Det finns fina inhemska bolag som Huawei och Xiaomi i Kina och Tata i Indien. Det kan vara intressanta. Det som verkligen varit slående är dock hur starkt globala varumärken har gått även i de här länderna. Människor är inte så olika men alldeles identiska är vi ändå inte. Exempelvis tycker kinesiska lyxkonsumenter att Louis Vuitton känns för massproducerat. "Louis Vuitton stung by China luxury woes" (FT).

Det är därför intressant att göra några nedslag på varumärken som afrikaner gillar. Här är topp 10:

1. MTN
2. Samsung
3. Coca-cola
4. Nike
5. Adidas
6. Nokia
7. Airtel
8. Toyota
9. LG
10. Mercedes Benz

Sett till varumärkenas värde blir listan istället:

1. Apple
2. Samsung
3. Google
4. Microsoft
5. Coca-Cola
6. Toyota
7. BMW
8. Mercedes Benz
9. Vodafonde
10. Facebook

Som sagt ungefär som i resten av världen med några lokala favoriter. Exempelvis är det många lyxklädesmärken som Gucci, Chanel, Versace och Dolce Gabana med på listorna och många bolag i livsmedelssektorn, som Cadburrys, Heineken, Sprite, Fanta, Guiness med flera.

Lösningen på den afrikanska exponeringen kan alltså vara att ha rätt globala bolag i portföljen. Vi har Apple och BMW i vår, så det får godkänt. En intressant bok i det här ämnet är Global Tilt, som jag skrivit några rader om här. Den visar just på att i en globaliserad ekonomi handlar det mer om att hitta matchningar mellan globala bolag och olika marknader och stater än att investera lokalt på varje marknad.

Avslutningsvis ännu en Africa high tech

Bland de läsvärda artiklarna i African Business fanns en till notis som fick mig att le. Kenyanska staten tar sms-lån. Ja, du läste rätt. Staten har delat upp en ny statsobligation i mindre delar och säljer den till befolkningen i hanterbara summor via mobiltelefonen. Något för Riksgäldskontoret att titta på?