Tipsen från AFV:s investerarkväll

Affärsvärldens gäster lät tipsen flöda men varför kom den duktiga redaktionen i skymundan? 

"Jag tror man blir mer framgångsrik på mikro än på makro. Varje år har sina vinnaraktier, det gäller bara att hitta dem."

Mats Qviberg är en klassisk stock picker. En svår nisch, särskilt det där med "varje år". Det har ju dock gått alldeles utmärkt genom åren (nåja, för det mesta), så hur resonerar Qviberg.

Det här tycker jag var en intressant beskrivning av en investeringsprocess. Qviberg tittade på Bilia och såg ett bolag med potential på en fragmenterad marknad. Potentialen bestod i att bilsäljarmarknaden egentligen borde fungera som kläder eller möbler. Rätt distributör borde kunna få ett grepp om kunderna på det sätt HM och IKEA fått.

Så blev det. Bilia gick från att bli påtvingade dåvarande ägaren Volvos restlager till att bli en attraktiv partner för en lång rad märken - inklusive våra BMW.

Det jag, från mitt perspektiv, gillade med den här beskrivningen var hur den började i en omvärld med förändrade konsumtionsmönster, fortsatte med ett case som det gick att sätta ord på och först därefter handlade om bolaget och allra sist om aktien.

Ibland blir diskussioner om strategier lite semantik - det är en uppsättning förutsättningar som behöver vara på plats.  Vägen till lösningen kan se lite olika ut men det gör inte att pusslet skiljer sig så mycket åt.

En annan intressant detalj Qviberg delade med sig av var att Öresund gärna köper mindre poster i bolaget för att analyserna ska bli skarpare. En metod jag själv gillar men som förstås för den strikt rationelle kan verka ologisk. Antingen är det billigt eller också inte.

När det gällde börsen just nu hade inte Qviberg så mycket att bjuda på. Innehaven MQ och Oriflame  har mer uppsida medan det nedskjutna ryska planet skulle kunna bli höstens svarta svan (långsökt är min reflektion).

Annars var konspirationsteorin att bankerna gömmer vinster med redovisningstrick intressant. Motivet skulle vara att inte gå för bra mitt i en potentiell bostadsbubbla.

Klungan hängde inte med

Övriga presentatörer, från olika fondförvaltare, hamnade förstås i miljardärens skugga.

Söderberg & Partner presenterade ett resonemang som landade i att Usa vänder ned 2017 och börsen därför ett halvår tidigare i slutet på 2016. Mest var det en prolongering av tidigare konjunkturer. En typ av makro jag har svårt att förhålla mig till.

Det är som med alla bakåtblickande analyser. Historien har lärdomar men det är ingen spegel eller spåkula som ger så exakta prognoser. Det är åtminstone inte min erfarenhet. Läsare av den här bloggen vet att jag försöker känna av pulsen på ekonomin dagligen. Vad som händer om arton månader kan i bästa fall skönjas som möjliga trender.

Intressantare var därför resonemanget här och nu. I obligationer med lång löptid såg Söderberg & Partner hög risk. Däremot gillade förvaltaren kreditrisk i bolagsobligationer. En reflektion är att det kräver sjunkande riskpremier framöver för att vara ett bra bet - helst samtidigt som kapital inte flyttar hem till statsobligationer igen. Osäkert och svårt är tycker jag.

Råvaror svagt upp och dags för tillväxtländer  (som ju alla pratar om just nu), var två andra teman.

Danske Bank Invest hade ett vettigt resonemang om att svenska rörelsedrivande bolag med vinster i Sverige ser bra ut.

Är Didner & Gerge vilsna?

Jag tycker Didner & Gerge med sina förvaltare länge tillhört det bästa som finns att tillgå på fondmarknaden. Nu var det dock ännu en presentation med innebörden att de närmast fundamentalistiskt tror på att bara titta på bolaget och att ingen utom deras magiker till förvaltare kan förstå hur urvalen går till.

Om Kina sänker vinsterna i bolagen - köpläge. Om Storebrand har svårt att klara sina åtaganden på grund av ränteläget? Köpläge  (vilket lät misstänkt likt makro). Vad som än händer i fondens favorit Volvo - köpläge. Hur väljer ni bolag då? Vi väljer de bästa - det går inte att förklara mer än så.

Som sagt, reflekterat om en fond jag gillar, det påminner lite om en annan stock picker (jag också ser mycket bra i) som haft det tungt ett tag, Skagen Fonder. Det som hänt där är att omvärlden förändrades en aning och tunga bet som Samsung och Ryssland föll ut dåligt.

Jag har skrivit om vår egen portfölj många gånger, att den fina avkastningen faktiskt kan vara antingen tur eller skicklighet som är daterad med ett bäst-före-datum. Varför skulle fonder vara så värst annorlunda? Det finns trots allt inget samband mellan stjärnor i morningstar och framtida avkastning (som jag skrivit om tidigare). Det kan vara dags att fundera på om det verkligen är köpläge i Didner&Gerge.

En annan reflektion är att alla de här stora småbolagsfonderna är rena drömmen för oss övriga investerare. Med alldeles för stora belopp per bolag ska de manövrera in och ut på mellan bolagen. Inte konstigt om det blir momentum i småbolag.

Det bästa med Affärsvärlden är Affärsvärlden 

Till slut fick Affärsvärlden själva lite utrymme på scen. Jonas Elofsson från  börsredaktionen berättade om gruppens tankar just nu.

Ett av bolagen får ni vänta med att läsa om till morgondagens tidning. De två övriga var bekanta för bloggens läsare - AQ Group och Cellavision. Särskilt det förstnämnda börjar se riktigt köpvärt ut igen med ett p/e-tal runt  10.

Ett tips till arrangören - om ni vänder er til prenumeranter, ge era egna duktiga skribenter mer utrymme.