Investeringscase Afrika - telekomindustrin

Fortsätter besöket i Afrika med att titta på en av de branscher som varit riktigt het det gångna decenniet på kontinenten. Frågan är om afrikansk telekom har mer att ge?

Nuläget i telekomsektorn

Källa: EY

"The telecoms revolution comes of age" var temat i novembernumret av African Business. Där framgår att telekomoperatörer i Afrika står inför ett svårt dilemma och en stor möjlighet det kommande åren. Dilemmat är att intäkterna faller medan behovet av investeringar ökar utan att det finns en affärsmodell för att få betalt för datatrafik på ett lönsamt sätt. Med andra ord precis som i övriga världen.

Telekombranschen genomgår en snabb, dyr och osäker förändring de kommande åren men uppsidan skulle kunna bli stor om bolagen lyckas få en tillräcklig del av intäkterna från en uppkopplad värld. Det här har jag skrivit om i bland annat "Värderar nya Telia - en besvikelse". En spännande beskrivning av framtiden finns annars i "Global telecommunications study: navigating the road to 2020" (EY).

I rapporten beskrivs fyra möjliga inriktningar för telekombolag de närmaste åren. På mogna marknader känner vi kanske främst igen de båda gulmarkerade alternativen. Digitala pionjärer är bolagen som försöker bli det kabeltevebolagen var - en vertikalt integrerad distributör av, ofta eget, innehåll hela vägen till slutkund. Det är en väg som kräver stora investeringar och modeller som lyckas låsa in kunderna. Svårt men lönsamt om det lyckas.

Nästa grupp är effektivitetsdrivna uppkopplingsleverantörer. I den här gruppen finns bolag som försöker få betalt för stabil och snabb uppkoppling uppbyggd till lägsta möjliga kostnad. Nyckeln för den här gruppen är att få någon - kund eller innehållsleverantörer - att betala för den överföringskapacitet som byggts upp. Ett klassiskt case av fasta kostnader mot rörliga intäkter - med andra ord, störst vinner.

Källa: EY

En insikt i arbetet med det citerade inlägget om Telia ovan var att tillväxtmarknader långt ifrån varit någon självklar biljett till vinster eller ens tillväxt inom telekombranschen de senaste åren. Det framgår också av grafen från EY:s rapport ovan.

Det här för oss till de två sista, mörka rutorna i EY:s strategibeskrivning ovan. Basleverantörer är en beskrivning som passar bra på de flesta av Afrikas telekombolag. Det visar bland annat den här rapporten  - "The future of Telecoms in AfricaThe blueprint for the brave" (Deloitte)

Källa: Deloitte

I Afrika står samtalstrafik och SMS för en helt övervägande del av intäkterna. Antalet abonnenter växer visserligen men intäkten per abonnent faller. Dessutom är bara 19 procent av afrikanerna är online. Problemet är inte i första hand infrastrukturen utan lokal tillgänglighet och innehåll. Faktum är att, enligt African Business, bara 8 procent av nätets kapacitet används.

De kommande åren behöver därtill de årliga investeringarna i infrastruktur stiga 50 procent till 14 miljarder dollar 2020. Det sista blir en utmaning när allt tyder på att kapital fortsatt kommer att lämna tillväxtländerna vart efter de mogna ekonomierna återhämtar sig.

Det är nedsidan i branschen men uppsidan är att tillväxten i många telekombolag, när investeringarna är gjorda, i princip är en multipel på ekonomin tillväxt. När allt fler afrikaner når medelklassen och när genomslaget för smarta mobiler når nya inkomstskikt, så är det fasta kostnaderna redan tagna. Därmed landar intäkterna direkt på sista raden. De afrikanska ekonomierna beräknas växa med runt 5,5 procent per år de närmaste decenniet och medelklassen växer snabbt för att nå bortemot 100 miljoner om runt 2020. Uppsidan saknas således inte.

Utmaningen är att det här inte sker jämt fördelat geografiskt, per kundgrupp eller produkt. Ett bra exempel är det stora genomslaget för mobila betalningar. En tjänst där Afrika i många delar är världsledande. I förra inlägget "Drönarplats och andra afrikanska affärsidéer" exemplifierade jag med att Kenyas centralbank använder sms-lån för att sälja statsobligationer.

Det här för oss till sista rutan i EY:s genomgång - agila lösningar. Möjligen är det många som redan tröttnat på modeordet agila. I det här sammanhanget är det dock relevant. På en marknad med en så tydlig kombination av möjligheter och hinder är det logiskt att den som navigerar skickligast bli vinnaren.

Ett möjligt case

Här finns ingredienser till ett intressant case för investeringar - bolag som trovärdigt kan ta steget från basleverantörer till russinplockare på en ojämnt digitaliserad marknad. Det kräver:

• Räckvidd till många men framför allt rätt användargrupper
• Inriktning och strategi som siktar på specifika, lönsamma, segment
• Tillgång till finansiering även om mindre kapital investeras i Afrika de närmaste åren
• Rätt pris på aktien samt hanterbar politiks riks och bolagsrisk  

Den sista punkten gäller förstås alltid men den är nog särskilt viktig i det här fallet - dels är tillväxtmarknader svårt pressade av förändringarna i Kina, dels är telekom en politisk styrd bransch och Afrika (om än bättre än sitt rykte) inte ett under av stabila och pålitliga politiska institutioner.

Några bolagsalternativ

Till skillnad från andra branscher som vänder sig till konsumenter, så domineras telekom i Afrika av bolag från kontinenten. Jag har bloggrannar som behärskar de här bolagen mycket bättre än jag själv. Exempelvis kan jag rekommendera "Djupdykning i Afrikanska telekombolag" (Aktieingenjören) och
"Inköp MTN Group - Afrikas största telekombolag" (Gustavsaktieblogg). Det här för övrigt två riktigt duktiga bolagsjägare, som jag varmt rekommenderar.
Några bolag som Aktieingenjören tycker är värda en titt är MTN,  Safaricom, Maroc Telecom, Bharti Airel och Vodacom. Nu råkade MTN hamna i trubbel, vilket Gustav kommenterat här. En påminnelse om den politiska risken i de branschen och regionen.

Till den listan skulle jag vilja lägga ett namn. Ett intressant bolag, som kan komma att noteras i Europa, är Liquid Telecom. Bolaget har investerat i internet via fiber i södra Afrika. I gruppen ingår även det egna mediabolaget ipidiTV. Visserligen mer en digital pionjär än ett agilt alternativ men ändå ett intressant bolag.

För min del tycker jag dock Millicom, med runt en sjättedel av intäkterna i Afrika räcker långt. Det är åtminstone ett bolag som kan bocka av punkterna i min lista för case i branschen. Även om det, kanske inte så överraskande, också brottas med korruption och politiska problem.