Jobbsiffran som ändrar börstrenden... igen

Makro snurrar till det igen. Med en urstark jobbsiffra ska nog långa räntor, dollar och en del aktier upp. För andra ser det tuffare ut.

Sista varvet

Det tog ett tag men till slut kom ringde klockan för sista varvet på den ultralåga amerikanska räntan. Idag var det dock dags - "Stellar US job gains are year’s strongest" (FT).

Nya amerikanska jobb, utanför jordbrukssektorn steg med 271 tusen, förväntan låg på 190 tusen. Samtidigt sjönk arbetslösheten och lönerna steg. Det sistnämnda i den snabbaste takten sedan 2009.
 Frågan är om det finns anledning att oroa sig för inflationen när timlönerna stiger med 2,5 procent.

Ett grundläggande skäl till de låga räntorna och även andra insatser som gjorts för att stimulera ekonomin är att kapacitetsutnyttjandet varit för lågt. Med en välfungerande arbetsmarknad är det största problemet ur världen. Sedan finns det andra faktorer som påverkar den amerikanska ekonomin, som råvarupriser och växelkurser. Det senare har i stor utsträckning styrts av den globala konjunkturen.

S&P500 Källa: Sectorspdr 

Det här har bland annat gett en ojämn tillväxt i USA med en het konsumtion och IT-sektor. För eller senare blir de sektorerna överhettade. Senaste tiden har exempelvis både Walmart och McDonalds höjt lönerna, den senare lämna ju även en stark rapport. Andra med stark medvind har varit Google och Facebook som både har haft mycket stark annonsförsäljning. 

Stockholmsbörsen, SIXRX, är upp 13,5 procent i år. Samtidigt är dollarn upp 10 procent mot kronan. Så mätt i den valutan har alltså börsen följt S&P500, som är upp 3,8 procent väl. Utvecklingen fördelas däremot annorlunda när valutan försvagas. Valutaeffekter har varit ett tema på Stockholmsbörsen i år. Mycket riktigt tillhörde importkänsliga HM dagens förlorare medan BillerudKorsnäs och SKF var vinnare. 

Men Kina då?

Kina har stegvis vidtagit en rad åtgärder för att stoppa inbromsningen i ekonomin. Valutan devalverades, om än försiktigt, i somras och räntan har sänkts. Nu verkar de ha gett utdelning, vilket framgår av att inköpschefsindex för industrin vänt uppåt (den blåa kurvan). Precis som i USA har den starka valutan gynnat inhemsk konsumtion, som legat en bit över 50 (aningen opedagogiskt har den gråa skalan andra brytpunkter). 

Notera dock utvecklingen mot slutet av kurvan. Efter den senaste räntesänkningen vände kurvorna. Det är förstås inte tillräckligt för att blåsa faran över men läget ser inte lika illa ut som i somras.

Kanske inflationsförväntningarna?

Källa: FED St Louis

Något inflationstryck lär inte FED kunna luta sig mot i december. Det framgår av min favoritkurva över inflationsförväntningarna på fem års sikt med start om fem år. Vad är det som har sänkt den kurvan? Råvarupriserna är en bra gissning, ovan illustrerat av oljepriset. Det är inte en faktor som bromsar överhettningen inom amerikansk IT-sektor och konsumtion. Tvärtom snarare, som synts i bilförsäljningen. 

Nu duggar dock tecknen tätt på att konjunkturen i de delar som stöttats av FED håller att nå zenit. Exempelvis börjar bilförsäljningen mattas av. BMW tappade t.ex. i USA i oktober. Det här ställer FED inför ett svårt dilemma - vad gör de om konjunkturen vänder och de inte hunnit höja räntan? 

Var är vi nu?

Det här tycker jag tyder på att "Only a crisis can stop the Federal Reserve - Investors eye EM reaction as US labour market no longer gives Fed reason to stay its hand" (FT)". Nu har trenden vänt igen - det krävs åter något för att stoppa en räntehöjning, inte att något måste hända för att en räntehöjing ska genomföras. 

Sedan är i och för sig argumenten i den här artikeln relevanta - "Greg Ip: Still Not Enough Good News on Wages" (Wsj). Det finns nämligen ytterligare en förklaring till att lönerna nu vänt uppåt. Det är kanske inte efterfrågan som har lyft, det kan också vara en omfördelning mellan företagens vinster och lönekostnaden. Det är inte så ologiskt i en obalanserad ekonomi som bottnat. De som blivit av med jobbet i oljeindustrin kan antagligen inte få lägre löner medan de sektorer där det är tryck antagligen måste betala mer. 

En europeisk, mer geografiskt betonad, jämförelse är att lönerna i Sverige och Tyskland stigit snabbt de senaste åren. Åtminstone i Tyskland börjar det här synas i företagens resultat. 

Är det så kan det förvisso ändå så småningom vara dags att höja räntan men då kan FED lugnt invänta några månader med stärkta data innan de slår till.

Källa: Bloomberg, via Twitter

Slutligen är en annan faktor värd att nämna. Precis som här hemma har kanske inte den inhemska arbetsmarknaden berörts så mycket som man tror. Nedgången har främst styrts av den, exportberoende tillverkningsindustrin, som sedan dragit med sig den inhemska konjunkturen. Notera dock att kurvorna för inhemska och exportberoende sektorer går isär på slutet. Ytterligare ett tecken på en obalanserad amerikansk ekonomi.

Min bedömning

Om det verkligen blir en höjning i december är kanske inte helt klart. Däremot är det svårt att se något annat än att det nu rullar på uppåt i USA. Precis det här mönstret var det för övrigt när de kvantitativa lättnaderna rullades tillbaka för några år sedan. Först blev det panik men sedan gick det om än långsamt för FED att genomföra sin ursprungliga plan. Känns som något liknande är på gång nu. Rimligen leder det till:

• starkare dollar och mätt i kronor lär börsen gå bra
• högre långräntor, först i USA och sedan om ECB:s QE i Europa fungerar även här
• exportbolag, helst cykliska, är vinnare
• obligationsliknande aktier, särskilt med stora intäkter i kronor, är förlorare
• även bolag med stor andel intäkter längre fram (tillväxtbolag) kan få det tuffare

Med andra ord är vi tillbaka precis där året började. Det kan ju vara passande, eftersom året snart är slut.