Vilka branscher lämnar rapporterna med medvind?

Tydliga trender i årets rapportsäsong men inte nödvändigtvis hållbara. Konsumtion dominerar både industri och finans just nu men nya pengar från ECB är som bekant på väg.


Efter säsongens intensivaste rapportvecka är det läge att sammanfatta. Finns det några mönster? Tittar till rapporterna utifrån den indelning jag använder i makrobedömningar.

Konsumtion går starkt

Källa. Börsdata

Privat konsumtion går alldeles utmärkt. Inhemska exempel  i veckan var Duni och Betsson. Annars är det fortfarande främst den amerikanska marknaden som imponerar. Årets två bästa sektorer på S&P500 är dagligvaror och sällanköpsvaror. Till och med McDonalds som annars har haft det tufft med ändrade konsumtionsmönster överraskade positivt. Några riktiga lyft är det dock svårt att hoppas på.

Ett annat lyftet syntes i Electrolux amerikanska verksamhet - både försäljning och marginaler lyfte. I just den aktien är det dock värt att påpeka osäkerheten kring förvärvet av GE:s vitvarudivision. Dagens Industri ser det främst som ett hot. För egen del drar jag mig till minnes den utdragna avslutningen på ICA:s norska äventyr och funderar på om det inte finns en uppsida oavsett hur frågan löser sig.

Mycket tyder på att konsumtionsbolag fortsatt är de bästa investeringarna. De är det dock fler som upptäckt, så priset på aktierna är ett problem. De flesta konsumtionsaktier har värderats upp och för att aktierna ska fortsätta uppåt krävs fortsatt stigande vinster, som framgår av exemplet med Duni ovan. Det man skulle kunna tänka sig är att de här aktierna får ett andra lyft när investerare jagar avkastning och lämnar andra tillgångsslag och och sektorer.

Ju närmare konsumenter desto starkare resultat

Även andra bolag som är tillräckligt nära konsumenterna har haft en fin höst. Ett av veckans inlägg var "Rapportkommentar: Bulten skruvar in den i krysset". Underleverantören till bilindustrin lämnade en stark rapport baserat på efterfrågan i den branschen. Autoliv följde också den starka bilförsäljningen uppåt. Det gav även draghjälp att konkurrenten Takata fortsätter tappa marknadsandelar efter skandalen med deras krockkuddar. Dagens Industri lyfte även fram ökad försäljning inom det växande segmentet aktiv säkerhet som en styrka i rappporten. Summa sumarum imponerar en organisk försäljningstillväxt på 9 procent. Nu stundar dock först en avmattning i bilindustrin och sedan möjligen till och med en nedgång. Så även om bolaget lockar så känns det för sent att köpa aktien.

Stora delar av IT-sektorn är idag i praktiken konsumtionsbolag. Precis som förra kvartalet sålde Alphabet  (Google) annonser i en hissnande omfattning och Amazon fortsatte sitt segertåg inom e-handel. Det här kvartalet anslöt Microsoft med ett resultat som förde både  tankarna och aktien till3baka till fornstora dagar.

Källa: Börsdata

Sämre gick det för Ericsson. Bolaget gör det som kan förväntas och utvecklas stegvis alltmer mot ett tjänsteföretag. Det hjälper dock inte med kunder inom telekom som brottas med en ekvation där investeringar krävs men inte ger någon vidare avkastning och i bakgrunden stater som efter många års lånefest snarare behöver hålla tillbaka investeringar. Allt mycket väl illustrerat i Telias rapport i veckan. Där syntes osäkerheten på tillväxtmarknaderna och problemen att hitta en bra affärsmodell på de mogna marknaderna. Undantaget var dock Sverige där embryon till lönsam bredbandsutbyggnad kan anas.

Frågan är om det inte kan anas ljus i tunneln nu. Stimulanser i Kina och kanske en vändning uppåt även i Nordamerika när investeringarna i nya nät där tar fart under nästa år. Ericsson kan vara en aktie där det är intressant att följa de nedjustering som inleddes i fredags, särskilt om direktavkastningen tickar uppåt och tron på strategin är intakt.

Ett annat bolag som styrs av offentlig konsumention är SAAB. Vapentillverkaren har välfyllda orderböcker. Det trots att svenska vapen främst säljs på hemmaplan och i övrigt utanför de mogna ekonomierna (som ju i stor utsträckning täcks av informella inköpssamarbeten inom NATO). Storkunder som Brasilien och Saudiarabien drar båda ned offentliga utgifter. Med den senare har det ju dessutom varit politiskt bråk. Det verkar dock inte slå mot vapenexporten i någon större utsträckning.

Dollardopade råvaror
Svenska råvarubolag har haft en stark vecka. I fredags trotsade Boliden usla priser på zink och koppar. Även skogsbolag som BillerudKorsnäs gick bra. Förklaringen stavas starkare dollar och framför allt Riksbankens ultralätta penningpolitik. Efter att ECB öppnat för mer stöd är sannolikheten stor att Riksbanken får anpassa sig. Det i sin tur borgar för fortsatt stark dollar.

För att uppleva kylan utanför dollarmedvinden räcker det med att titta på SSAB. Bolaget har en annan geografisk struktur och förlorade på valutautvecklingen det gångna kvartalet. Lägre inköpspriser matchade hyggligt prissänkningarna till kunder. Problemet är att, trots lägre priser, så faller efterfrågan. En bild av hur det är att tillhöra produktionssidan i en ekonomi med för högt utbud av det mesta.

Medvind döljer industrin dilemma

Trenden för industrisektorn har varit att den starka dollarn har räddat resultatet medan organisk tillväxt legat runt nollan och orderingången i många fall pekar nedåt. Flera bolag har också gynnats av lägre kostnader - mycket av det är en kombination av billigare inköp och att kostnaderna skalats ned till en framtid med lägre efterfrågan. Ett bra exempel är Sandviks rapport. Organisk orderingång backade 8 procent men fallet dämpades av att rörelsekapitalet kunde minskas.

Källa: Börsdata

En viktig faktor, som fått lite för lite uppmärksamhet, är produktmixens effekt. När efterfrågan skiftar över till mogna ekonomier är det i de oftast gynnsamt för marginalerna. Det här var tydligt i Volvos rapport, som jag kommenterat i "Rapportkommentar: Volvo fullvärderat".

Riktigt så endimensionell har dock inte rapportveckan varit. Flera bolag har klarat sig bra trots den svaga efterfrågan. Ett exempel ges i "Rapportkommentar: Atlas ändrar rapporthumöret". En intressant jämförelse var "GE mosar SKF - igen". Det visar sig att samma delar som bidrar till GE:s vinst, som amerikanska järnvägar, står för en stor del av tappet i SKF. Ibland är det helt enkelt bolaget som har problem. 

Motsatsen finns också. Hexpols rapport är bland de som kommenterats av Dagens Industris utmärkta rapportbevakning. I det här kortinlägget är många tankar upplockade därifrån. Bolaget tappar försäljning, främst för att priset faller med fallande inköpspriser. Ni vet den där gamla devisen "we pass the savings on to you". Samtidigt är en rörelsemarginal på över 18 procent och en försäljningsökning på 20 procent båda mycket starka siffror. Om aktien fortsätter ned kan det här vara ett bra tillfälle att komma in i ett kvalitetsbolag. För närvarande är det dock mest ett exempel på hur allt högre värderingar ställer allt högre krav på rapporterna.

Finanssektorn tjänar pengar men kanske inte tillräckligt

Källa: Börsdata

"Varning för bankaktier" skrev jag häromdagen, i vad som blev ett av de mer lästa inläggen så här långt på bloggen. På Twitter kritiserades slutsatserna av bland annat journalisten Peter Benson och av bloggrannen Aktienovisen. Medan Ägamintid tillhörde en annan grupp som helt eller delvis såg en liknande risk. Klart var att här finns en av kvartalets vattendelare. Utan att återupprepa hela den diskussionen tycker jag ovanstående bild från Börsdata är talande. Bankernas värdering har de senaste åren stigit till nivåer från före finanskrisen utan att avkastningen på eget kapital hängt med. 

Det skulle till någon mindre kunna försvaras av att högre kapitaltäckning sänkt risken. Rimligare är att det är styrt av stigande tillgångspriser, särskilt på aktier med hög utdelning, när räntorna sjunkit. En annan förklaring skulle kunna vara att marknaden prisar in en stigande lönsamhet i förväg. Frågan är bara var den ska komma ifrån. Inlåningen kan tjäna på högre räntor. Företagsutlåningen går segt och det finns, som framgått ovan, inget som tyder på ett snabbt lyft investeringar - tvärtom. Provisionsnettot från privatpersoner har ökat som en del av tillgångsprisernas uppgång och företagsaffärerna likaså. Kvar är de mycket lönsamma bolånen - frågan är hur mycket mer uppsida det finns där.

Hävstången är en möjlighet

Källa: Börsdata

Bankerna har fått sin hävstång alltmer begränsad av kapitaltäckningsregler. Det gör de svårare att öka avkastningen genom att låna mer. Bankerna blir då mer kräsna med sin riskviktade utlåning. När balansräkningen ska städas finns bolag som Intrum Justitia där för att köpa fordringarna. Låga räntor pressar dock upp priset på fordringsportföljerna, eftersom det blir många som söker avkastning. Möjligen är det ett tecken i tiden att aktien backade på den senaste rapporten. En annan specialitet Intrum Justitia haft är att löpande köpa tillbaka aktier för att hålla uppe avkastningen på eget kapital

Investor fick se sin totalavkastning backa 7 procent tredje kvartalet, i linje med index. En styrka är dock att utrymme finns att höja belåningen. En högre hävstång kan därför rädda avkastningen på eget kapital ett tag till. Låna sig till högre vinst är som bekant tidens melodi.

Kinnevik imponerade igen. Den här gången genom att få helt ok betalt för sin ryska Blocketkopia Avito. Det går inte att ta miste på att bolaget har en näsa för affärer. Nu finns det mycket kapital i bolaget och återköp lär kunna bidra till högre aktiekurs. Fokus på hävstång snarare än nya affärer där med således.

Några reflektioner

Ungefär som väntat men i större doser - så känns rapportsäsongen. Det här tycker jag har varit framträdande:

• Konsumtion och till och med närhet till konsumtion går bra
• Lägre investeringar och omflyttningen mot mognare marknader är temat både i industrin och inom finanssektorn
• Många värderingar kräver antingen ihållande låga räntor eller stigande vinster, det gör att det bubblar på sina ställen.

För min del känner jag mig rätt trygg med vår "Inriktning för investeringar q4".