Portföljens utveckling (från start, risknivå & jfr SIXRX, se egen flik)

fredag 2 oktober 2015

142 är siffran som ändrar börshösten

Amerikanska jobbdata satte nog punkt för FED:s önskan att höja räntan i år. Nu verkar centralbanken få finna sig i att andra styr när ekonomin normaliseras. Det är den stora händelsen.

Svaga siffror och nedreviderat bakåt

Det var inte många rätt i senaste jobbdatan från USA, här rapporterade av Wsj. Antalet nya jobb sjönk och julisiffrorna reviderades ned. Runt 140 tusen nya jobb lever inte upp till vad ekonomins krav. Runt 200 tusen nya jobb var dels marknadens förväntan dels en bra gissning på vad FED ser som en hälsosam tillväxttakt.

Problemen stannade dock inte där. Arbetslösheten ligger i och för sig still på den sunda nivån på 5,1 procent. Flera andra indikatorer gick dock i fel riktning. Exempelvis sjönk lönebetalningarna och arbetskraftsdeltagandet. Särskilt dåligt var utfallet inom råvaru- och energisektorerna, dvs bland annat gruv och oljebolag.

Global klyfta i ekonomin

En annan global trend var också tydlig i siffrorna. Det är offentlig, bland annat hälsovård, och privat, bland annat detaljhandeln, som håller uppe siffrorna. Samma trend som i Kina alltså. Det blir allt tydligare att världsekonomin just nu är farligt kluven av ett skifte i tillväxtländerna och billigt kapital på de mogna marknaderna. Egentligen är det tillväxtländerna som behöver stimulera sina ekonomier men de har inte råd, därför brassar de mogna ekonomierna på så gott det kan. Det gör obalansen allt större.

Det finns å ena sidan ett globalt sänke på industriproduktion och en farlig skuldbubbla i många länder och för råvarusektorn. Det finns å andra sidan konsumenter med gott om pengar och tillgångspriser som pressas av ultralåga räntor. Här är det lätt att se det lilla i det stora. För precis så här ser det ut exempelvis på bostadsmarknaden i Sverige. Billiga krediter höjer huspriserna och förbättrar konsumenternas ekonomi.

Nu vek trenden 

Källa: Trading Economics 
Ovanstående bild visar hur antalet jobb utvecklats före, under och efter finanskrisen samt hur inköpschefernas förtroende inom tillverkningssektorn utvecklats de senaste åren i USA. Notera att siffror över 50 indikerar en växande efterfrågan. Ingen kan med den bästa vilja i världen oroa sig för den här patienten. Det är i ett längre perspektiv obetydliga svängningar kring en stabil trend för nya jobb. Tillverkningssektorns tillväxt har tappat fart men den växer trots allt stabilt. 

I det perspektivet kan man ju undra vad problemet är.

Den hårda tillvaron utomlands

Källa: FED St Louis
En av de intressantaste förändringarna de senaste åren är hur FED steg för steg förlorat kontrollen över sin egen styrränta. Tittar man före finanskrisen så hade USA stabila långsiktiga inflationsförväntningar, mätt med måttet vilken inflationsförväntan som finns om fem år för det därpå följande fem åren. 

En tioårig statsobligation gav en rimlig realränta någon procent över inflationen. När finanskrisen kom försvarade sig USA skickligt med räntesänkningar och kvantitativa lättnader. Det stärkte utländska valutor som euron mot dollarn. Summan var importerad inflation och en starkt stödjande penningpolitik.  Tittar man vidare händer något. Från det att finanskrisen börjar följer amerikansk lång ränta växelkurserna istället för inflationsförväntningarna. Det blir relativt sett viktigare vad som händer i resten av världen. Titta exempelvis på perioden under eurokrisen 2012. Under en lång period ligger långräntan under den långsiktiga inflationen. Ett tecken på att investerarna kände sig tvungna att gömma pengarna i USA. 

När sedan tecken kom på en global återhämtning under 2013 och början på 2014 steg långräntorna igen. Under den här perioden var ju även diskussionen om minskade amerikanska kvantitativa lättnader det som dominerade diskussionen. Då som nu var det framför allt övriga världens förmåga att klara förändringen som stod i centrum. 

Sedan har det dock vänt nedåt ännu en gång. Euron har, liksom många andra valutor, i det närmaste kollapsat mot dollarn. Därtill har råvarupriserna fallit ihop, styrt både av för stort utbud och svag efterfrågan. Det här har eskalerat och de långsiktiga inflationsförväntningarna faller i USA. Nu ligger de under 2 procent mot över 3 procent när de kvantitativa lättnaderna drogs tillbaka.

FED har tappat greppet 

Det här ger en tydlig bild av att FED nu tappat greppet på inflationen. Det är knappast ett alternativ att mer seriöst ge sig in i valutakriget. För USA, med en stark ekonomi, varken kan eller vill knappast, vinna mot en omgivning som har stora svårigheter att få fast mark under sin ekonomi. Det här var ju mer eller mindre det Janet Yellen sa efter förra FED-mötet där hon hänvisade till osäkerhet om den globala tillväxten, särskilt tillväxtländernas, samt oro på de finansiella marknaderna som skäl att inte höja räntan. 

Det är här reaktionen på den senaste jobbsiffran kommer in. Med ett tydligt trendbrott nedåt på jobbsiffrorna ser (minst) hela den ekonomiska hösten annorlunda ut. Det enda som skulle kunnat ändra ekvationen från sommarens Kinaoro är om USA gått så bra att det blev omöjligt att inte höja räntan. Så är det inte. Nu har världen kopplat av tillväxtloket USA. Istället är det en halvt ok europeisk ekonomi och en högst osäker kinesisk som ska dra världen framåt. Det känns sådär.

Min bedömning

Jag försöker ta varje nyhet som en blipp på radarn. Världsekonomin består av många signaler. Just den här var ovanligt stark och den säger att:

  • FED höjer inte i höst och långräntorna förblir låga mycket längre än väntat
  • Industri och cykliskt ser mycket osäkert ut, de låga aktiepriserna känns berättigade. Investeringar här ska göras med stor försiktighet och så långt från råvaror och Kina som det går.
  • Konsumtion, både privat och offentlig, ser fortfarande spännande ut. Det gäller USA, Europa och Kina
  • Någon näraliggande genomklappning i tillgångspriser är svår att se (exempelvis den Carl Icahn pratat länge om)
  • Nya kvantitativa lättnader från ECB känns nu nära förestående. 


Andra om läget

Som vanligt är jag inte särskilt unik i mina resonemang. Här är ett citat av John Authers ur "Market signals mean investors must start to question assumptions" (FT)

"We are now at a point where bad news on growth simply reveals that monetary policy has become impotent in the minds of investors. Economic growth is a concern, and enough of a concern to swamp any relief at countermanding easy monetary policy."

Authers konstaterar att antagandet att FED kan stödja aktiekurserna har brutits under sommaren. Nu är det andra faktorer som styr. Han konstaterar också att nu är det dessa andra faktorer som styr FED:s beslut. Det troligaste är nu en räntehöjning tidigast i mars. Konkurrenten om titeln världens tyngsta ekonomijournalist är John Hilsenrath på WSJ. Han ser snarast en slumpmässig variation i USA:s starka tillväxtmönster, ungefär som första kvartalet i år. Med en marknad som nu prisar in allt senare höjningar ligger trots allt överraskningen i det motsatta.
Fed officials thus likely will be reluctant to drop their plan to raise interest rates this year without more evidence of a fundamental shift in the U.S. outlook.
Har Hilsenrath rätt är det fortfarande amerikanska data som styr börsen. Jag tvivlar och tror denna gång att Authers är närmare sanningen.

Här kommer avslutningsvis några andra talande rubriker ur reaktionen på den svaga jobbsiffran.

"Stocks Turn Higher, Erasing Losses That Followed Release of U.S. Jobs Report" (Wsj) är trots allt en indikation på att kopplingen mellan billiga pengar och dopad börs fortfarande gäller. Det samma gäller för "Gold Prices Jump After Weak U.S. Jobs Data" (Wsj). I den artikel var en intressant detalj att priset på platina sjunker som en effekt av VW-skandalen. Det i sin tur säger något om förväntan på bilindustrin. En rimlig reaktion var också att "Dollar retreats after soft US jobs data - Treasuries rise while stocks recoup losses" (FT).

Det sistnämnda sved i vår egen portfölj - vi har ju investerat helt tvärtom. Starkare världsekonomi, starkare dollar och högre ränta. Man har bra dagar och man har dåliga dagar...



8 kommentarer:

  1. En intressant sammanfattning som så ofta, och som du säger, varje signal är trots allt bara en blipp och sedan kommer det svåra att se ett mönster som går att agera utifrån. Jag väntar fortfarande på lägen att öka så det gör inte så mycket om folk är nervösa ett tag till så länga företagen inte drabbas av det, men med Sveriges tunga export industri (och min portföljs tunga Sverige-fokus) så finns ju helt klart risken att bolag inte klarar sig så bra. Inte ens med den dopade valutan vi har just nu.

    Å andra sidan (för egentligen vet jag ingenting utan gissar bara) så betyder kanske sådana funderingar att andra också är rädda och att företagen är onödigt billiga?

    Men jag håller med om antagandet att räntehöjningar dröjer, vilket också betyder att fallen i obligationspriser senaste tiden nog hejdas eller vänder om, tills vidare.

    Ha en trevlig helg!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med, det är ett rörigt läge. Men det är väl, som du resonerar kring, på ett sätt bra.

      En sak som fascinerar mig är hur bra marknaden faktiskt fungerar. Det är så lätt att gnälla på reaktionerna på börsen men påfallande ofta, som i det här fallet med industrikonjunkturen, har de faktiskt snappat upp något. Lite ser jag nog marko som ett sätt att förstå vad som ingår i priserna, snarare än något som driver priserna.

      Trevlig helg!

      Radera
  2. Jag tror jag ska tatuera in ZIRP på underarmen då jag har rätt mycket räntekänsliga tillgångar så känns den viktig.

    FED kallar +räntor för en normalisering, jag undrar vad som är normalläget vad gäller räntor nuförtiden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. De har ju sänkt sin ränta på lång sikt en del. Men runt 2,5% är väl det som liggee i korten. Väldigt lågt med ett inflationsmål på 2%. Pressade realräntor är kanske ett tecken på att jordens befolkning blir äldre. Fler behöver spara och pressar ned priset, samtidigt som de verkar vara en rejäl bubbla som spruckit på tillväxtmarknaderna (och pyser i Kina). Det sänker ju efterfrågan på investeringar. Lägg till det en enorm likviditet som släppts ut i systemet av centralbankerna.

      Noll, minus och diverse kvantitativa lättnader är ju dock onekligen rätr lågt. Från den nivån ska det väl ändå upp? Finns det inte t-shirts med Mario Draghi som kapten Zirp?

      Radera
    2. Kapten Zirp! Vilken superhjälte :)

      Min fråga var nog mest filosofisk. Varför är noll en viktig punkt på skalan. Frågan är om det inte är ändringen snarare än beloppet som spelar roll när vi pratar ränteläge för tillfället.

      Som du säger, det finns massor på en övergripande nivå som bidrar till att skapa nuvarande situation. Ska bli spännande att se var det tar vägen.

      Radera
    3. Det filosofiska är spännande. Tidigare gällde ju att pengar i byrålådan satte stopp för minusränta (vem skulle ha pengar på banken till minusränta om man utan förlust kan förvara dem själv). Nu är ju nästan allt digitalt och det finns förvaringskostnader för kontanter, så en viss minusränta funkar. Med total statlig och digital kontroll över pengar kan räntan i princip bli hur låg som helst. Den inskränkningen av personlig frihet är en stor fråga i Tyskland.

      Sedan är det ju grundfrågan ska man få något eller betala något för att spara pengar. I ett växande samhälle får man något. I ett krympande, åldrande, blir det en kostnad att förvara intäkter. Som med att lagra ost :)

      Radera
  3. Hmm gottodix! Jag ställer mig ytterst tveksam till ditt ställningstagande att fed INTE kommer att sänka räntan nästa gång! Jag tror att Amerika och resten av världen har förstått konsekvenserna om de inte gör det! Den förväntade reaktionen uteblev denna gången och världen väntar på någon som tar tag i styrspaken tror jag. Även om alla surar nu efter den "svaga" jobbrapporten som kom ut idag så bäver jag mer inför vad som kommer att hända på börsen om ingen vågar ta ställning! Med det så menar jag att någon vågar bryta detta lågräntekrig! Visa verkligheten istället och sluta maskera den med " all of ul "oil"? aahhh tänk på den du!!! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Halloj,
      jag har legat på oktober som gissning ett tag (bl.a. i sparpodden) nu känner jag dock att jag får sträcka vapen. En höjning är bara inprisad av marknaden till 2 procents sannolikhet. Men visst skulle det kunna behövas.

      Där vi tror olika är att jag fortsatt tror stt problemen på tillväxtmarknader och i energisektorn (via high yield) är så stora att Fed inte kan höja längre. Åtminstone inte utan mer QE i Europa men även om det händer så måste nog Usa vänta in effekterna av en lättnad innan de agerar.

      Vår egen Riksbanks misslyckade höjningar 2012 är ju ett globalt diskuterat avskräckande exempel på effekterna av att agera för fort.

      Sedan lär det nog krävas mod för att börjs höja och det modet är det bara Usa som har ekonomi som kan backa upp med. Men inte i oktober :)

      Radera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Featured Post

Senaste filmerna från vloggen

Här hittar du alltid senaste klippen från mina vloggar - 3 snabba och Sparskolan. Jag fyller även på med andra klipp och poddar dä...

Aktuella data från OECD

Reklam