Läsarfråga: måste man sprida risken i en liten aktieportfölj?

Fick en fråga på Shareville om hur stor riskspridning en liten aktieportfölj egentligen behöver. Det var ju en rätt rak fråga - så jag skriver ett komplicerat svar :)

Frågan

Tjena Gottodix!

Är nybörjare på aktiemarknaden och är i dagsläget inget annat än stark förespråkare för magkänslan. Hur ser du på riskspridning i en portfölj med väldigt lite innehav? Under 50k. Storleken på positioner och spridningen i företag och branscher, är det lika viktigt? Beroende på om man är beredd att förlora en del det vill säga.

Standardsvaret - diversifiera ger högre avkastning för samma risk

Hallå!

Precis som det oftast är finns det några olika ingångar i det som först verkar vara en enkel fråga. Istället för att skriva en massa "det beror på" och ändå landa i standardsvaret tänkte jag jag beskriva hur jag själv resonerar.

Men först standardsvaret. Vi som är skolade ekonomer har fått lära oss att det är ineffektivt att inte ha en diversifierad portfölj. Det beror på att aktier enligt skolboken prissätts utifrån förväntad avkastning och hur säker den avkastningen är (risken). Du får bara betalt för den risk som inte går att sprida (diversifiera). En optimal portfölj, i den bemärkelsen, ska därför ha en tillräcklig riskspridning. Det gäller oavsett om du vill ta mycket risk och hoppas på hög avkastning eller vill vara säkrare på att få en lägre avkastning.

Femton aktier eller investmentbolag i botten

Skolboken landar därför i portföljer på runt 15 aktier eller fler samt bra inbördes spridning. Det är ju numera ekonomiskt möjligt även i en mindre portfölj, eftersom nätbankerna drivit ned courtagen till nivåer där småköp inte medför alltför blodiga kostnader. Det tar ju dock rätt mycket tid och kanske är svårt att ha fokus på innehav på några tusen kronor styck.

Det klassiska alternativet är att köpa riskspridningen via investmentbolag eller indexfonder. En typisk uppdelning i ditt fall skulle vara fyra lika stora delar. Där två är investmentbolag gärna med lite olika profil. Jag har någon gång tidigare nämnt att jag tycker Investor och Berkshire Hathaway är trevlig kombo men havet är ju fullt av fisk :) Sedan kan du välja två aktier, vilka som helst, utifrån vad du tror blir bra.

Alternativet - du tror benhårt på ett bolag eller en viss aktie

Det var klassikersvaret. Det kan ju dock vara så att du verkligen tror på en viss aktie. Skolboken gäller bara om aktier, åtminstone över tid, är rätt prissatta. Antag att du är Steve Jobs, året är 1996 och du har just kommit tillbaka till jobbet som chef på Apple, ska du ändå sprida riskerna i din aktieportfölj. Det verkar ju dumt med tanke på att därefter har bolaget vuxit till att bli världens största.

Det går alltså att chansa på att strunta i riskspridningen. Det kostar lite i förväntad avkastning om aktien är rätt prissatt från början men är den inte det kan du få bra avkastning. Både på Shareville och i bloggosfären finns  en del som lyckats bra med detta. Tråkmånsen måste väl dock flika i att det också finns många det gått åt pipan för. Forskningen visar att bland världens rikaste har många haft en alldeles för liten riskspridning men då talar vi ofta om entreprenörer som blivit rika på sin egen idé. Det forskningen också visar är att för den genomsnittlige investeraren kostar det avkastning att inte sprida risken. 

Ska man sammanfatta är det ett offensivt val att välja en eller två enstaka aktier istället för en portfölj med fullgod riskspridning. Det betyder att du tror dig ha hittat någon eller några aktier som är så felprissatta att det är värt att offra kostnaden för utebliven riskspridning för att köpa mer av aktien. En svår väg men vissa lyckas.

Men hela din ekonomi och tidsperspektivet ger också riskspridning

Ytterligare en aspekt är att din aktieportfölj vid en viss tidpunkt inte speglar hela din ekonomi och dess risk. Du har ett kassaflöde från arbete eller pension eller en investering i framtida kassaflöde genom studier. Det ökar sannolikt en lång period i livet för att sedan plana ut och troligen falla lite på slutet. Från det framtida kassaflödet har du säkert tänkt dig att återinvestera en del i olika former av sparande. Dessutom har du andra tillgångar, oftast i boende eller någon form av räntesparande samt diverse lån. Många har någon form av relation som ger en sammansatt familjeekonomi. 

Därtill finns det ekonomiska relationer med föräldrar exempelvis via arv. Du har också diverse familjeekonomiska risker att ta hänsyn till - någon kan bli sjuk eller arbetslös. Barnen kostar både löpande och sannolikt genom det stöd du vill ge när de etablerar sig senare i livet (stöd till boende?).  

Slutligen är förstås din egen inställning till syfte med sparandet och din inställning till risk viktig. Är säker eller hög avkastning viktigast? Vill du lära dig mer om investeringar eller bara se pengarna ticka in? När ska du använda pengarna och så vidare. 

Allt det här påverkar hur din familjeekonomi ska utformas och där är aktieportföljen en del. Antag att du är ung, rår dig själv och har femtio tusen "över" att investera samt kan tänka dig att spara löpande. Då kan du med ganska gott samvete köpa nästan vad som helst. Jag tror det var Peter Lynch som sa något i stil med att det är väl bättre att köpa de galnaste aktierna först än att chansa när förmögenheten redan är uppbyggd. 

Min egen inställning

Om jag hade haft dina förutsättningar hade jag valt alternativet med något investmentbolag och en eller två utvalda bolag. Varför inte ett lite större och ett mindre? Då får du spännande investeringar som kräver eget ansvar och lagom uppmärksamhet men samtidigt en rimlig riskspridning.

Men det fina är att det säkert kan gå bra nästan hur du än väljer, bara du vet vad du valt :) 

Lycka till!

Hälsningar

Gottodix