Kan banker växa om kunderna amorterar?

Går det att låna sig rik? Kanske, om du driver en bank. Med tryck från alla håll börjar dock allt fler fråga sig om den affärsmodellen håller.

Bankspecial

Det är bankspecial i aktuella numret av Värdepappret (ute på fredag). Kenny Granath går igenom banker i Norge, Danmark och Sverige. Vilka är det som är köpvärda, vilka är för riskfyllda och vilka har helt enkelt en för hög prislapp?

Själv tar jag mig an frågan; är bankernas affärsmodell trasig? Bakåt i tiden har banker varit lönsamma alla år det inte varit kris och då har staten fått kliva in och lösa problemen. Oavsett om den elaka beskrivningen är rättvis eller inte så är vi många som investerat i banker när värderingen av eget kapital sjunkit (p/b-talet). Därefter har vi väntat på att konjunkturvändningar ska öka både avkastning på och värderingen av det egna kapitalet. För vår del gjorde vi bland annat en bra affär i Danske Bank på det sättet. Många läsare har nog också ljuva minnen av att till reapris ha köpt exempelvis Swedbank eller SEB efter finanskrisen.

Nu är det många som undrar om de goda åren är över för finanssektorn. Inte i betydelsen att det kommer en ny skuldkris och skakar om marknaden, även om det är fullt möjligt. Nej, oron gäller att både efterfrågan och lönsamhet är på väg ned och inte bara tillfälligt utan strukturellt. Ett av många exempel är “European banks face array of challenges - Negative rates and regulatory uncertainty hurt industry” (FT). Ännu mer negativ är investerarlegendaren Bill Gross, som jag citerar i dagens inlägg på Nordnetbloggen "5 nyheter som styr kursen på börsen". Han tror inte bankerna på sikt kan tjäna det som krävs för att motsvara investerarnas avkastningskrav. Kraften i den frågan fick Deutsche Bank känna på i vintras, när kursen störtdök helt enkelt för att köparna av obligationstypen CoCos slutade tro på bankens avkastning på sikt.

Frågan är om problemen kan komma till Sverige.

Ständigt ökad efterfrågan på banktjänster?

Källa: Fed St Louis

Perioder av förändringar är ofta sammansatta av flera faktorer. I analysen i Värdepappret tittar jag på bland annat regleringar, den blixtsnabba tekniska förändringen inom Fintech och snabbt förändrade kundbeteenden. Det är inte så att allt det här behöver bli sämre för bankerna men det blir annorlunda, som jag konstaterar i ingressen till artikeln i Värdepappret:

Tre trender drar åt samma håll – framtidens banker är mindre än gårdagens. Vinnare blir de som lyckas behålla affärerna med de höga marginalerna och säljer kunddata dyrt till de nya konkurrenterna.

Det är alltså många antaganden om världen som ska omprövas för bankerna. För att förstå kraften i förändringen kan man titta på skuldutvecklingen i USA för hushåll och företag, grafen ovan. Det ser likadan ut över hela världen och på de flesta håll än mer så för statens skulder.

Reklam: Prenumerera genom att klicka här

Det är naturligtvis en underbar marknad, där den underliggande efterfrågan ökar i takten som grafen visar. Notera dock det som händer på slutet.

Efter finanskrisen 2008 fortsätter lånen till företag att växa, till stor del tack vare pressade räntor och kvantitativa lättnader. Mycket av detta har gått vidare ut till ägarna via lånefinansierad utdelning och aktieåterköp men en del har ändå hamnat i investeringar. Det är inte en slump att alla stora banker skiftat över resurser från investmentdelen till sina förvaltningsavdelningar. När det sedan blivit allt svårare att få avkastning på förvaltningen, så har den delen också bromsat in.

Källa: Fed St Louis

Riktigt intressant för oss svenskar är utvecklingen för hushållen. De har, efter krisen, börjat amortera ned sina skulder. Bilden ovan ger en bra bakgrund. Från att på femtiotalet ha ägt sina hus med eget kapital och lånat på marginalen har bostadsfinansieringen förändrats. En term som nått till Sverige är bostadsbankomaten - där lån tas ur bostaden för att finansiera andra delar av tillvaron. Det här var ett intressant bildspel i det ämnet "Houses as ATM:Mortgage Refinancing and Macroeconomic Uncertainty" (FRBSF-UCLA). 

Fram till finanskrisen sjönk andelen av husets värde som var obelånat gradvis för att sedan rasa under krisen. Därefter har priserna stabiliserats men framför allt har hushållen amorterat. Det är en betydande kreditkontraktion som dolts av överflödet på andra billiga pengar i systemet.

I Sverige ska snart amorteringskrav införas. Nu är det fullt möjligt att de lånen fylls på någon annanstans men om det leder till minskad skuldsättning är frågan om det går att räkna med samma snabba tillväxt framåt i tiden som det varit bakåt. Det tror åtminstone inte konsultfirman PWC, vars rapport i ämnet "That shrinking feeling: Tracing the changing shape of the European banking industry” är en av underlagen i analysen i Värdepappret. För egen del tvivlar jag också, inte på finanssektorn, men på modellen att högre lån ska driva vinsterna i en evig kurva uppåt. Det är andra faktorer som avgör vilka banker som blir vinnare framöver.

/Gottodix, som du kan följa på Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här.