#Gillaentreprenörer
En kul grej med att ha en blogg som växer är att man kommer i kontakt med så många kreativa människor. Den här tjänsten var ännu en av de som jag hoppas gör bloggen lite mer läsvärd, åtminstone tycker jag det var en riktigt intressant veckorapport att få i mailen. I högermarginalen för er som läser via datorn kommer jag då och då uppdatera siffror ur rapporten.
 |
| Källa:FVMR Snapshot |
Så läser du rapporten
Det finns en användarguide till rapporten. Jag låter avsändarna stå för informationen själva. Jag vet, det är en reklamfilm men som sagt jag gillar produkten och entreprenörer.
Hej!
SvaraRaderaKul med jämförelsen! Som alltid i aktievärlden gäller det ju bara att väga ihop vilka siffror man faktiskt ska agera efter, och vilka som inte bör påverka ens investeringsbeslut... :)
Nu till min fråga, som int har så mycket med inlägget att göra, utan istället handlar om inflation. (Den bygger på att du läser tidningen Aktiespararen, annars får du helt enkelt ignorera den...)
På s. 42 skriver Christoffer Ahnemark om inflationen, och om varför nuvarande beräkningsmodeller ger en falsk låg inflation. Hans, lite konspiratoriska, tes som han presenterar i slutet av artikeln är att detta är helt medvetet av riksbanker & co utifrån att staten tjänar på det. Den konspiratoriska tonfallet i artikeln får mig att tänka att den nog är något mer svart/vit än verkligheten, men samtidigt funderar jag på om det inte ligger nåt korn av sanning i det. Vad tror du, som ju är betydligt mer påläst än jag?
Med vänlig hälsning
Niklas
Jag har bara hunnit ögna artikeln men har den på läslistan. Det kan mycket väl bli ett inlägg om inflation så småningom.
RaderaEtt kort svar är att: nej, jag tror varken det ligger i statens intresse eller uppsåt att manipulera inflationen.
Beräkningen av inflationen är ett eget kapitel. De är svårt att ta hänsyn till saker som teknisk utveckling men i stort sett tycker jag den rätt stora mängd siffror som finns framstår som rättvisande. Sedan är en del av det som sänker inflationen av mer tillfällig karaktär, som oljepriset (och räntan).
En annan tanke, som framförs ibland, är att mäta penningmängden och säga att tillväxten där visar att den verklkga inflationen är högre, eftersom staten trycker allt mer pengar. Det kombineras ofta med idén att pengar borde ransoneras och kopplas till en fast tillgång (som guld). För min del tycker jag det nuvarande systemet där penningmängden är kopplad till ekonomins storlek är logisk. Enkelt uttryckt är det centralbanken som bestämmer en basmängd pengar och den hävstång bankerna får låna ut till. Visst har mycket (kanske för mycket) av världens exceptionella tillväxt sedan 1970 varit skulddriven och mycket har hamnat i stigande priser på bl.a. aktier och hus (delvis på bekostnad av lönetillväxten). Tillväxten har dock också drivits av att länder som Kina genomgått en fantastisk utveckling. Skulderna har alltså delvis varit en export av kapital till modernisering av tillväxtländer. I grunden något bra som kan jämföras med skulduppbyggnaden i Europa under industrialiseringen. Så en avgörande fråga är om vi, världen, gjort investeringar som kommer att betala sig framöver. Har vi inte gjort det, kan man tänka sig skuldbubblor som antingen slutar i nedskrivningar via bankkriser eller hög inflation. Det är ju det som brukar vara skruven i konspirationsteorier.
Ett problem i teorierna är att de utgår från att marknaden är starkare än staten. Det är inte riktigt historiskt sant. Usa hade höga skulder till Japan under 80- och 90-talet och här hemma hade många hushåll hög belåning. I båda fallen reglerades det med hög inflation. Tanken då är att marknaden ska sluta låna ut pengar men så har det inte blivit. Både Usa och svenska hushåll har fått fortsatt förtroende. Nu senast var det Argentina som efter ännu en skuldkris återkom som låntagare. Så det är inte alls säkert att marknaden kan skruva upp räntorna i den takt som teorierna bygger på. Staten har ju för övrigt även andra möjligheter som att ta in mer skatt. I många länder som Japan, Italien, hela EU är det i princip medborgarna som är skyldiga sig själva pengar.
Skadeverkningarna av deflation är mer direkta för staten och samhället. Investeringar och konsumtion sjunker, skatterna växer inte (vilket gör de svårare att betala skulderna) och i förlängningen kan det bli den typen av zombiefiering som i Japan. Min gissning är att de centralbankerna är mycket mer skrämda av detta än de visar. För någon helt trovärdig lösning har inte presenterats. Det troligaste är kanske att det blir någon form av forcerad inflation, som det som kallas helikopterpengar. Att helt enkelt dela ut nytryckta pengar till befolkningen (kanske genom lägre skatter).
En helt personlig reflektion är att bakom teorierna om konsprationer finns två insikter. Risken för ännu en skuldkris är hög och det brukar vara långivarna som förlorar.
Låg inflation, låg ränta = statens upplåning blir billigare.
SvaraRaderaProblemet är att det urholkar pensionsfonder över hela världen, vilka placerar stort i obligationer, statspapper och dylikt. Stora förlorarna är pensionärer.
Vad händer då med statens finanser när räntorna kommer tvingas upp? Sverige står sig relativt hyggligt, värre är det med Japan, USA och vissa länder i Europa.
Låg inflation, låg tillväxt i skattebasen. Så det är inte själklart gynnsamt.
RaderaAlla med garanterade åtaganden ligger riktigt risigt till. Pensionsfonderna är ett exempel. De största pensionsåtagandena är ofta statliga, så det är en utmaning.
Hej! Lyssnade nyss på en podcast ang. ett ämne som du säkert är bekant med. Det handlade om Warren Buffets bet mot ett finansbolag (?) om att en indexfond kommer slå en hedgefond under 10 års tid. Vad har du för tankar om detta? Jag själv har ingen indexfond utan kör diversifierade aktier med exponering mot olika branscher.
SvaraRaderaHa det gott
Simon
Hej!
RaderaMånga, är det korta svaret. Det finns ett helt gäng inlägg i frågan här på bloggen. Ett länkat nedan. Jag har följt Buffets vad, som han är på väg att vinna. Starkt förkortat kan man väl säga att om marknaden fungerar hyggligt så kommer både den som köper ett tillräckligt antal aktier och den som köper en indexfond prestera i snitt som index. Problemet med aktiva fonder är att förvaltaren ska ha betalt. Det priset gör det svårt att räkna hem affären, särskilt som de inte finns några bevis för att någon typ av investerare överpresterar (inte ens de som överpresterat bakåt).
http://gottodix.blogspot.se/2015/04/i-snitt-slar-apan-indexfonden.html
Oj, hade missat det blogginlägget. Tackar för svaret!
Raderahttp://www.npr.org/sections/money/2016/03/04/469247400/episode-688-brilliant-vs-boring
SvaraRaderaHär är podden för övrigt.