Portföljens utveckling (från start, risknivå & jfr SIXRX, se egen flik)

tisdag 5 april 2016

Gravt undervärderad - kronan verkar bli börsens game changer

Runt omkring oss växer en sanning fram - vår valuta är "deeply undervalued". När det går från iakttagelse till händelse lär det skaka på börsen.

Sverige i globalt fokus

Det här var en av dagens mest lästa artiklar i en av världens största affärstidningar - "The Most Important Central-Bank Petri Dish on Earth - Sweden is becoming a policy testing ground, as the Riksbank eases to boost inflation even amid an economic and housing boom" (wsj).

Långt ifrån att vara periferi har svensk penningpolitik istället haft ögonen på sig under många år. När Riksbanken, som det visade sig helt misslyckat, höjde räntan under 2010 och 2011 för att dämpa huspriserna följdes det av många ögon runt om i världen. När experimentet fick vändas och svenska räntor istället fallit till internationella bottennivåer är intresset det motsatta. Hur klarar en öppen, på det hela taget välfungerande ekonomi långvariga minusräntor? 

Det är ingen liten fråga utan den tar upp i princip alla stora tidningar just nu. På samma förstasida som artikeln om Riksbanken ryms två andra intressanta vinklingar på nuläget. "Negative Interest Rates Benefit the Global Economy, Says IMF Chief Christine Lagarde" (wsj) är IMF:s försvar för att ECB med flera gör rätt som försöker stimulera igång ekonomin och särskilt inflationen. 

Strax intill ligger en artikel som borde intressera Riksbankens ledamöter "Stocks Fall, Weighed by Lower Oil Prices, Uncertain Economic Outlook - China’s economy and the price of oil are likely to be in focus for the rest of the year" (wsj). Börsen och till viss del hela ekonomin är fortsatt styrd av risk on, risk off. När det blir perioder med risk off strömmar kapital in i säkra hamnar. Där är Sverige rädda att hamna. En snabbt stigande krona skulle knäcka exportindustrin och vara dödsstöten för de redan låga inflationsförväntningarna.


Det svenska dilemmat

Källa: TradingEconomics
Sverige befinner sig i en lika udda som svårbemästrad situation. En normal konjunkturcykel tog ett drastiskt slut 2008. Innan det hade BNP nått överhettade nivåer med stigande inflation som effekt. Räntehöjningarna kom slag i slag, varav den sista blev ännu ett internationellt exempel på att vi har en trigger happy centralbank. Det var hur som helst en helt normal, om än drastisk, konjunkturvändning. 

Nu däremot har Sverige en än mer överhettad ekonomi med BNP över sin trendnivå, snabbt stigande tillgångspriser (särskilt de också internationellt diskuterade huspriserna) och en arbetsmarknad som är nära full kapacitet. Den självklara medicinen vore att höja räntan och låta en högre realränta dämpa efterfrågan på allt från bolån till konsumtion. Sverige är dock långt ifrån lagom just nu, för att låna en slogan från Stockholmsförorten Botkyrka.

Källa: TradingEconomics

För mitt i högkonjunkturen är löneökningarna dämpade, eftersom inflationsförväntningarna faller. Tur det för annars skulle företagens konkurrenskraft snart urholkas. Det riskerar dock en självuppfyllande spiral nedåt. Sparandet är redan på rekordnivåer (och minskar inte när exempelvis amorteringskrav införs). Det går helt enkelt ett japanskt spöke genom direktionssalen på Brunkebergstorg. Där är dock förutsättningarna helt annorlunda. Det som driver upp valutan är att räntorna inte kan pressas tillräckligt lågt, vilket ger för hög realränta för den svaga ekonomin även vid obefintlig inflation (och inflationsförväntningar).


Källa: TradingEconomics
Jämför istället med USA. Där hände ändå något lite liknande men i väsentligt mindre omfattning 2014-2015. BNP steg medan inflationen föll. Det sammanföll då med en snabbt stärkt dollar - något som bidrog till att inflationen föll. Det kopplades också ihop med en högre förväntad räntebana. På slutet syns till och med den normala avmattningen av en högkonjunktur när BNP saktar in och inflationen stiger. Som sig bör således.

Det Riksbanken gör är att istället för att acceptera valutaförstärkningen och avmattningen öka stimulanserna i penningpolitiken genom lägre räntor, kvantitativa lättnader och kanske till och med valutainterventioner. Det bidrar till en överhettningen drivs på och BNP, kortsiktigt stiger, däremot har det bara lyckats hålla vår ultralåga inflation vid noll inte öka den. Möjligen är det en framgång att deflationsförväntningar kunnat undvikas och kanske kan inflationsförväntningar framåt ändå peka på att det finns ett amerikanskt ljus i tunneln. 

Det sagt - det finns bara en väg framåt för Sverige och det är att låta realräntorna och valutan stiga. Det här har hela världen sett, vilket förklarar de många artiklar om vår valuta som återfinns lite överallt just nu. Den är, som Wsj, formulerar det "deeply undervalued".

Tajmingen på dagens artikel får en nästan att undra om reportrarna på tidningen läser kalendariet på Riksbankens hemsida. För där återfinner man nämligen att imorgon håller Stefan Ingves ett tal med rubriken "Ingves: Tid för omprövning - i huvudet på en centralbankschef - Riksbankschef Stefan Ingves håller tal om de utmaningar och frågeställningar som centralbanker världen över brottas med idag." (Riksbanken). Inte utan att man saknar studietiden när det gick att smita in på Nationalekonomiska föreningens möten och lyssna.

Några reflektioner

Jag blir nästan överrumplad i kraften med vilken kronans undervärdering diskuteras internationellt. Exempelvis anses årets valutatrade vara att ligga kort i pund och lång i kronor. Det måste snart bli så att det kommer en korrektion, möjligen har jag underskattat den. Bara som en påminnelse - starkare krona betyder lägre börs och det med en hävstång. Det skrev jag senast om i "Undervärderad krona är övervärderad börs". Frågan är om vi inte är framme vid punkten där kronan vänder uppåt snart med allt vad det innebär.

6 kommentarer:

  1. Du verkar vara väl insatt och bra påläst - jobbar du med de här frågorna?

    Hur ser du på valutapåverkan på lite längre sikt - är det inte ett nollsummespel om vi drar ut tidsaxeln ordentligt?

    Hälsar Utdelningsseglaren

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack,
      första jobbet efter skolan kunde ha blivit makroanalytiker på Carnegie men jag valde en helt annan bana. Intresset har dock levt kvar.

      Många ser valutan som nollsummespel. Några viktiga valutapar tenderar att pendla över tid som kronan mot dollarn. Den rör sig dock över lång tid i spann på 6-10 kronor, så det är rätt stora effekter. Sedan vet man aldrig riktigt. Yen och d-mark var länge valutor som alltid stärktes medan sydeuropas alltid försvagades. Ett annat bra exempel är att kronan hade en devalveringapolitik i decennier som sedan abrupt bröts. Så det är inte självklart. Ibland blir effekterna mycket långtgående som i Japan där bolagen lägger mer tid på spekulationer i valutan än i nya investeringar.

      Däremot är företagare bra på att, om de får tillräcklig tid på sig, anpassa sig. Valutaeffekter på bolaganivå beror på differenser i intäkter och kostnader. Det går att jämna ut t.ex. genom att flytta produktion eller genom att löner anpassas.

      För min del bryr jag mig normalt inte om valutan när jag tänker några år framåt men svängarna på vägen kan bli rätr rejäla. Ett tidigare inlägg på bloggen handlade om Aktiespararnas analys av Cellavision. Redaktionen tror att aktien ska ned till 30 från 50 (tidigare 70) bl.a. på valutamotvind. Det är onekligen en del.

      Radera
  2. Om man misstänker att kronan stärks, bör man då dra sig ur fonder som investerar i utlandet? Jag ligger tungt i Swedbank Robur Access Index USA för tillfället, eftersom USAs ekonomi verkar stark. Men kanske suddas en eventuell uppgång ut av en fallande dollar/stärkt krona? Eller funkar det inte så?

    (Ursäkta en okunnig, men nyfiken! )

    SvaraRadera
    Svar
    1. Svaret får nog bli i tre delar (förtjänar ett eget inlägg, får se om det ryms i närtid).

      Först beror det på din tidshorisont. Usa har en ekonomi som går bra och har många fundamentala styrkor och fina bolag. Den som inte är så aktiv och har en global portfölj kan strunta i att spekulera. I ditt fall om du även har fonder med annan inriktning. Många tycker allmänt att valutaspekten är för svår och över tid ofta utjämnade för att småsparare ska bry sig om den. En rimlig synpunkt även om jag är mer aktiv. Så det är inte hela världen att ligga still. Det kan dock vara bra att veta att kombon att amerikanska börser länge gick så bra tillsammans med att kronan försvagades ligger bakom mycket av uppgången i Usa-fonderna. Risken finns helt klart att Usa kan gå ned samtidigt som kronan stärks, då kan det bli rätt stora nedgångar i dessa fonder. Så det är bra att se Usa som lite högre risk än det varit senaste åren.

      För det andra beror det på utsikterna i Usa. Den bedömning jag har för vår portfölj är att ekonomin klarar sig och dollarn stärks mot de flesta valutor. Amerikanska vinster verkar vara på väg nedåt. Slår man ihop allt det där tycker jag Usa ok ut men inte mer. Fortsatt är det konsumtionsbolag och gärna sådana som tjänar pengar i Usa som verkar intressanta. Precis som i Sverige verkar det också vara bolagen i mitten, de som både är lönsamma och kan visa lite tillväxt som går bäst. Så mycket beror på förvaltaren och det kan bli växande skillnader mellan olika fonder. För min del tycker jag det är om möjligt ännu svårare att välja förvaltare än aktier, så mitt tips är alltid välj själv eller välj index.

      För det tredje beror det på Sverige och kronan. Det är viktigt att påpeka att alla inte är överens om att den faktiskt stärks i närtid, även om nästan alla tycker den är undervärderad. Åtminstone kortsiktigt så kan kanske Riksbanken hålla emot, särskilt om dollarn också stärks. Det sagt handlar ju inlägget och min egen oro om att kronan stärks.

      Om det händer, så kommer dina fonder backa med ungefär beloppet kronan stärks. För en dyrare krona gynnar visserligen amerikanska exportörer till Sverige men det är försumbart. Den amerikan som köpte svenska exportbolag när kronan försvagades gjorde däremot netto en god affär. Skulle däremot även euron stärkas mot dollarn (inte min gissning) så skulle nettot kunna bli tillräckligt bra för att Usa-fonderna skulle gynnas.


      Så det korta svaret är: ja, det är rimligt att minska utländska innehav om du tror att kronan stärks av specifikt svenska faktorer (som är det inlägget handlar om).

      Jag har viktat upp den svenska delen av vår portfölj över 50 procent vilket är högt för oss.

      Radera
  3. Gottodix,

    Ja, skriv gärna lite tankar om hur man bäst hanterar denna situation. Vilka alternativ har man?

    Mkt intressant blogg, det här. Tack!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det gör jag gärna och det blir nog ett eget inlägg. Några korta anteckningar till dess här.

      Först är det skillnad på kort och lång sikt. På lång sikt finns nästan ingen som inte tror kronan stärks åtminstone mot euron. På kort sikt beror mycket på Riksbanken och om det händer något stort i omvärlden (t.ex. Brexitrelaterat).

      En enkel inriktning just nu, som vi själva viktar upp emot, är att öka andelen av investeringarna som har intäkterna i Sverige (möjligen även Norge). Det kan vara i helt inhemska bolag inom t.ex. bygg eller service. Eltel och Bahnhof är exempel jag skrivit om. Importörer är också intressanta. Exempel är HM (som dock är nästan mer beroende av euron) och Clas Ohlson. På servicesidan finns bolag som ÅF men även t.ex. Attendo. Även bolag som Kabe och Bilia kanske kan vara intressanta.

      Några som kan få det svårt är exportörer inom verkstad men även de inom t.ex. hälsa (som våra Cellavision). Även bolag som Skistar kan få det tuffare om utlandssemstrar blir billigare.

      Slutligen kan det vara värt atr nämna att de sidledes börsklimatet ger en annan möjlighet till hantering. Det kan vara ett alternativ att hålla mer kontanter än vanligt och avvakta till olika trender fått spelas ut mot varandra.

      Radera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Featured Post

Senaste filmerna från vloggen

Här hittar du alltid senaste klippen från mina vloggar - 3 snabba och Sparskolan. Jag fyller även på med andra klipp och poddar dä...

Aktuella data från OECD

Reklam