Det svåra men enda sättet att välja rätt aktiva fonder

Problemet med aktiva fonder är att många av köparna drömmer om att slippa svåra val. Inget är dock så svårt som att välja rätt aktiv fond.

Foto: Pixabay

Acceptera olikheter

Jag lyssnade på P1 i morse. Där var det ett inslag om hoten mot olika kostforskare. Frågor som berör de livsstilsval vi gör väcker känslor. Frågan är hur relevant diskussionen om den optimala metoden är för den som bara försöker få något slags ordning på sin egen hälsa. What ever works verkar vara ett bättre råd.

Själv har jag titt som tätt genom livet använt olika kost- och träningsprogram för att hålla mig i form. Jag minns ett från viktväktarna i början av nittiotalet, som gick ut på att man absolut inte fick äta fett. Ta ett geléhallon om det blir för tufft var rådet. Det fungerade alldeles utmärkt och jag fick en minskning av vikten och ökning av min träning som varade under många år. Fast jag har förstås kört motsatsen också och undvikit socker och en hel del andra varianter med för den delen. Med facit i hand med mycket blandade resultat. Ibland har det dock lyckats och gett bra resultat med höjdpunkter som att ha sprungit marathon.

Gemensamt för de gånger jag lyckats är att jag varit motiverad, haft rätt förutsättningar och hållit mig till en genomtänkt tanke. Det är övergången tillbaka tillbaka till en blogg om investeringar inte viktminskning. Vi har en aktivt förvaltad portfölj bestående av aktier och innan det ägde vi indexfonder. Det är ingen anledning att avskriva andra investeringsstrategier - så länge de fungerar för den som tillämpar dem.

Forskningen om investeringar

Det finns många inlägg om forskning och investeringar både på den här och på andra bloggar. Tre av de senaste från mig, som också berör fonder, är "Varför är det ok att Sverigefonder är så dåliga?", "Våga #visaportföljen !" och "Orangea kuvertet: minusräntorna i pensionsekvationen".

Ska man sammanfatta forskningen är slutsatsen att ingen strategi, fond, förvaltare eller aktie kan förväntas överträffa index sett över en lång tid. Däremot finns det många exempel på de som lyckats både på kort och lång sikt. Tyvärr hjälper det inte att välja de historiska vinnarna (eller förlorarna) för iakttagelsen att forskningen inte, över en längre tid, stöder något mekaniskt bakåtblickande samband gäller alla upptänkliga upplägg. Det går att förklara med att även om marknaden har fel en period får den till slut till det och priset på det du köper avspeglar avkastning och risk.

Slumpen investerarens vän

Till en början är det där en dyster slutsats men när man inser att man faktiskt kan välja vad som helst, med tillräcklig riskspridning, och få samma förväntade avkastning är det snarare en rolig premiss. Den enda skillnaden mellan att slumpmässigt köpa och sälja eller att bara köpa och äga är den numera på många marknader låga transaktionskostnaden. Sedan finns det, som sagt, många exempel på att både proffs och amatörer kan pricka vinnarstrategier över en period.

Jag tycker ett sätt att tänka på det fenomenet är att då och då gör man en bra affär - det är bara de mest extrema företrädarna för den effektiva marknaden som tror att varje villa och bostadsrätt säljs till rätt pris bara för att det är en marknad där många köpare och säljare möts i ett teoretiskt fungerande auktionssystem. Det är något helt annat att försöka leva på att i spekulation köpa och sälja villor eller bostadsrätter. Det är en konst som bara är förunnad vissa att behärska. Vill du att de köper en villa åt dig lär arvodet bli ungefär det du sparar på att inte köpa själv.

Premissen för aktiva fondval

Den lättsamma inställningen att slumpen fixar avkastningen bygger på att inte göra systematiskt fel. Det är inte vad som helst som kan fungera. För att återkoppla till inledningen om hälsa - all forskningen bygger på att man går ned i vikt om man äter mindre och rör på sig. Sedan finns det olika sätt att göra detta.

Analogin med viktminskning går att fortsätta. Det finns många mirakelkurer men i slutändan går det inte att lyckas utan att ta eget ansvar för sin investering och ta hänsyn till grundläggande utgångspunkter som långsiktig utdelning och tillväxt i innehaven. Det är självklart inte lönsamt att köpa dåliga bolag dyrt. Den som väljer aktivt - fonder eller aktier - gör det utifrån övertygelsen att man har en förmåga att identifiera en affärsmöjlighet andra inte redan utnyttjat. Betänk att det inte finns några bevisade vinnarformler eller några mekaniska sätt att peka ut framtida vinnare. Vill du avvika från slumpen är det ett val och det måste bygga på en framåtblickande, inte bakåtblickande, bedömning.

Det här ger en viktig premiss för att välja fonder:

Du kan alltid välja indexfonder men ska du välja aktiva fonder måste du fatta ett framåtblickande beslut om vilken förvaltare som efter avgifter kommer att överträffa index.

Varför välja en aktiv fond?

Med ovan beskrivna forskning och den svåra premissen för att välja aktiva fonder, kan det någonsin vara ett alternativ? Jodå, det tycker jag. Åtminstone för vissa typer av investerare. Ett möjligt motiv är att man tror sig ha förmåga att identifiera förvaltare som kommer att lyckas på marknaden kommande år. Ett annat är att man vill ha exponering mot en typ av investeringar där urskiljningsförmåga på en viss marknad framstår som särskilt viktig - det kan vara exempelvis småbolag eller svåra tillväxtmarknader. Det kan också vara en poäng att helt eller delvis överlåta beslutsfattande till någon annan.

Det sistnämnda visar dock hur stor utmaningen ändå är. För att välja en aktiv fond istället för en indexfond eller själv köpa aktier måste du ha förmågan att välja fond och förvaltare men sakna förmåga att köpa aktierna själv.

En modell för att välja aktiva fonder

Så allt pekar mot att en aktiv fond bara ska väljas av en aktiv investerare. Vad innebär det då? Ja, det innebär en beslutsprocess som påminner om den som aktieinvesteraren går igenom. Här finns det många att välja på men här är en:

1. Vad är det jag överväger att köpa? Vilka innehav har fonden?

Den här banala grundinformationen är ofta förvånansvärt svår att få överblick över. Det har också lätt att hitta mycket underliga exempel på vad aktiva fonder egentligen innehåller. Det har skrivit om i "Varning för fondskolor" och i "Svara Calcutta när bankmannen säger tillväxtfond". En fascinerande detalj i den senare var att alla slumpmässigt utvalda tillväxtmarknadsfonder då hade större delen av sitt kapital i det som kallas Asiens fyra tigrar och att samtliga hade Samsung som största innehav. Är det verkligen en av världens största industri- och teknikkonglemorat som är tanken med en tillväxtfond? 

Så det första den som tittar på aktiva fonder bör göra är att kolla vilka innehaven är och att det går att säkerställa att det går att följa löpande vad fonden äger. 

2. Vad är caset som gör att innehaven ska tjäna pengar?

Tror jag att exempelvis Vietnam kommer att utvecklas positivt? Varför tror jag det? Vad talar för eller emot? Kan jag bedöma om caset förverkligas och veta när det inte längre håller? Ser jag kopplingen mellan det fonden äger och mitt tänkta case? 

3. Vem är det som sköter fonden?

Precis som ledningen är viktig i ett bolag är förvaltaren viktig i en fond. Personligen tycker jag det är viktigare att hålla ögonen på negativa risker snarare än att fokusera på möjligheten att någon kan överprestera framöver (forskningen talar ju emot det). 

Är det så att det är en förvaltare som är caset - att en viss person framstår som särskilt viktig för resultatet - så är det nästan ännu viktigare att kunna formulera varför den här personen ska överprestera framöver och att kunna följa att så verkligen är fallet för att kunna hoppa av i tid om lyckan vänder.  

Med negativa risker menar jag exempelvis om fondbolaget har en struktur där de har många fonder som bara tillsynes är aktiva eller om det finns en historik av att ha sålla fram "vinnarfonder" genom att löpande lägga ned de som underpresterar och därmed använda slumpen för att få fram till synes goda resultat. Extra allvarligt är förstås allt som antyder att förvaltaren eller fondbolaget agerat oetiskt.

4. Hur är innehaven värderade?
En annan självklarhet som det ofta slarvas med är att det inte framgår hur högt innehaven är värderade. Det är lätt att peka på att fonden äger fantastiska innehav men om det är till för höga värderingar hjälper det inte. Ett enkelt exempel är att Tesla är ett bolag som är lätt att gilla men nog blir man lite försiktigare att första året estimaten på Nasdaq är positiva är 2018 (alltså året efter att modell 3 lanserat). Det året är det förväntade p/e-talet 232.

Investmentbolag som Investor och Ratos har utmärkta sammanställningar av sina innehav och det går att räkna på en egen värdering genom att summera delarna eller titta på vad som är högt och lågt värderat. Alla kanske inte vill räkna igenom vad fonden är värd men om det inte ens är lättillgängligt att göra det, så lär du inte ens bli varnad av någon annan om det är på väg åt pipan.

5. Vad kostar det? Är fonden det billigaste sättet att köpa tillgångarna?
Det största problemet med många aktiva fonder är att de helt enkelt är för dyra. Jag brukar peka på att den förväntade avkastningen på aktier, utöver den riskfria räntan, brukar ligga runt 5 procent per år. Kostar fonden då 2,5 procent så är halva den förväntade avkastningen som fonden förväntas stå för borta. Det är mycket att ta igen. Ett annat problem är att ofta går det att köpa samma sak billigare. Det är ju det som är problemet med så kallade dolda indexfonder, de presterar precis som andra fonder som du kan få gratis hos nätmäklaren.

6. Har jag en stark 2nd opinion?
Jag tycker analyser av fonder är förbluffande grunda. Det brukar vara några ord om inriktningen. Någon hänvisning till historiskt resultat (som alltså är en mycket tveksam urvalsgrund). Sedan är det en intervju med eller några ord om förvaltaren. Tänk om aktier behandlades så? Då skulle en analys kunna se ut så här. Vill du bli en del av det snabba modet? HM är bolaget som vuxit i decennier nu med tredje generationen av den framgångsrika ägarfamiljen vid rodret. Här kommer en intervju med Karl Johan Persson. Visst finns det en del som köper HM på ungefär de grunderna men det saknas som bekant inte analyser som är mer kritiska.

För min del tycker jag aktiva fonder som vänder sig till allmänheten borde öppna upp sig för att behandlas och utvärderas som investmentbolag.  

En hög ribba

Det här var förstås en rätt tuff lista för den som bara söker lite extra avkastning på sparandet. Det är dock en av mina huvudpoänger. Det finns inga gratis luncher. Jag är övertygad om att en av de största tillkortakommandena hos många av oss är längtan efter den enkla men fantastiska lösningen. Den, där man på ett tips köper fonden eller aktien som mångdubblas utan att man gör något.

Det är dock, tyvärr, lika troligt som att du hittar de bästa tipsen om bättre hälsa bland mirakelkurerna på nätet. Det finns ett sätt att slippa tänka själv och det är indexfonder. Allt annat är aktiva beslut och bör behandlas som sådana. Sedan är det upp till var och en att ta ställning till om man tror sig ha förmågan att göra bättre val än marknaden.

Fast för att sluta där jag började. Det är inget skäl att utesluta en sparandeform som är svår om du tillhör dem som behärskar konsten att hitta vinnarfonder. Som sagt what ever works.