Resurs Bank bara för den kortsiktige

Är det lönsamt att sälja teveapparater på kredit - ja. Saknas det konkurrenter - nej. Ser framtiden ljus ut - tveksamt. Det är mina tankar om Resurs Bank.

Lev på lånade pengar

Tjäna pengar på SIBA-kortet? Det kan den som tecknar nischbanken Resurs Bank hoppas på. Bolaget, delägt av SIBA:s ägare, har som affärsidé att samla alla finanstjänster kring dina köp. Det är en del. Finansiering, kreditkort, blancolån, diverse försäkringar och inlåning på kundkort. Resurs övergripande mål för verksamheten är att bidra till ökad detaljhandelsförsäljning. En hel värld byggd kring att du köper en numera rätt billig teveapparat.  Det är en viktig utgångspunkt att förstå den här verksamheten. På lång sikt är Resurs ett bra köp om hushåll använder deras tjänster för att lånefinansiera konsumtion.

Flera aktuella trender påverkar verksamheten. En är att finansieringen, kanske, stramas åt från de större bankerna. I andra länder där det finns en starkare amorteringskultur, som i USA, finns det också en starkare kreditkortskultur. En möjlig effekt av försöken att få hushållen att betala av sina billiga bolån är att de istället lånar mer via dyra sälj- eller blancolån kopplade till specifika köp. I så fall bra för Resurs.

Å andra sidan driver tekniska trender den löpande långivningen allt närmare pengaflödet. Du lånar av den som äger kassaapparaten, enkelt uttryckt. Hit hör Klarna, som genom sitt grepp om digitala köp stjäl alltmer av kundfinansieringen. Själv klickade jag fel häromdagen och fick faktura på pizzan med erbjudande om delbetalningar. Så precis som SIBA pressas av näthandlarna, så pressas Resurs av nätlångivarna. Den gruppen växer stadigt. Nyligen kom den här nyheten "Handelsbanken lanserar Klarna-konkurrent" (Di Digital). I samband med rapporten såg också Handelsbanken fortsatt växande lånestockar framåt i tiden, trots amorteringskrav. En gissning är att de räknar med att andra lån ökar.

Expansion som affärsmodell

När bolaget expanderat har det varit genom att bredda antalet finansiella tjänster som kopplas till erbjudandet butiken kan ge kunden. Försäkringarna är ett exempel. Det har också varit genom att flytta över idén till andra delar av detaljhandeln, geografiskt eller produktmässigt. Därför har förvärv varit en viktig del av strategin. Så långt ett vinnarkoncept. Flytta en beprövad modell till nischer där stark konkurrens har saknats. På många sätt påminner faktiskt Resurs om SIBA. I en fas av ekonomins utveckling har de varit innovatörer som slog ut sin tids lokala alternativ. Idag möter de nya utmaningar och frågan för en investerare blir om verksamhetens lönsamhet lockar mer än dess utmaningar skrämmer.

Kostar mer än det smakar?

Källa: Börsdata

Så min, mycket ytliga, betraktelse är att det här ser ut som ett bolag med hög affärsrisk. Särskilt på lite sikt. Lägg till det att Sverige, som är huvudmarknaden, just nu växer så det knakar och frågan blir hur stor uppsidan i den befintliga verksamheten egentligen är. 

Det enkla sättet att värdera en bank är genom att titta på hur det egna kapitalet värderas och växer. Resultatet blir p/e-talet. Det blir, omvänt (e/p), avkastningskravet. Mycket kokar ned till hur hög tillväxt, främst genom förvärv, som är möjlig. I och med att jag är skeptisk till det och ser konkurrenter som Klarna som starkare spelare, blir jag skeptisk till hela modellen. 

 

Reklam: Klicka här & prenumerera på veckobrevet där jag skriver om veckan som kommer

Börsveckan är i en välskriven artikel, "Häftiga tillväxtresurser" i senaste numret inne på samma linje. Med en bra tillväxt i år räknar de med att värderingen faller till p/e 12 men kommer ändå till slutsatsen att risken överväger avkastningen på sikt. Bland annat nämner de konkurrensen med bolag som Klarna.

Teckna tycker däremot en av mina favoriter, Ulf Petersson på Dagens Industri i "Resurser finns för bra affär". Bland argumenten märks paradoxalt nog mer oro än i Börsveckans artikel. Det förväntade p/e-talet landar för både 2016 och 2017 på runt 15. En risk är att stigande räntor eller andra impulser får spararna att lämna finansbolagens inlåning. Den här affärsmodellen behöver den billiga inlåning som statens insättningsgaranti ger. En uppenbar risk, som storbankerna trycker på för, är att villkoren för finansbolag med högre risk försämras av Finansinspektionen. Inte alls otroligt, för dyra konsumentkrediter har få vänner.

Så vad är det som får kloke Ulf Petersson att ändå landa i köp. Efter lite velande är det helt enkelt att bolaget är billigare än konkurrenterna. Ett dåligt argument på lång sikt men ett utmärkt på kort. Särskilt för den som vill teckna och sälja. Möjligen gör vi det, i så fall tar jag det på SIBA-kortet.

/Gottodix, som du kan följa på Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här.