Veckans blippar på nyhetsradarn

En del i min metod är att försöka aktivt bearbeta fakta som flödar förbi (den andra delen är att diskutera det jag snappar upp på på bloggar och Shareville). Ändrade kapitalströmmar, starkare USA, stabilare olja, och forskning för värdeinvesterare var några av veckans blippar på radarn.

På twitter @gottodix publicerar jag löpande det jag noterar.

Tips om tidning för värdeinvesterare

Före genomgången nedan vill jag ge en extra puff för en av veckans trevligaste initiativ. Många gillar ansatsen med s.k. värdeinvesteringar. Det är inte riktigt min kopp te men jag har stor respekt för den här ansatsen. När några duktiga bloggare startar en webbtidning vill jag därför gärna tipsa om den. Det jag tror många kommer uppskatta är att komma lite närmare analytikerna än man annars gör. Jag är övertygad om att bloggarna  med glädje svara på läsarnas frågor. Det är förvisso inte proffs (vilket verkligen inte jag är heller). Alla fyra har dock under många år visat att de anstränger sig, är kloka och vettiga samt inte minst viktigt är trevliga. Börja med att läsa det gratis första numret.
(länk).

Ändrade kapitalströmmar kommer fortsätta att styra börsen i år

Det skrivs en hel del om att vi är i en era av centralbanksstyrda marknader. Kvantitativa lättnader, valutakrig och ett växande räntegap mellan USA och resten av världen är teman som ingen lär ha missat. Många analyser slutar i att i en riskavert lågränteekonomi ökar efterfrågan på säkra kassaflöden. Det är inget dåligt råd även om många tillgångsaktier, som banker, ser dyra ut. En effekt som inte diskuteras lika ofta är att alla interventioner förskjuter relativpriserna mellan börser och mellan aktier och andra tillgångar. Det är i obalanser som möjligheter och risker frodas. En sådan låg bakom analysen att öka i aktier i början av januari (länk).

I nyhetsflödet handlar mycket just nu om var pengarna ECB pumpar ut kommer att hamna. En helt egen tråd skulle kunna handla om banker och frågan om de gynnas av städade balansräkningar eller missgynnas av trycket på räntorna. Kort svar - de gynnas om åtgärderna leder till ökat förtroende för ekonomin och lyckas höja långräntorna (länk). Den här veckan handlade det dock mer om stater. Danmark kämpar, troligen förgäves, för att hålla peggen mot euron (länk). 10-åringen är nere på 0,21 procent. Sverige ligger inte mycket högre med 0,65 procent och Norge har 1,26 procent. En av flera reflektioner om detta är att det blir en intressant hävstång i oljerelaterade bolag när norska kronan stiger med höjda oljepriser (länk). Det här är något jag kommer ägna mer tid åt framöver. Spontant går mina tankar mot en investering i Statoil.

En mer långsiktig iakttagelse är att världens lån fortsätter att växa (länk eller vår kommentar). Finanskrisen syns inte ens som ett hack i kurvan. Sett i ett längre perspektiv är det hushållens lån som växer medan lånen till investeringar i väst varit stillastående länge (länk) Det här har varit en del av 40-talisternas framgångsrika kapitalexport (via fonder m.m.) till tillväxtmarknader. Det vill dock till att superkonjunkturen tar fart för att även framtida pensionärer ska ha glädje av strategin.

En insikt för mig i veckan var att det inte kommer vara hushållens lån som sänker bostadsmarknaden. När McKinsey nämner Sverige bland de länder som kan drabbas i den andra skuldvågen (länk) är det istället effekten av att kapital från andra marknader söker avkastning som nämns. Metaforen är att om man trycker på en ballong trycker luften på i en annan del - något Danmark upplever precis just nu. I Sverige kanske diverse insatser för att bromsa bolånen leder till något mer än att unga får svårare att flytta hemifrån (länk). Problemet är att trycket på ökad statsskuld och en efterlängtad ökning av företagens investeringar kommer att höja den samlade skuldsättningen till en farlig nivå. När jag framöver letar efter tecken på en börskrasch framöver kommer förändringar i statens och företagens skuldsättning vara ett nyckeltal. Notera för övrigt att skälet att hushållen ska amortera alltså inte i första hand är att sänka sina egna (hanterbara) risker utan att frigöra låneutrymme för företag.

USA växer, inhemsk konsumtion går toppen men aktietåget har nog lämnat stationen

Arbetslösheten fortsätter nedåt i USA till en nivå där det troligen är brist i många sektorer. Nu har det varit några veckor med ECB och kvantitativa lättnader i fokus men det är nog inget FED i längden kan ta hänsyn till när verkligheten knackar på (länk). Dyrare dollar irriterar FED, så räkna med diverse utspel i frågan, men i slutändan blir det ändå den reala ekonomin som styr. Det tror jag betyder att det först kommer signaler om en räntehöjning i juni men att den sedan i det eviga riksbanksspelet minskas eller senareläggs till efter sommaren för att inte skrämma upp marknaden. Däremot är det bara att acceptera att nu kommer höjningen och med den ett växande räntegap mot resten av världen. Jag tror det får betecknas som tjänstefel att inte acceptera detta kommer påverka börserna i år.

Amerikaner lägger nu en historiskt liten andel av sina inkomster på tvingande utgifter (s.k. non-discretionary). Positioneringen mot inhemsk konsumtion genom köpet av Disney visade sig vara rätt tänkt (länk). Nu har dock kanske aktietåget åkt vidare. Amerikanska småbolag borde vara en kandidat som gynnas av starkare inhemsk ekonomi, tyvärr ligger deras p/e-tal nu 67 procent över sitt historiska snitt (länk). Möjligen är det så att USA nu är lite i dyraste laget, även inräknat valutaeffekten. Jag blir mer försiktig med att öka framöver och satsar istället på europeiska bolag som gynnas av den starkare amerikanska ekonomin.

Stabilare men inte nödvändigtvis så mycket dyrare olja framöver

Det är "fel" olja som höjer priset just nu. Det är minskningar i investeringar (capex) för stora bolag som tryckt ned förväntningarna på utbudet framöver. Det ger skiffergänget hopp nog att pumpa på (länk). En annan intressant nyhet i veckan var att det kan ha varit olika aktörers positioner på finansmarknaden som är den viktigaste förklaringen till omfattningen av oljeprisfallet. Förtroende för oljeprisernas stabilitet visar sig nämligen på kort sikt ha haft ha större effekt på priset än utbud och efterfrågan (länk). Med den insikten är den bästa gissningen nu att oljepriset fortsätter sidledes möjligen svagt uppåt men att det lär dröja innan det stiger brant uppåt.

Minskningen i investeringar innebär bland annat att Statoil skjuter upp en del av sin exploatering. Lundin Petroleum fortsätter däremot oförtrutet att borra vidare. Nu närmast i polarisen (länk). Det här är ett viktigt  projekt för många oljeservicebolag. I veckans Affärsvärlden framgår att Stena just nu får nöja sig med halva priset och låg beläggning på sina toppmoderna riggar när de hyrs ut till förhållanden där enklare alternativ fungerar lika bra.

Hur det går med utvinningen i Arktis är därför en viktig värdedrivare för hela offshoresektorn. Exploateringen där är i sin tur kopplad till vad som händer i Ryssland. För min del fick jag en tankeställare när jag i veckan läste en artikel i Financial Times (länk). Företag och stater i väst har i sitt handlande agerat utifrån att Ryssland är en partner man grälar med. Utgångspunkten har hela tiden varit att krisen blåser över och att investeringar och handel normaliseras. Nu verkar staterna ha gett upp hoppet, i artikeln utförligt exemplifierat med Angela Merkels inställning. Strategin håller på att skifta mot att begränsa effekterna av det som nästan är ett krig och mer permanent kyla ned relationen. Det är värt att ha i minnet när exponering mot den ryska ekonomin nämns.

Forskning för värdeinvesterare 

Är det lönsamt att vara värdeinvesterare? Det funderade jag på i ett inlägg (länk) inspirerat av en diskussion på Shareville. En av alla länkar i det inlägget gick till den här konkreta tanken om att vara lång i lågrisk- och kort i högriskpapper. Lite teoretiskt kanske men inspiration för defensiva investerare i denna heta marknad. För övrigt noterar jag att Warren Buffet kommer att vinna sitt vad med en känd förvaltare om att indexfonder slår hedgefonder. Det här kan man dra många slutsatser av. En är - köp inte sammansatta finansiella produkter! Några amerikanska investmentbanker har slutat med komplexa produkter sinsemellan för att det är för svåra att överblicka och prissätta rätt. Det borde småsparare fundera på.

För övrigt

SAS fortsätter att avvecklas del för del (länk). Jag tror inte ett offensivt satsande bolag skulle sälja sina landningsrätter på Heathrow.