Den här gången började det med det vassa (och roliga) inlägget på Shareville att den strategi jag använder är en motorväg till fattighuset (länk till mitt svar). Det jag märkte i diskussionerna var att den struktur som jag tror alla investerare i någon form behöver förhålla sig till kunde vara värd ett eget inlägg. Det kommer här.
I den här typen av inlägg finns det förstås inget rätt eller fel. Olika personer beskriver strukturen för investeringar på sitt sätt. Jag tror dock att alla på ett eller annat sätt funderar kring nedanstående. Exempelvis är det ganska enkelt att sortera in allt som skrivs i affärspress i punkt 2 nedan.
1. Utgångspunkten i effektiva marknader åtminstone på sikt
2. Fyra delar i en investeringsstrategi
a. Makrobedömning
b. Val av case, bransch eller land att investera i
c. Värdering av bolag och pris på aktie
d. Trading
3. Val av strategi
Hela vår strategi finns här (länk).
Effektiva eller åtminstone förutsägbara marknader (i något tidsperspektiv) är grunden i alla investeringar
En investering i aktier innebär att idag köpa något på marknaden med de huvudsakliga syftet att vid ett senare tillfälle sälja samma sak på marknaden till mer fördelaktiga villkor. Ur denna enkla iakttagelse kommer grunden för investeringar. Det finns en tillgång som kan öka eller minska i värde och som i någon form handlas till visst pris på en marknad. Poängen är att det, åtminstone på kort sikt är olika frågor exempelvis vad ett bolag är värt och vad aktien kostar, hur det går för Indien framöver eller vad en Indienfond kostar eller hur hela ekonomin utvecklas jämfört med hur det gör börsen ."Värde är det du får, pris är det du betalar." är Warren Buffets klassiska citat. Det här är egentligen ganska intuitivt - alla skulle för att överleva betala väsentligt mer för vatten än de gör idag men ingen vill betala mer än det kostar. En förutsättning för de flesta investeringar är att det finns en marknad där det sätts ett pris som på sikt motsvarar det verkliga värdet utifrån utbud och efterfrågan. Undantaget är möjligen den som enbart tänker ta emot utdelningarna från ett bolag fram till dess bolaget läggs ned. För de allra flesta investeringar krävs dock både ett resonemang som inbegriper både vad tillgången är värd och hur marknadspriset på sikt kommer att utvecklas för att återspegla värdet.
Marknadspriset kan under mycket långa perioder avvika från det som är rimliga värdet på tillgången. Fråga de som i tjugo år har ansett att priserna på bostäder varit för höga i Stockholms innerstad. Det finns en uppsjö skäl till att värde och pris inte möts. På bostadsmarknaden i Stockholm är exempelvis priset för att hyra och möjligheterna att bygga reglerat samtidigt som det kontinuerligt flyttar in människor som behöver bostad. En marknad som inte är i balans skapar spekulationer kring värde och pris. Det här kan pågå länge och det är omdebatterat hur effektiv, i bemärkelsen att priset på en aktie avspeglar bolagets värde, marknaden egentligen är på kort sikt. En som skrivit många kloka inlägg på Shareville om detta är den duktige danske investeraren Old Dog (länk). För att kunna hålla på med investeringar behöver man dock i något tidsperspektiv ändå ha en tilltro till sin förmåga att förstå vad en tillgång är värd i bemärkelsen vad marknaden så småningom kommer att vara beredd att betala för den.
Hela denna första del kokar ned till att alla strategier för investeringar måste ha något sätt att fundera kring vad det är man köper, till vilket pris och om det går att så småningom ta ut vinster eller sälja det till ett högre pris. Det kan låta självklart men det är förvånansvärt ofta även proffs missar något steg i den analyskedjan när det föreslår en investering. En notering i kanten är att den som tror att alla priser i varje ögonblick speglar det verkliga värdet på alla tillgångar kan faktiskt köpa vad som helst, eftersom det enda som då återstår är det underliggande priset på att låna ut sina pengar till en investering.
Makrobedömning
Alla investeringar beror, om än i olika utsträckning, på en uppsättning faktorer - från hela ekonomin ned till löpande efterfrågan och utbud på ett enskilt bolags aktie. Den första delen är hur det går för hela ekonomin. Den (någorlunda) enkla modell jag jobbar med för att följa detta är hur balansen mellan utbud och efterfrågan med hjälp av finansmarknaderna ser ut vid varje given tidpunkt. Samhällsekonomin kan i balans, starkt förenklat, beskrivas som att:- Utbudet av arbetskraft, kapital, råvaror och innovationer (tekniska framsteg) ska vara lika med
- Efterfrågan från medborgare, företag och stat på resurser till konsumtion och investeringar kanaliserat genom
- Finansmarknader som effektivt allokerar utbudet av resurser till den del av ekonomin där efterfrågan i form av betalningsförmåga är störst
Det kommer oavbrutet nyheter som pekar på förändringar i den här ekvationen. Arbetslösheten i USA sjunker, räntan stiger, oljepriset går ned, inköpschefer är optimistiska eller julhandeln gick överraskande bra. Alla de här nyheterna är korn som läggs på eller tas bort från vågens utbuds- eller eftefrågesida. Det är därför börsen reagerar på markodata. Under de senaste åren har mycket fokus legat på den tredje punkten. Finanskrisen har inneburit att utbudet inte nått ut i den verkliga ekonomin i form av investeringar och konsumtion utan stannat i den finansiella sektorn genom stigande priser på redan existerande tillgångar som exempelvis fastigheter. Ett råd till den som inte vill sätta sig in den här delen i detalj är att tänka i termer av plus och minus snarare än vilken nivå som är den rätta. Lägre kostnader för kapital (ränta) gör att efterfrågan på investerar borde öka.
Precis som på övriga nivåer finns en skillnad mellan värde och pris. Förändringar i tillgång på kapital (prissatt genom räntan) i olika länder kan men behöver inte vara inprisat i ländernas växelkurser. Börsen kan ha prisat in förväntad tillväxt och lägre oljepriser eller också inte. Det är det som är analysen i en investering.
Val av case, bransch eller land att investera i
Samhället förändras och långsiktiga förskjutningar i ekvationen för ekonomins utbud och efterfrågan ovan ändrar förutsättningarna för investeringar. Människors förväntade livslängd och genomsnittsåldern på jordens befolkning har i hela världen stigit stadigt i flera decennier. Det påverkar både tillgång på arbetskraft och efterfrågan på konsumtion av olika produkter. Tekniska förändringar påverkar oavbrutet inom vilka branscher det finns växande och krympande efterfrågan konsumtion och investeringar. Globaliseringen leder till att utbud av arbetskraft, kapital, råvaror och teknik görs tillgängligt över hela jorden. Det i sin tur förväntas leda till ökad konsumtion och investeringar i länder som Kina och Indien.
Mest för att ge en överblick brukar jag för egen del tänka i termer av case, branscher eller länder. Ett case är att jordens befolkning blir äldre, att vatten är en ändlig resurs som alla behöver och som används i nästan all produktion eller att global urbanisering borde öka efterfrågan på rulltrappor. Digitalisering gynnar digitala medier men missgynnar tryckerier. Länder samverkar med varandra men har en viss politisk ledning, olika tillgång på resurser och sina egna priser på kapital och arbetskraft.
Även här finns det skillnader mellan den underliggande händelsen - Indiens ekonomi är på uppgång - och priset på de tillgångar som speglar förändringen - en Indienfond. En del av men inte alla förskjutningarna i ekonomin är inprisade. Det här blir väldigt tydligt när teknikdrivna förändringar diskuteras. Det pågår ett skifte från linjär TV till att titta via nätet. Det kommer Netflix tjäna pengar på. Innebär det att det är värt att betala 110 gånger förra årets vinst för aktien? Kanske, kanske inte. Poängen är att svaret måste ha två delar - värde och pris. Särskilt när fonder marknadsförs tycker jag det slarvas med den distinktionen, ibland från säljare på storbanker faktiskt på gränsen till att det är lurendrejeri.
Värdering av bolag och pris på aktie
Entreprenörer, investerare och företag har affärsidéer och affärsmodeller för att tjäna pengar på utbud och efterfrågan i ekonomin. För övrigt är just den här indelningen med person, idé och modell, som används i TV-programmet Draknästet (Dragons den). En riktigt bra grundstruktur för att förstå värdet på ett bolag. Vem är det som har vilken idé om att tjäna pengar på vilket sätt? Kan man få ett begripligt svar på det brukar det inte gå fel. Ett exempel på att det hänger ihop med de mer övergripande nivåerna är att HM skickligt prickat en global trend mot prisvärt och relativt gemensamt världsmode men även haft stor glädje av skillnader i kostnad för arbetskraft mellan olika marknader. Den här nivån brukar vara den som aktieintresserade trivs bäst i. Vilka företag har framtiden för sig och vilka är på nedgång?
En fråga som jag tycker är spännande när jag tittar på bolag är vilken mognadsgrad bolaget har. Är det ett förhoppningsbolag, en tillväxtcase eller en utdelningsmaskin? Kraven på bolagen ser lite olika ut beroende på hur långt det kommit i sin utveckling men det är kanske ett annat inlägg.
På den här nivån är de flesta ganska hemma i att det finns skillnader mellan värde och pris. Analytiker är pigga på att ange riktkurser för bolag de följer. Det betyder då att de inom en given tidsrymd tror att aktiens pris kommer att närma sig det av dem uträknade värdet. För att de ska ske behöver ju andra förstå att bolaget faktiskt är värt det analytikern tror, vilket är skälet till att analyserna publiceras till en bredare krets.
Trading
När informationen om makroläget, olika case och länder samt händelser i olika bolag flödar genom ekonomin uppstår ett stort behov att balansera om alla investeringar så att de bättre återspeglar det investeraren tror ger avkastning på sikt. Om ett läkemedelsbolag får ett patent godkänt, så vill alla som tror att detta är bra för försäljningen förstås köpa aktien. Det i sin tur kanske leder till att de säljer en konkurrents aktie för att få loss pengar att investera för, fast ingenting negativt hänt i det konkurrerande bolaget. Det här gör att det även i en bokstavlig bemärkelse finns en marknad för alla slags tillgångar. Det finns grossister, som börserna, och detaljister som som banker med flera dit man kan vända sig för att köpa eller sälja en viss aktie. Investerare som sysslar med trading är även de ett slags detaljister. De lever på att köpa in små lager av tillgångar som de tror kommer efterfrågas till ett högre pris inom kort. Ett bra exempel är när en stor aktör ska sälja en post i ett bolag, då finns det på kort sikt för få köpare. Tradern köper och räknar med att sedan kunna sälja vidare till ett något högre pris vart efter köparna kommer in i "butiken". Till del har den här typen av handel ersätts av robotar.
Det är också värt att nämna att det är denna typ av differenser i utbud och efterfrågan som teknisk analys försöker peka ut. Resonemanget är att "vid det här priset finns det historiska data som antyder att köpare är intresserade av att gå in i bolaget". Det är naturligtvis mycket värdefull kunskap för den som funderar på att köpa in och hålla en vara i lager, till vilket pris kunderna kan förväntas börja köpa den.
Livsnerven i trading är alltså att hålla tillgångar i lager för att sedan sälja dem vidare. Kopplingen till övriga nivåer i strategin är att det gäller att försöka förstå hur det kortsiktiga utbudet och efterfrågan på tillgången ser ut. Om Volvo vinstvarnar går det ju inte att anta att det kommer in nya köpare till de priser som tidigare gällt. Undantagsvis finns det trading som är riskfri. En tillgång kostar olika mycket på olika marknader, dvs. du kan samtidigt köpa aktier i Ericsson i Stockholm och New York till olika priser. Detta kallas för arbitrage, normalt sett är dessa på en hyggligt effektiv marknad inte så stora. Det finns som bekant få gratisluncher.
Val av strategi
För mig är strategi i investeringar att bestämma sig för vilka delar av ovanstående samband man ska koncentrera sig på. Strategi i investeringar är att svara på frågan - vilken risk förväntar du dig att få betalt för att du tar? Ett råd som verkligen kommer från hjärtat är - ha självinsikten att våga välja vilken typ av investerare du tror att du just nu med dina nuvarande förutsättningar passar bäst som. Alla dyra misstag börjar med att man inte ärligt utvärderar sin förmåga, åtminstone är det min erfarenhet.
Det finns oerhört skickliga traders, som Tybaxter (länk), hans strategi är att koncentrera sig på det som beskrivs i tradingavsnittet ovan. Alla de andra delarna påverkar förstås hans resultat men genom att exempelvis köpa bearfonder kan han isolera risken till det han är bra på - trading. Många, exempelvis Value-growth (länk), Nordenhed (länk) och Pushit-thl (länk) (extra poäng om ni ser vem bilden på Pushits sida föreställer), har fantastiskt kloka fundamentala analyser av olika bolag. De kan, eftersom de är långsiktiga, antingen acceptera risken i hela marknaden och räkna med att så småningom löser det sig. Om det vore mer kortsiktiga och exempelvis sysslade med swing trades skulle det göra som Ty och kombinera köpen med bearfonder. Ytterligare andra, som Grottbjörnen (länk), fokuserar på att vilka case, branscher och marknader som ser intressanta ut, oftast genom att köpa fonder. I en sådan strategi blir det viktigt att fokusera på vilken förvaltare och produkt det är man egentligen har köpt. Det är också viktigt att hålla ett öka på makroläget, så att man inte köper när hela ekonomin vänder nedåt. Det sistnämnda kan man ofta hantera genom att investera långsiktigt och stegvis. På Shareville finns en hel grupp med Megatrends (länk), där exempelvis Valueinvestor (länk) är läsvärd. Några fokuserar starkt på makro, en jag följer med intresse är Wuming (länk). Slutligen är det flera duktiga investerare som med utgångspunkt i makroläget investerar långsiktigt aktivt (exempelvis Tegelviken (länk) och NinjakissN (länk)) eller passivt (exempelvis Skalman (länk)). Lite förenklat följer dessa investerare den kända investeringsklockan (som också är värd ett eget inlägg).
Hur tänker jag för vår portfölj då? Jag har ingen egen fördel jämfört med andra i något av ovanstående områden men är en väldigt intresserad investerare, som gärna läser och diskuterar. Därför är vår strategi en variant på den Goldman Sachs använder. Alla våra investeringar ska få grönt ljus i vart och ett av områdena ovan. Jag jobbar med andra ord så att jag med hjälp av allt jag läser hela tiden försöker ha en aktuell, faktabaserad, åsikt om makrobedömningen, vilka case vi ska investera i, vilka bolag som är på min intresselista och till vilket pris. Goldman Sachs har 32000 anställda proffs på investeringar. Jag är en amatör som gör det här själv, vid sidan av ett arbete och en familj, så det är lite olika djup i analyserna. Det har jag löst genom att normalt sett utgå från att allt jag läser är skrivet av kloka personer som gör sitt bästa. Min roll är att försöka fatta bra beslut. Valideringen av av fakta gör jag genom att läsa olika infallsvinklar och framför allt genom att diskutera. Det är här Shareville kommer in i ekvationen. För min del tror jag att Shareville inte bara är en trevlig plats utan en i högsta grad värdeskapande möjlighet att fatta bättre beslut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.