 |
| Jag och Christofer Ahnemark laddar för sändning |
Utbud, efterfrågan och en värld i obalans
Nyligen var jag med i Aktiespararnas Sommarpodd. Det blev en intressant diskussion med Christofer Ahnemark, för oss i bloggosfären mest känd för sina år under pseudonymen Sunda Invest. Om du missade avsnittet så har du det ovan.
Det kom att handla mycket om hur ekonomin utvecklas framöver och om vi är på väg mot en krasch eller inte. Även om det också blev en del om börshösten och vilket tillgångsslag som ser bäst ut på kort sikt.
Smäller det?
Ett frågan vi diskuterade en hel del var effekterna av och sannolikheten för en skuldkris. I programmet var jag aningen skeptisk till Christofers dystopiska framtidsbild. Bara någon dag senare fick jag byta fot och istället peka på att det finns en del som är osunt i den långa eran av kreditexpansion. Det var i en diskussion med Jonas Olavi, vars tweet ovan pekar på att aktier varit ett vinnande tillgångsslag länge.Ja ni har hört den förut. S&P500 ÄR toppigt. Men vilken styrka. Långa (fr 30-talet) trenden regerar! pic.twitter.com/NKeMdWTGm9— Jonas Olavi (@j_olavi) 7 juli 2016
 |
| Missa inte Sparskolan - 10 filmer om vägen till ett rikare liv! |
Det är sant men bör nyanseras av hur skulderna utvecklats. Kurvan nedan avser USA, notera vilket litet hack finanskrisen innebar. Det här har jag skrivit om i många inlägg. Det är svårt att blunda för sambandet mellan aktiers goda avkastning och den ökande globala skuldsättningen. De flesta av oss som lever nu gör det med i grunden den enda erfarenheten att skulder ökar och tillgångspriserna med dem.
 |
| Källa: Fed St Louis |
Den som följt råden och avstått från att köpa en bostad har hitintills förlorat på det. De som redan för 10-15 år sedan följde råden har till och med förlorat mycket. Samma sak med aktiegrafen från Jonas Olavi. Den som spekulerar i att den bryts ställer sig också bredvid under en period vars tidsrymd är okänd. Sedan kan det finnas intellektuellt rimliga skäl till att skulduppbyggnaden vid någon tidpunkt bryts eller mattas.
Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser
Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här
Problemet är att det inte går att veta när och att det med långa tidsrymder är svårt att spekulera i nedgång. Det är det här jag i podden menar med att det inte är så mycket annat att göra än att surfa med och hålla ett öga på riskerna. De närmaste åren verkar trots allt världen leva kvar i ett överflöd av billiga pengar, billig energi och överskott på arbetskraft samt med många nya teknisk möjligheter att införa. Ibland är det tyvärr så att det är tunt med enkla svar eller kanske tvärtom. Det är lite för gott om dem.
Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser
Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här
Alltid svårt att göra prognoser speciellt om framtiden. Vill minnas att när Brexit hysterin var som värst ställde många sig vid sidolinjen för att tala fotbollsspråk. Jag vet inte om man står kvar fortfarande.
SvaraRaderaSkulle inte Gottodix investera i en björnfond? Vill bara framföra vad John Bogle sagt om market-timing: Efter 40 år i den här branschen känner han ingen som lyckats med det. Det flesta mår bäst av att stanna på marknaden med en aktierisk de kklarar av att hålla.
Soliga Hälsningar
Lars
Halloj!
RaderaJag köpte ju en björnfond veckan efter, fast syftet var att få ned risken inte tjäna pengar. Däremot blev jag överrumplad av hur snabbt brittiska politiker krånglade sig ur löftet om att ansöka om utträde. Såg inte scenariot att inget skulle hända på riktigt länge och att när det till slut går i mål blir det bara som Norge. Däremot blev det en av årets bättre affärer att jag justerade ned exponeringen inför omröstningen, sedan vred vi ju upp igen rätt snabbt. Tur eller skicklighet kan (verkligen) diskuteras. Min poäng är inte att försöka ligga före marknaden utan bara att följa med och agera på nyhetsflödet. Just den här gången blev det rätt bra.
Ställer helt upp på tanken att ligga stilla med den aktierisk man klarar. En not kan väl vara att under de 40 åren talar om hade det varit en bra idé om det är USA vi talar om men det beror ju även på den stora låneexpansion som nämns ovan. Allt är inte alltid det samma.
Vad är definitionen av att "lyckad market-timing"?
SvaraRaderaVisst, det är antagligen omöjligt att göra helt perfekta entry/exits men vad jag kan se finns det gott om både människor och algoritmer som lyckats ha långvarig konsekvent meravkastning jämfört med att hålla index i både uppgång och nedgång.
Den stora frågan i forskningen handlar om vad som är tur och vad som är skicklighet. En rätt stor del av vår överavkastning (se fliken Avkastning ovan) kommer från att vi sedan 2012 hamnat mer rätt än fel när det gäller centralbankerna och deras olika insatser för att rädda ekonomin.
RaderaBeror det på att jag är bra på att läsa centralbanksprotokoll? Kanske eller också inte. Jag upplever det ju så för det jag ser är att jag läser, agerar och har lyckats rätt bra. Problemet, från ett forskningsperspektiv, är att jag kanske bara tror att jag varit skicklig.
För det finns forskare som menar att jag bara fick betalt för den risk jag tog. Nu råkade den trilla ut oftare åt vårt håll än åt det andra. Fast vi kanske egentligen tog för stor risk? Mycket svårt att utvärdera. Det som det forskats på är hur tidigare vinnare klarar sig framöver - ungefär som alla andra är svaret.
Din iakttagelse förklarar en del forskare med att börjar du bara med en tillräckligt stor population så kommer slumpen sålla fram några som verkar skickliga även över en lång tid.
Allt detta sagt. Det finns ju hela strategier som överpresterat länge (även om de till slut oftast mattas), som jag skrev om i "Smart Beta? Ja, på kort sikt". Vår egen portfölj kan också vara ett sådant exempel.
Så ett kortare svar är - vem vet. Jag tror inte aktiva investeringar med låga transaktionsavgifter gör någon skada.
Frågan är om vi inte befinner oss vid "peak everything"? Vårt monetära system där pengar lånas in i existens medför att vi har exponentiellt stigande skulder i världen. Smörjmedlet i allt detta är energi - framförallt olja. Hur ska matematiken gå ihop? Vi behöver konstant mer naturresurser för att klara av konstant tillväxt - som är en absolut nödvändighet för att kunna serva alla skulder. Utan tillväxt imploderar designen. Men evig tillväxt är inte möjlig. Inte i en ändlig värld.
SvaraRaderaSedan måste vi fråga oss vilken värld framtida generationer ska ärva. Ska de betala för våra synder? Och vår överkonsumtion?
Personligen ser jag mig själv som en optimistisk realist. Lägger man ihop ett och annat ser man verkligheten som den är - och den verkligheten kan skilja sig från den man vill se :-)
Dessutom vill jag tillägga att det var superkul att du medverkade i podden! :-)
Radera// Christoffer
Christoffer,
RaderaVi kan ta Peak-oil som ett exempel på att det aldrig blir som man tänkt sig. I början av 1900-talet varnades det för att USA:s oljeproduktion var nära att passera krönet. Peak-oil rörelsens galjonsfigur King Hubbert påstod att världens oljeproduktion skulle kulminera 1995.
Produktionen har ökat 20% sedan dess. Så här håller det på. Sanningen är oftast att världen ändrar sig otroligt långsamt, och att det inte blir som man tänkt sig. Bara se på hysterin kring Trumps nominering.
Jag reflekterar inte ett ögonblick över framtiden. Det amerikanska presidentvalet rör mig inte i ryggen. Då har jag tänkt mer på om min gode vän Aktieingenjören har fått till en bra Dry Martini gav honom ett recept på Gustavs blogg.
Ha det bäst
Lars
Hej Lars!
RaderaDet var ett tag sedan. Hoppas allt är väl.
Gällande peak oil så bör jag kanske förtydliga att det är "peak cheap oil" som jag syftar på. I min värld tycker jag alla evidens pekar åt den riktningen.
Du har exempelvis;
1. Stadig nedgång i nettoenergi
2. Utbyggnaden av shale oil (teknologin har funnits i 30-40 år, men blev magert lönsamma först vid 80-85 $/fat)
3. Expansionen av tar sands i Kanada
4. Konventionella brunnar, framförallt de stora fälten i Saudi, ger allt mindre output
Observera att jag inte säger att oljan tar slut. Sannolikt kommer oljan aldrig att ta slut. Extraheringen blir emellertid allt dyrare (i termer av nettoenergi). Detta blir ett gigantiskt problem när vi inser att 1% global tillväxt ökar efterfrågan på olja med 0.25% ungefär. Shale-producenterna är ett resultat av en enorm tillgänglighet av krediter och dessa aktörer är inte lönsamma (om vi tar höjd för alla kostnader; löner, miljösanering, ränta, vägförstörelse, mm) på ens 85-90$. Dessutom är brunnarna exponentiellt uttömda vilket innebär att på lite mindre än 2 år så är mer än 60-70% av fältet uttömt. Affärsmodellen är finansiellt självmord med dagens priser.
Världsekonomin kräver alltså exponentiellt mer. Vilket inte kommer kunna levereras. Åtminstone inte från konventionella brunnar - vilket gör att fokus hamnar på icke-konventionella brunnar, men där relationen överskottsenergi är mycket mager.
/Christoffer
Det var riktigt kul att vara med Christoffer! Självutvärdering är ju vanskligt men jag tyckte vi fick bra flow. Vi passar nog att podda ihop. :)
RaderaVill till din lista lägga en faktor som är lite underskattad i diskussionen. Nu blev det ett djupt hack i tillväxtländernas catching up men för eller senare ska de nog ändå ikapp. Det är en kraft som styr energiåtgång mer än någon annan. Skrev om det 2014, för att gräva lite i arkiven.
Helt klart blir det en del omställning de kommande åren. I långtidsutredningen (statens rullande framtidsspaning) är en iakttagelse att inom 30 år kommer digitala inopererade funktionsförbättringar vara vanliga i befolkningen. :)
http://gottodix.blogspot.se/2014/11/lang-tid-med-billig-olja-framfor-oss.html
http://gottodix.blogspot.se/2014/11/lang-tid-med-billig-olja-framfor-oss.html
Vart anser du att vi för närvarande befinner oss i investeringsklockan?
SvaraRaderahttp://blogg.avanza.se/hemberg/2014/01/29/investeringsklockan-ropar-aktier/
Det vore ett kul inlägg att skriva. Får se om tiden ges. Det korta svaret är att klockan är sönder. För med trycket på tillgångspriser borde vi ha inflation och vara i slutet av en konjunkturcykel. Istället är alla produktionsfaktorer billiga. Det ger en starkt obalanserad ekonomi.
RaderaAntagligen är det den här gången bättre att diskutera var vi är i en skuldcykel. Hur nära är vi en krasch driven av obalanser i det finansiella systemet? Ganska nära Hur nära är vi en förtroendekris i prissättningen (och belåningen) av exempelvis svenska bostäder? Halvnära.
Så runt klockan tolv skulle jag säga på väg in i en överhettning men inte så långt gången som vi tror. USA och Kina ligger närmare kanten medan Europa fortfarande kämpar med en del rester av från förra krisen.
Numera får man väl ställa om även investeringsklockan när man rör sig mellan världsdelar :)
För övrigt är investeringsklockan med helt kort i andra avsnittet av sparskolan.
@Anonym
SvaraRaderaEn klockren fråga. Var befinner vi oss på investeringsklockan?
Gootodix svar: Ett kul inlägg att skriva. Får se om tid ges. Min fråga: Har någon upplevt att bloggaren har haft ont om tid att skriva sina inlägg?
Nu skall besked ges! Svaret : Klockan är sönder! Mitt svar: Klockan är alltid sönder om framtiden skall kommenteras.
Sol!
Lars
:)
Radera@Christoffer
SvaraRaderaDetta prat om evig tillväxt omöjlig i en ändlig värld har pågått så länge jag kan minnas. Man ser tillväxten och energiförbrukningen som två parallella linjer. Mycket av tillväxten har varit möjlig tack vare tillgången till fossil energi.
Min poäng är att vi inte vet om detta samband kommer att gälla i framtiden. Lika lite som vi vet att en större skuldsättning bara kan betalas med fortsatt tillväxt vilket per automatik skulle medföra att det finansiella systemet brakar ihop förr eller senare.
Avslutningsvis: Läser Gottodix blogg därför den ger lite nya vinklar på saker, och ting även fall jag inte begriper så mycket av skriverierna eller vad jag skall använda informationen till. Blir lite som denna investeringsklocka som var populär för några år sedan. Det är inget annat än sektorrotering där kapitalet flyttas runt på marknaden. Jag har aldrig tjänat en krona på denna teknik.
Sol!
Lars