Portföljens utveckling (från start, risknivå & jfr SIXRX, se egen flik)

lördag 23 juli 2016

Vem väljer vad du läser?

En av de största förändringarna i samtiden är att gatekeepern blivit reducerad till guide. Det ändrar allt från vad du äter till vad du läser och kanske vad du investerar i.


Hur betalar du och vem levererar?

Finansiering, betalning och intermediering - det är spännande ämnen för den som intresserar sig för samtiden. Det låter ju inte som några kioskvältare men särskilt för alla som med följer digitaliseringens framfart i ekonomin ger de nycklar till vad som krävs för att lyckas.

Ett utmärkt exempel på hur stor effekt förändringar inom de här områdena har är tjänsten nyhetsförmedling. Det fanns en tid när du prenumererade och fick tidningen i brevlådan eller gick till kiosken och köpte den ur ett tidningsställ. I båda fallen gynnade formen en viss typ av innehåll.

Den lokala morgontidningen behövde vara förstavalet för den största läsargruppen och accepterad av tillräckligt många andra för att förhindra konkurrenter från att slå rot. För tröskeln att komma in på marknaden var hög. Fördelen om du har majoriteten av de boende i ett visst område blir snabbt stor om du varje morgon ska leverera en nytryckt tidning.

Det samma gällde för kvällstidningar. Hade det inte varit för Socialdemokratins och LO:s politiska ambitioner hade Aftonbladet lagts ned under förra århundradets slut. För det gick inte att konkurrera med den lite större Expressen. Inte när de var samma köpare som skulle bestämma sig vid samma tidningsställ. Innehållet blev också mer styrt än vi som växte upp då kanske förstod.

Varför var Lennart Hyland (nej jag är inte så gammal), Lill-babs och Carola sådana monument i svensk populärkultur? För att de passade formatet i kvällstidningar bra och för den delen tevemonopolet. Innehållet styrdes av hur kunderna betalade och media distribuerades. För det var inte så, då heller, att alla faktiskt var så intresserade av vad Carola gjorde och inte gjorde tillsammans med Runar.

Alla företag var inte lika

Situationen var på många sätt den samma när det gällde finansiering och etablering av företag. Om du hade en verksamhet som passade in i dåtidens samhälle var det oproportionellt mycket enklare att komma igång än om du hade en innovation. Sverige för fram till, säg, mitten på nittiotalet var helt enkelt en plats där du hade en stor fördel om du byggde vidare på det gemensamma befintliga samhällsbygget snarare än tänkte nytt.

Det här brukar vi svenskar se som ett nationellt fenomen. En del av berättelsen om hur Sverige utvecklats. Det är dock inte en unik utveckling. I Japan var stora konglomerat, keiretsus, centrala i samhällsbygget under årtionden – för att nämna ett exempel. Ett annat typiskt exempel är alla nationella flygbolag och bilmärken som dominerade den här eran.

Distributionen ändrade innehållet

Vad är det som hänt de senaste femton åren? På massor av områden har digitaliseringen gjort det lättare att distribuera innehåll till intresserade personer runt om i världen. Jag når numera över 30 tusen personer i månanden, varav många av er läser rätt ofta på sidorna där jag skriver. Det med texter som kan handla om amerikansk penningpolitik. Andra ekonomibloggar når ännu fler och vloggar som Matgeek når mångdubbelt fler för att inte tala om vad mode och gaming kommer upp i.

Det här har ändrat hela medielandskapet och numera är fysisk massdistribution av nyheter på tillbakagång. Det samma gäller för tablålagd teve. För varför ska många, baserat på sin adress, konsumera samma media samtidigt? Tänk om alla skulle läsa samma böcker eller lyssna på samma musik. Även dessa områden där förändringens vindar blåst i samma riktning.

#GillaEntreprenörer: Missa inte årets mest våldsamma klassresa. Läs mer om boken.

Marius – en roman om att göra det makten kräver

Ett intressant projekt kommer från min bloggranne  Cristofer Andersson mer känd i bloggosäfren som Sofokles. Hans nya boksläpp görs genom Kickstarter. När insamlingsmålet nåtts kommer Marius ut. Året är 114 före kristus när befälhavare Marius står öga mot öga med hatiska rebeller som vill störta Rom. Ära, ränker och karriär – kulissen är känd och älskad av många. Här är den alltså tolkad på ett nytt sätt. Något för hängmattan?

En del av min blogg är projektet #gillaentreprenörer. Det är reklam utan att jag tar betalt för projekt jag tycker är spännande, så självklart puffar jag för ambitiösa och spännande böcker som den här. Det är dessutom ett utmärkt exempel på den förändring jag beskrev ovan. För älskare av genrer som historiska spänningsromaner, science fiction eller till och med vanliga hårdkokta deckare vet att det var en bristvara innan den sociala revolutionen slog igenom. Nu kan du läsa en välskriven bok distribuerad på ett helt nytt sätt. Väl värt att pröva på. På vår familjeblogg har jag skrivit några rader om boken i inlägget "Den våldsamma vägen till framgång"

Missa inte heller Christofer med egna ord om sin bok här.


#GillaEntreprenörer: Ludu -  kurser på nätet på ett nytt sätt

Nya förmedlare

Kickstarter är för övrigt ett exempel på en annan förändring. När många ska nå många förändras formen för distribution. Poängen blir inte längre urvalet utan matchningen. Allt som underlättar överföringen av information vinner mark på bekostnad av allt som i förväg styr mot ett visst innehåll. Nåja, det är en sanning med modifikation för både Google och Facebook tjänar sina pengar på att styra dig till den som betalar bäst för synlighet. 

Särskilt Facebook är fascinerande skickliga på att sortera innehållet utifrån vem som betalar bäst. Kolla gärna i ditt flöde och du lär märka att där går traditionella innehåll från företag nästan alltid bättre än utmanare. På det sättet gillar jag fortfarande röriga och roliga YouTube bättre.

När jag satte upp min sida Sparskolan blev jag kontaktad av utbildningsförmedlaren Ludu. Nu är ju min Sparskola helt gratis (möjligt även på Ludu) och den begränsade finansieringen kommer från samarbetet från Nordnet, så jag behövde inte just den här tjänsten. Jag gillade dock upplägget, så här beskriver bolaget sig själva:

"Ludu är en plattform som gör det enkelt att skapa en digital kurs som sedan går att dela med sig till andra, och om man vill kan man även ta betalt för den.
Vi på ludu tror att människor lär sig väldigt bra om någon tar sig tid att förklarar ämnen de själva är riktigt duktiga på.
Ludu hjälper till att på pedagogiskt sätt med hjälp av text, video, bilder, kod  och övningar sprida kunskap till alla som vill lära sig, oavsett om det är din klasskamrat eller en person på andra sidan jorden. "
De fortsätter med att ge de här skälen för att använda deras tjänst  
Tre korta om varför du ska använda ludu: -  Enkelt att bygga pedagogiska kurser utan krånglig registrering och överflödiga funktioner.  -  Vem som helst kan lära sig riktiga skills av någon som förstår det hen lär ut. -  Kombinationen av video, skriven text, bilder och övningar gör att materialet blir presenterat på flera sätt så alla kan ta till sig. 

En annan spännande del av Ludo, som är typisk för det nya sättet att distribuera innehåll är hur kurser läggs upp. Sidan erbjuder ett lättanvänt format där klossar av utbildning kan läggas upp till en kurs. Innehållet då? Det är det upp till dig som har något att förmedla att välja ut och dig som vill lyssna att följa. 

För numera är det inte längre en gatekeeper som väljer vad du ska ta del av. Det gör du själv. Det skapar nya behov, som personer som kan guida dig genom den enorma mängd information som blir tillgänglig. Det sysslar bloggar som den här med. 


Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här

Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!



4 kommentarer:

  1. Intressant inlägg!

    Vad gäller fankulturer kring genrelitteratur, subkulturer inom musik osv kan man ju se fenomenet långt innan sociala medier, med fanzines och annat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Absolut. Fanzineskulturen byggde ju på svart-vita, vikta och ihophäftade A4-tidningar. Inte utan att man kan sana low-tech :)

      Radera
  2. Jag läser avpixlat för att få sanningen bakom PK, Fria Tider, di.se, några bloggar och bestämmer gör jag helt själv...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du väljer gatekeeper. För Avpixlat m.fl. har ju en redaktörer som väljer vad som presenteras. Ett ökat utbud av vem som presenterar fakta är ett annat spännande fenomen som jag inte tog upp i artikeln.

      Det har alltid funnits gatekeepers med olika perspektiv. Vissa läste Svenskan och andra Aftonbladet. Läsarna av den ena tidningen tyckte den andra skrev lögner och skräp. Inget nytt där. Däremot har utbudet av gatekeepers ökat och åsikterna de speglar breddats. Samtidigt blir det ju en del barriärer mellan de som har olika redaktörer som styr deras läsande. Fast som sagt det fanns det förr i tiden också.

      Radera

Featured Post

Senaste filmerna från vloggen

Här hittar du alltid senaste klippen från mina vloggar - 3 snabba och Sparskolan. Jag fyller även på med andra klipp och poddar dä...

Aktuella data från OECD

Reklam