Rapporterna: svagt och riskfyllt men tillräckligt för låg värdering SEB

Rapporten från SEB imponerade inte men räddades av två faktorer - låga förväntningar och hög lönsamhet till att börja med. Kanske kan orosrabatten lätta nu?

Inte en siffra rätt

Källa: SEB

Det var engångseffekter som gjorde att SEB slog marknadens förväntningar det här kvartalet. Fast det var nog snarare mjuklandningen i resultatet som gjorde att aktien steg idag. För det här var en rapport där oron för något sämre var i centrum.

Den som tittar på utvecklingen har svårt att hitta något positivt. Alla produktområden backar, liksom för kundgrupper och marknader. SEB lyfter själva fram ökad marknadsandel bland småföretag som en framgång men den får i sammanhanget ses som marginell.

Källa: SEB

Jämfört med första halvåret 2015 har avkastningen på eget kapital minskat från 14,2 procent till 10,9 procent. Samtidigt har K/I-talet (kostnader delat med intäkter) stigit från 0,47 till 0,52. Vinsten per aktie sjönk från 4,33 kronor per aktie till 3,46. Allt mätt exklusive engångseffekter och för första halvåret 2016 jämfört med 2015.

Det är helt enkelt rak motvind just nu. Sämre omsättning och marginaler leder till fallande vinster. En av få glädjeämnen, om det är det, är att utlåningen fortfarande stiger. Företagen är dock försiktiga och den ekonomiska aktiviteten är utöver att säkra sig mot risker är låg bland bolag. En del har dock börjat ta allt större risker. Läsare av bloggen känner igen den här frågan som dök upp i VD-ordet.

Efter Brexit och nedgången i obligationsräntorna har de institutionella kunderna för att kunna upprätthålla avkastningen, sökt sig längre ut riskmässigt och låst in likviditet. (SEB q2 2016, VD har ordet)

Svårare affärer i mindre omfattning med lägre lönsamhet vore en möjlig sammanfattning. SEB räknar för sin del med att ekonomin ska ta fart igen och att siffrorna då kommer att vända upp igen. Särskilt för företagssidan hoppas banken att det lättar framöver.

En annan fråga i fokus just nu är hur höga riskerna är i banken.

Tio filmer om vägen till ett rikare liv - första avsnittet ute nu

Håll ögonen på bruttosoliditeten

Källa: Riksbanken

Under våren har Nordea varit i blåsväder. Saknas det kapital? Det verkade så i "Hemligt PM från FI: 80 miljarder saknas i Nordea" men banken svarade i "Nordea: Vi har tillräckligt med kapital" både ur SvD. Här på bloggen skrev jag om det i "Risken i Nordea är på riktigt"

Är det sannolikt att svensk ekonomi har lägre risk än andra länder? Troligen för den lågt belånade statliga delen av ekonomi. Troligen inte för företagen i liten öppen och exportberoende ekonomi, även om belåningen inte här sticker ut. Det gör däremot hushållens stora och stigande lån, vilket framhållits både i Sverige och i internationella studier som en risk för hela ekonomin. Sverige är också ett land som haft två bankkriser på 30 år.

Det här väcker en högst relevant fråga - hur kan alla de svenska banker ha mest kapital när de själva får bedöma risken men bland de lägsta, i siffrorna från slutet av 2014, när det är faktiskt kapital som mäts? Snittet av bankernas riskbedömda kapital borde rimligen spegla risken i ekonomin och där är inte Sverige ekonomin med lägst risk. Dessutom har flera av bankerna internationell närvaro. För hela hur robust hela banksystemet fungerar är det helt enkelt rimligare att se till den samlade bruttosoliditeten hos storbankerna. Möjligen justerat för hela ekonomins risk och då ligger Sverige högre, inte lägre, än snittet. 

Med andra ord - det finns anledning att vara försiktig med bankernas egna beräkningar. Jag brukar påminna om att när Finanstillsynet synade Danske Bank fick deras modell göras om samt den här artikeln "Risk-weighted capital - Whose model is it anyway?" (Economist). Nu kan ju inte jag (eller någon annan utanför SEB) veta om den senaste minskningen i bruttosolidtetsgrad från 4,9 procent till 4,7 procent är ett problem eller inte. Poängen är snarare att investeraren bör vara mycket vaksam på signaler om att bankerna saknar kapital. 

Min reflektion

Källa: Börsdata

Det jag ser i den här rapporten är fortsatt en bank som tjänar bra med pengar på en hemmamarknad med svag konkurrens. Om det kommer ett lyft i företagens aktivitet och om svenskarna fortsätter låna i god takt utan att marginalerna kommer ned, då finns en uppsida. Det första känns troligt medan jag nog tillhör de som tror att för hushållens del skulle högre räntor både innebära ökad takt i amorteringar och mer priskänsliga låntagare. 

Netto finns ändå ett case för att vinsterna åtminstone kan ligga still. Det kan räcka med en god och stabil intjäning i en omvärld med usla räntor på obligationer för att ha en uppsida i aktiepriserna. Den som fullt ut litade på bankernas affärsmodeller, tror på att minusräntan lättar men att räntan sedan ligger nära noll länge skulle utan problem kunna resonera kring p/e-tal för svenska banker på 20-25. Det skulle motsvara vinstavkastning jämfört med aktiepriser på 4-5 procent, vilket om låga räntor permanentas inte är orimligt. En stor uppsida således. 

Det verkliga problemet är risken. Det är svårt att hitta starka tecken på att svenska banker, sammantaget, har så mycket bättre ordning på utlåningen nu jämfört med tidigare. Den här gången är det nog inte dåliga lån som skulle bli smällen utan just den typen av nålstick som Nordea fick känna på. Det känns inte alls avlägset att nyheten kommer att svenska banker behöver mer kapital. Då ska utdelningarna ned. Fast det är från så höga nivåer så det skulle ändå gå att hävda att det finns en uppsida i bankaktier. 

Lite för och emot bankaktier således. En sak är dock säker - det här är inte en lågriskinvestering längre.

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här

Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!