Sparskolan: Tillgångsautomater, fondval & vilken avkastning aktier ger

Konstruera en portfölj med rätt risk - vad ska man tänka på? Nu är andra avsnittet av Sparskolan ute.

Tillgångsallokering och vad du ska ha betalt

Hur styr du risken så att du får rätt avkastning på dina pengar? Mycket handlar om att känna till hur du kan använda olika typer av tillgångar för att få den portfölj som passar ditt sparande.

I det här avsnittet får du veta mer om:

• Vad får du betalt för när du sparar
• Hur hög avkastning du kan förvänta dig att ditt sparande ger
• Hur du kan resonera för att hitta vilken risk du vill ta
• Hur fondavgifter snabbt kan kosta mer än hälften av din förväntade avkastning
• Vilka typer av tillgångar du kan spara i och hur det påverkar din risk
• Hur tillgångsallokering kan vara en metod för aktiva investerare att spekulera i marknadens utveckling
• Hur investeringsklockan och andra typer av tillgångsautomater fungerar
• Vilken typ av fonder du kan använda för att investera i olika tillgångar

Hela serien och en del annat finns på Sparskolan.se




När jag filmade det här avsnittet väckte det förstås, som alltid, en del tankar. Jag tänkte ägna dagens inlägg åt att en av dem. Frågan om vad en sparare kan lära sig från en annan sparare.

Utgå inte från att det finns ett rätt svar

Finns det på riktigt pengamaskiner? Metoder att säkert tjäna pengar utan risk. Det är värt att påminna om att svaret på den frågan är nej. När en strategi, under en period, är bättre beror det oftast på någon yttre omständighet. 

Ett exempel är att obligationer och utdelningsaktier i många år gått bra för att räntorna fallit. En del, som Warren Buffet, har blivit rika på att låna mycket men investera i trygga bolag. En metod som under en ganska lång period överpresterat mot index, främst för att den är svår att kopiera. Det finns dock inte några strategier som, utom ibland på kort sikt, allmänt och för alla är bättre än andra. 

En investering ger alltid avkastning för att vissa förutsättningar i bolaget, branschen eller hela ekonomin är på plats. Det går inte att runda fakta och analys av verkligheten med modeller eller tumregler som beskriver statiska beteenden. Exempelvis ha alltid 80 procent aktier och 20 procent obligationer. Det skulle bara stämma om världen alltid var den samma eller åtminstone rörde sig i ett fast förutsägbart mönster. 

Till och med påståendet att aktier är en bra investering bygger på antaganden om ekonomin - exempelvis att den växer, att tillväxten hamnar i företagens vinster och att börsen från början inte var allt för dyr. De kan gå årtionden utan att alla de förutsättningarna är plats. Titta på investeringar i Tyskland i början av förra seklet eller japaner i slutet det samma.

Själv tror jag världen är en rörig och svårbegriplig plats, där det går att lära av det förflutna men inte att det som händer framåt i tiden alltid per definition är nytt. Det förutsättningarna ger bara ett alternativ - att försöka förstå och anpassa sig efter bästa förmåga. 

Pengamaskiner nej, tillgångsautomater ja

Vadan denna filosofiska utsvävning? Läsare av bloggen vet att jag är skeptisk till alla som lovar modeller som ger hög avkastning till låg risk och utan ansträngning. Rubriker som "Så blir du rik" borde få varningsklockorna att ringa men längtan  kan vara en lika stark kraft som rädslan. När någon då säger att det finns en säker metod att tjäna pengar på lockar det förstås. 

Problemet är att det inte är sant. Det som det finns forskningsstöd för är att vill du ha bra avkastning över tid och inte besitter den närmast magiska förmågan att fatta bättre beslut än marknaden, så finns det bara en väg. Du måste ta risk. Lägre risktagande ger lägre förväntad avkastning. 

I en del populära strategier både bland proffs och amatörer blandas exempelvis obligationer och aktier. En del andra bygger hela modeller kring andelar i olika tillgångsslag. En viktig poäng som ofta missas när den här typen av modeller presenteras är att om du sänker risken i en välblandad portfölj, så sänker du även den förväntade avkastningen. Det går inte att äta kakan och ändå ha den kvar. 

En annan poäng är att alla sätt att sätta ihop din portfölj är någon form av spekulation. Köper du bara indexfonder för storbolagen på Stockholmsbörsen, så har du spekulerat i att en del av vår börs går bättre än andra investeringar. Om du valt en gratisfond hos en nätmäklare är det ändå ett bra val men det är inte heller någon patentlösning. För det finns inte! Den som har en andel guld i portföljen har spekulerat i att det tillgångsslaget ska gå bättre än andra. För den som inte vet hur guldpriset utvecklas är det omöjligt att veta om det är rätt eller fel beslut.  

Den hårda sanningen är att det finns passiv förvaltning men inte passiva investeringar. Du har alltid gjort ett val som bygger på diverse antaganden. Det kan vara mycket basala, som att under överskådlig tid tror jag aktier är en bra investering eller mer avancerade som att en konjunkturcykel är sju år (vilket jag inte tror på). En annan hård sanning är att du måste göra val. Placerar du pensionssparandet på bankboken är det ett val och om du investerar dem Fingerprint Cards är det ett annat.

Konsten att investera

Det här leder fram till min poäng. Bra investeringsråd handlar om att visa på fakta, synliggöra möjliga val samt möjligen visa vilka man själv gjort. Det handlar inte om patentmodeller eller lösryckta köptips. Det knepiga är att de båda senare ofta är roligare att läsa.

Det jag tror är den stora finessen med att ta aktivt ansvar för sitt sparande är du tvingas förstå de antaganden du gjort. Har du köpt en Vietnamfond, så är du medveten om att ditt resultat är beroende av vad som händer i landet. Många som exempelvis sparar i börsens storbolagsindexfonder tror jag tappar den kopplingen. 

Notera att aktiva val på intet sätt utesluter att du köper indexfonder eller bara köper och behåller aktier löpande. Det innebär bara att du åtminstone någon gång tänker till vad du vill uppnå och vad du tror om framtiden.

Sedan är det utmärkt att blanda olika typer av tillgångar. Det är bra för riskspridningen och är i den meningen en strategi jag kan rekommendera. Ett bra exempel är Jan Bolmeson med bloggen Rika Tillsammans - förstås förutsatt att du inte får för dig att just den fördelningen Jan föreslår är mer rätt än någon annan. 

Det är hans framtidsbedömning och det är inget fel i det men det är en bedömning, ungefär som sammansättningen i vår portfölj är baserad på min bedömning. Båda är utformade för att ge god riskspridning, båda är utformade utifrån två individers syn på ekonomin. Varken jag eller Jan vet hur framtiden blir men båda gör sitt bästa.

I den bästa av världar tar den som tycker endera av oss har något att komma med fasta på hur vi konstruerat våra portföljer och vad vi tror om framtiden snarare än rakt av kopierar just våra upplägg.

Reklam: Kom igång med sparandet

Inspireras gärna av Jans val, som du hittar här på Shareville, eller för den delen av den skicklige Qasdz men fundera också på vad du själv vill ha i portföljen. En sak jag tycker är värd att kopiera är att använda, billiga, ETF:er som en metod att sprida riskerna mellan branscher, länder och tillgångsslag. För det är riskmässigt för smalt att bara äga ett svenskt storbolagsindex. Av det skälet plockar jag in det som dagens reklam från Nordnet. Oavsett vilken leverantör du väljer är rådet som vanligt att det är viktigt att det är billigt - för avgifterna äter snabbt ur avkastningen.

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här

Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!