Portföljens utveckling (från start, risknivå & jfr SIXRX, se egen flik)

torsdag 28 juli 2016

Läsarfrågor: priset för pengamaskiner och tillgångsautomater

Vad kostar det att dra ned risken i portföljen med någon av de populära pengamaskinerna? Ja, för det går inte att få betalt utan att ge något om nu någon trodde det.


Fördela portföljen smart

Jag får många frågor om min syn på rätt portföljsammansättning. Det här handlar avsnitt ett (pengamaskiner och riskspridning) och två (tillgångsallokering och sparhorisont) i Sparskolan om.

Flera skulle dock vilja att jag kompletterade med mer handfasta råd om rätt fonder, har egna tips om upplägg  eller vill diskutera fördelningen i den egna portföljen. Här kommer ännu en fråga ur postsäcken.


Priset för risk - Avsnitt 2 Sparskolan

Priset för tillgångsautomater och pengamaskiner

Per-Åke har baserat sin strategi på klassikern"The Intelligent Investor" av Benjamin Graham. Han har 50 procent aktiefonder, 30 procent hedgefonder och 20 procent räntefonder.

I brevet konstaterar Per-Åke bland annat att det går att spela med andelarna men att "det fina med en 'procentmodell' är ju om man bestämt sig för göra allokeringar t.ex. varje kvartal och det visar sig att om aktierna gått upp mycket så fördelning blivit 60/25/15 i stället för 50/30/20 så säljer man lite aktiefonder och tvärtom". Med andra ord den typ av tillgångsautomat jag talar om i andra avsnittet av sparskolan.

Per-Åke utvecklar resonemanget genom att påpeka att ekonomin utvecklas och att vad som är rätt fördelning därmed utvecklas över tid. Dessutom har hedgefonder haft svårt att leverera bra resultat de gångna åren. Något jag själv skrivit om i "Smart Beta? Ja, på kort sikt".

Slutligen konstaterar Per-Åke att vanliga, uppblandade, fondportföljer avkastar lite mindre än rena aktiefonder och landar i de här två frågorna.
Jag skulle vilja se lite mer diskussion om hur man valt att fördela sin portfölj dvs vilken risk man har valt, håller man fast vid den, eller rycks man med o går all-in. /./ Jag försöker vara aktiv i mitt sparande, men jag behöver råd och tips för hur jag ska utvärdera min portföljstrategi. Jag gillar som sagt en procentmodell som tvingar en att sälja när det går bra och köpa när det går dåligt, men detta kan man uppnå på olika sätt och det kanske inte är så bra med hedge. Jag har visserligen valt att placera mig i Gladiator o Elementa o är nöjda med dem än slå länge.


Reklam - kom igång med sparandet och bli delägare i HM Nordnets samarbetspartners har fått möjligheten att ge sina läsare ett bra erbjudande. Sätt igång och spara, så bjuder banken på en HM-aktie. Vettigt tycker jag och delar gärna. Koden du behöver ärVänner2016 och via den här länken hittar du erbjudandet (31 juli är sista dag att anmäla sig)


Mina reflektioner

Jag tycker Per-Åke pekar på några viktiga poänger. Den första är att världen inte bjuder på några gratis luncher. Du behöver bra riskspridning men när du har det, då sänker defensiva tillgångar avkastningen i din portfölj. De sänker förstås risken också men grundregeln gäller - du får betalt för att ta risk. Tar du lägre risk, så får du mindre betalt.


Tillgångsallokering - Avsnitt 2 Sparskolan

Bloggkollegan Jan Bolmeson på Rika Tillsammans har en klok och genomtänkt tillgångsautomat eller pengamaskin om du vill Den kan du följa på Shareville här. Det är 28 olika innehav, där det största är en guldfond. Här finns dock i princip alla delar ur min tillgångsbild ovan - korta räntefonder, obligationer, alternativa investeringar och förstås aktier från världens alla hörn.

Det är alltså en ordentligt genomarbetad riskspridning och en av de 39 portföljer på Shareville jag tipsar om på Sparskolan. Dessutom är Jan en duktig och läsvärd sparciceron vars blogg och vlogg är väl värda att följa. Den höga andelen av tillgångar med låg risk och förväntad avkastning gör dock att portföljens förväntade avkastning kommer att vara väsentligt lägre än en renodlad aktieportfölj. Det samma gäller för Per-Åkes fördelning med hälften direkt i aktiefonder och hälften i andra typer av fonder. 

Det är viktigt att vara tydlig med att den som väljer de här alternativen för sitt långsiktiga sparande väljer bort en del avkastning. Om vi tar Rika Tillsammans portfölj, eftersom den har en så bred inriktning, så går den att jämföra med en lågriskvariant av AP-fondernas. Dessa har avkastningskrav på runt 5 procent, så lite lägre för Rika Tillsammans är ett rimligt antagande. Det ska jämföras med avkastningskravet på aktier, runt 8 procent. I båda fallen inklusive både riskfri ränta och riskpremie. Det blir alltså en rätt stor skillnad och du avstår procentenheter per år i förväntad avkastning för att få ned risken. 

Om nu någon skulle invända att lågriskportföljen ändå presterar lika bra som aktier, så är det viktigt att då går vi över till aktiv förvaltning med bedömningar och spekulationer. Det gäller exempelvis när argumenten baseras på någon historisk sammanställning av hur ekonomin fungerat bakåt i tiden. Då är ju antagandet att den fungerar likadant framåt. Det är ett stort antagande. Titta exempelvis på den stora ökningen av lån i samhället från 1970 och framåt.  

Jag brukar också påpeka att du har en hel del andra tillgångar som påverkar ekvationen. Senast i inlägget "Pensionsfrågan - ska jag sälja min blandfond". Det är därför statens soffliggarfond ligger med upp till 150 procents aktier i portföljen för yngre sparare. Deras bedömning är att de flesta behöver höja avkastning (och risk) med belåning för att pensionsportföljen ska få rätt sammansättning. Använd alltså lågrisktillgångar om du vill få ned risken men var försiktig annars. Den som utan att ta förstå detta följer Rika Tillsammans portföljfördelning gör ett misstag. 

Det proffsen gör är att använda hävstången lån ger för att få lågriskplaceringar att ge rätt avkastning. Warren Buffet är det mest kända exemplet. Småspararen gör också det här genom att samtidigt ha både lån och sparande. Det är ett rimligt sätt att få en bra balans mellan risk och avkastning på sikt. Det är alltså inte säkert att du vill amortera ned dina bolån alltför långt när du är ung. Omvänt kan amorteringar när du blir äldre vara ett bra sätt att skruva ned risken inför din pension.

Ibland ser man rådet att man ska vara skuldfri och placera med låg risk, exempelvis enligt Rika Tillsammans modell. Då kommer du få låg avkastning på ditt sparande. Alla medvetna val med bra riskspridning är förstås helt rimliga att göra. Det är dock inte så att blint lågrisksparande är ett bättre alternativ än andra, något tyskarna bittert fått erfara genom åren. Det skrev jag om i "Låna till aktier och annat sparande".


Fördela portföljen är en spekulation

Per-Åke pekar elegant på att det är godtyckligt hur du sätter ihop tillgångarna och risknivån i din portfölj. Om du har ett visst sparmål och accepterar en viss risk, då kan det i någon mening vara objektivt rätt att ha en viss andel av olika tillgångsslag. Det bygger dock på antagandet att framtiden följer något mönster från historien eller din bedömning om framtiden.

Aktier har i länder med bra tillväxt och inga krig gått bra sett över en lång sikt. Håller det antagandet framåt så är det en bra placering men det är viktigt att förstå att ekonomin alltid bygger på antaganden. Per-Åke pekade på hur det fanns ett antagande om att lågriskstrategin i hedgefonder skulle överprestera men hur det har ebbat ut. Guld, obligationer och annat reagerar förstås också på händelser i omvärlden.

Det är alltså inte mindre spekulation i Rika Tillsammans eller Per-Åkes portföljer än det är i exempelvis vår eller i en som bara äger aktieindexfonder. Det är bara en annan spekulation om framtiden.

Det här är ett vanligt missförstånd kring "The Intelligent Investor". Benjamin Graham säger inte att en viss tillgångsfördelning är rätt. Det han säger är att det han kallar den defensiva investeraren kan spekulera i konjunkturen och börsens pris genom att välja olika fördelningar i portföljen. Per-Åke har valt en och Rika Tillsammans en annan. Vad är den bakomliggande tanken om ekonomin och börsen? Den behöver motiveras. Särskilt om du räknar med att portföljen med lägre risk ändå ska ge samma avkastning som den med högre. Det vill säga om du köper Per-Åkes eller Rika Tillsammans portföljer, utan belåning, men ändå tror att du får avkastning som om det vore en aktieindexfond.


Utvärdera en portföljstrategi

När perspektivet är hur du vill spara i termer av risknivå och tillgångsallokering tycker jag utvärderingen bör se lite annorlunda ut än om du försöker ta reda på om du eller din fondförvaltare är bra på investeringar eller inte.

I det senare exemplet handlar det om att ta ställning till om du kan leverera bättre än andra som tar samma risk. Det gäller egentligen både risknivå och inriktning. Normalt jämförs exempelvis Sverigefonder med samma risk med varandra inte med någon annan börs med samma volatilitet. Det du vill åt är om portföljen levererat bättre eller sämre än andra liknande alternativ. Det här är det som jämförelseindex för fonder visar.

Det besvarar ju dock inte frågan om du skulle valt den här inriktningen överhuvudtaget. Det Per-Åke undrar. Här tycker jag det är bättre att jämföra med ett avkastningskrav vid en given risk. Det är så hedgefonderna arbetar. Det går också att tänka i termer av vad du ville tillföra ditt samlade sparande för risk och avkastning. Den modellen använder jag och har satt restriktionen för vår portfölj att den alltid ska ha lägre risk än Stockholmsbörsen (SIXRX) och att jag försöker nå bättre avkastning.

Sedan kan jag ibland jämföra med breda globala aktiefonder med övervikt mot Sverige, eftersom det är så vår portfölj är sammansatt.

Mitt råd till Per-Åke är alltså att fundera på vad du vill uppnå och jämföra med ett index som speglar detta. Det är ett bra test på din portföljstrategi. Sedan är det också bra att sätta ihop ett eget index (går på det flesta banker) där du väger samman index för det olika delarna i din portfölj. Det visar inte om din strategi är rätt men väl om du genomför den på ett bra sätt.


Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här

Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!


   

2 kommentarer:

  1. Man kan göra det enkelt som jag gjorde när jag beskrev zebrorna på savannen. Risken definierar avkastningen. Det kokar egentligen alltid ner till den gamla frågan: Vill du äta gott, eller sova gott?

    Sedan finns det givetvis inte några gratisluncher. Var i livet finns sådana? Någon måste ju betala?

    Soliga Hälsningar

    Lars

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra jämförelse. Kanske kan det också förklara varför det finns sorkar på tundran också. Mindre gräs att äta men färre rovdjur som käkar upp en. Det gäller att välja sin risk :)

      Radera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Featured Post

Senaste filmerna från vloggen

Här hittar du alltid senaste klippen från mina vloggar - 3 snabba och Sparskolan. Jag fyller även på med andra klipp och poddar dä...

Aktuella data från OECD

Reklam