Vart pekar börspilen för februari?

Januari blev händelserikt men i slutändan kanske trenderna för hela kvartalet ändå blir de väntade. Funderar på prioriteringar för våra investeringar inför februari.

Positiv olddogkvot

I januari backade portföljen 7,8 procent medan vårt jämförelseindex SIXRX sjönk 7,1 procent. Det är jag hyggligt nöjd med. Det viktiga för mig är inte att vi alltid förutser ras utan att vi så snabbt som möjligt hamnar rätt i det nya börslandskapet. Det blev bra i höstas och är en viktig förklaring för att portföljen bara backat drygt 3 procent sedan börsen toppade 27 april. Vi får se om det lyckas den här gången.

En fråga är förstås om det gör nytta, skada eller inte spelar någon roll om man agerar under turbulenta perioder på börsen. Skada argumenterar den här bloggen för "Clustering of Best and Worst Days" (Bainbow). Den tittar dock på hur mycket man förlorar eller vinner på att agera under en volatil period på börsen. Min poäng är att, som @Kavastu, agera innan eller som jag försöker agera för att ligga rätt efter korrektionen.

Tack vare en användare på Shareville använder jag numera ett kul mått på om vår aktivitet bidrar till eller förstör värde. Döpt efter upphovsmannen kallar jag det Olddogkvot. Det beräknas genom att jämföra avkastningen mellan två datum för den faktiska portföljen i förhållande till den portfölj man hade vid startdatumet. 2016 har vår portfölj gått 0,2 procentenheter bättre än om vi legat stilla (med den portföljen hade vi backat 8 procent). Det ger en olddogkvot på 100,1 (beräknat somt 92,2/92).

Inte fantastiskt men helt ok. Den viktiga frågorna nu är dock om jag läst börsläget rätt inför februari, om portföljen hamnar rätt i den miljön och vad jag ska titta på för att upptäcka om det ändå är fel (riskerna).

Fyra faktorer styrde januari

Jag var inte beredd på tajmingen av den här nedgången. Rubriken på min makrobedömning var ju "Makrobedömning q1 2016: det kraschar inte (ännu)" (Molekylär Ekonomi). När jag tittar tillbaka på januari är det fyra makrofaktorer som röjt runt på börsen:

1. kraschen på oljemarknaden
2. oron om amerikanska vinster 
3. oro för skuldkris och globala finansiella obalanser
4. svagare konjunktur än väntat

Oljan ser stabilare ut

Det jag framför allt missade var genomklappningen på oljemarknaden. Dessutom var det en överraskning att stort utbud på billig olja tryckte ned börserna så mycket. En bra förklaring ges i den här podden "The drawback of cheap oil" (Economist). Grundförklaringen är att konsumenter och andra industrier har sparat snarare än konsumerat och investerat som väntat. Framåtblickande ser det ut ungefär som inför året med "Big spending cuts coming for big oil, but output holding up" (CNBC).

En balansering av utbud och efterfrågan den vägen lär alltså ta tid. Under månaden kom dock den här nyheten "Russia wants to talk to OPEC about output cuts to bolster oil price" (CNBC). Det var ett svar på en tidigare signal från Saudiarabien om att Ryssland och Iran samarbetar så är saudierna beredda att dra ned sin produktion. Förhandlingar är dock inte så enkelt för nu var svaret "Saudi Arabia has no plans to negotiate oil production cut with Russia" (TASS).

Sammantaget är går ändå olja och andra råvaror in i februari med stabilare förutsättningar än under januari. Det blir antagligen inte en lika stor fråga för hela börsen och i slutändan ser jag inte så stora behov att justera vår inriktning för kvartalet.

Ok vinster räcker inte 

Källa: FactSet

En känsla många haft är att bra rapporter inte räckt för att försvara börskurserna. Visst har det funnits vinnare, som säger något om konjunkturen, som Facebook i USA och NCC här hemma. I många fall, som senast med Autoliv, har dock marknaden varit tuff i sitt mottagande. 

Känslan bekräftas av data från FactSet. När 40 procent av bolagen på S&P rapporterat, inklusive jätten Apple, har vinsterna sjunkit 5.8 procent jämfört med sista kvartalet förra året, förväntat var en minskning på 5,0 procent. Försämringen står främst energisektorn för. Sett till alla bolag är det faktiskt 72 procent som rapporterat bättre än estimaten - den siffran brukar ligga högt men det här är högre än vanligt. Det har dock inte räckt för att försvara börskurserna.

Jag tar med mig tre saker från kvartalsrapporterna så här långt:

• Sammantaget är det en vikande lönsamhet men ingen krasch i mikroekonomin ännu
• Sektoruppdelningen (t.ex. mellan konsumtion-industri-råvaror) i ekonomin, särskilt i USA, är stor och växer. Det är inte hållbart utan något kommer att hända. 
• Börsen är mycket känslig för centralbankernas stimuli, eftersom de egna bolagsresultaten inte försvarar kurserna.

Skuldkris och globala obalanser

En reflektion är att läget i USA inte är hållbart just nu. Exempelvis ser det inte ut som om ekonomin klarar kombinationen mellan låg ränta och stark dollar särskilt bra. Problemet är att det skulle kräva någon form av valutaintervention för att komma ur (eller att resten av världen slutade mickla med sina valutor). 

Den sista punkten i listan ovan är särskilt viktig - det är fenomenet "normalt betyder inte trevligt". Om det är så att bolagsvinsterna i längden inte faller, så kan vi ändå stå inför ett fortsatt ras främst på de amerikanska börserna. Det beror på att aktiepriserna gått före utvecklingen av försäljning och lönsamhet. Det här för oss till nästa punkt - centralbankernas roll. 

Den gångna månaden har pressen åter varit hård mot skuldtyngda länder och bolag med stigande påslag på deras räntor i förhållande till säkrare alternativ. Mycket har handlat om effekten av valutarörelser, inte minst när det påverkat skulder i dollar. En bra beskrivning av grundproblemet gavs redan i maj förra året i artikeln "What's wrong with finance" (Economist). 

Det visar sig att det inte är finansieringen av räntor som är problemet utan möjligheten att rulla vidare lånen i tider av oro. Därför skyddar inte negativa räntor med säkerhet mot exempelvis en skuldkris på den svenska bostadsmarknaden. Om långivarna inte kan eller vill förnya lån, så ökar risken för skuldkriser snabbt. Kommer det då signaler, vilka som helst, om osäkrare ekonomiska tider, så blir det snabbt svårt att finansiera lånen. Det är också därför som mer stöd från centralbanker ändå kan lugna ned ekonomin. För eftersom det är brist på likviditet som driver spiralen blir billigare och ökad tillgång på kapital lösningen. En skulddriven ekonomi.

I januari var det tre centralbanker som bidrog till att lugna ned marknaden. ECB lovade mer stimuli, BoJ införde negativa räntor och marknaden sänkte sin förväntan på FED till att det bara blir en ytterligare höjning i år. Sammantaget lyckades det här lugna marknaden och vi går in i februari i ett betydligt ljusare börsklimat. 

Konjunkturen har mörknat

Enkelt uttryckt har mer kapital pumpats in vilket gör det möjligt att fortsätta hålla aktiekurserna på en högre nivå än vad försäljning och lönsamhet försvarar ett tag till. Självklart inte ett sunt fenomen och vi dansar helt klart på randen till ett större fall. Det avgörande blir om konjunkturen kan möta upp framöver. 

Det är ett knepigt läge för börsen för det krävs i princip det som kallas en goldilocks economy för att förhindra ett ytterligare fall just nu. Om särskilt amerikansk ekonomi håller hygglig fart, råvarumarknader stabiliseras och dollarn inte stärks mer, då lär inflationen börja synas tydligare. Det betyder fler FED-höjningar vilket börsen får svårt att klara. Om, å andra sidan, konjunkturen viker då lär oron för fallande vinster växa med risk för ett större fall. En hård formulering är att vi sitter fast mellan korrektion och krasch. 

Tittar man på konjunkturdata har de under månaden gradvis svängt mot det sämre. Här är två exempel - "U.S. Economy Grew Anemic 0.7% in Fourth Quarter - Gross Domestic Product numbers signal flagging momentum amid global weakness and financial market turmoil" (Wsj) och "U.S. Consumer Sentiment Stumbles in January" (Wsj). Särskilt den senare oroar - det har varit amerikansk konsumtion som hållit igång världskonjunkturen ett tag. Om det sambandet bryts ser det knepigt ut. 

Samtidigt bör det framhållas att netto allt är ändå de flesta som tittar på reala ekonomin fortfarande mer positiva än negativa - "Economists React to Fourth-Quarter U.S. Growth: ‘Consumer Spending and Housing Remain Solid’" (Wsj). Det framgick också i amerikanska jobbdata under januari. Sett globalt minskar exempelvis tysk export till Kina i den snabbaste takten på flera decennier och det syns en, för svenska industribolag, oroande trend att kinesiska bolag till och med säljer ut en del tidigare inköpt utrustning. Överutbudet spiller alltså över från råvaror till industri. Så det saknas definitivt inte starka varningssignaler. Fast det går också att peka på att exempelvis Europa fortfarande är på väg upp och att särskilt de länder som haft det tuffast nu utvecklas i rätt riktning. "The PIIGS drive employment growth in the Eurozone" (FT) och "France emerges from stagnation as Spain races ahead" (FT) är två exempel.

Vår portfölj

En iakttagelse från januari lever därför kvar - i mångt och mycket är det ekonomerna mot investerarna just nu. Vem är bäst på att förutsäga vad som händer härnäst? Den som tror på ekonomerna ska möjligen oroa sig för övervärderade aktier men inte en krasch. Den som tror på investerarna, särskilt de som handlar med obligationer, ska däremot vara beredd på att det här kan gå från dåligt till sämre. 

För vår del håller jag fast vid att vi inte är framme vid raset ännu. Ordvalet "ännu" är avsiktligt för nu känns riskerna i ekonomin allt större. Jag tror kvartalet kan avslutas ok och vi har agerat utifrån det genom att minska kassan i portföljen. Vi har även flyttar runt lite mellan marknader - där jag dragit ned USA - sektorer där jag nu alltmer söker defensivt värde och gärna med svenska kassaflöden samt mellan stora och små bolag - där jag räknar med en tuffare period för de mindre. 

Förändringarna under januari var stora. Faktum är att vi omsatte nästan en tredjedel av portföljen, mätt som andel köp av det totala portföljvärdet. Det är förstås riktigt högt och ska ses som en del i strävan att hamna rätt i det här svåra börsklimatet. Vi får väl se hur det går - känns åtminstone skönt att olddogkvoten var positiv, dvs. att vi ännu inte förlorat på allt nedlagt arbete.