Ingen finanskris just nu
 |
| Källa: Fed St Louis |
När amerikanska rapporter nu rullar in är en självklar fråga om vi är på väg in i en krasch. Jag har tidigare konstaterat att baserat på data kan åtminstone inte jag se det. Ett exempel är vad indikatorerna för finanskris säger. Fed St Louis publicerar bland mycket annat ovanstående graf. Den är ett index över finansiell stress, baserat på räntor, yieldkurvans lutning och ett antal andra indikatorer på möjliga problem i banksystemet.
Bränt barn skyr elden, heter det ju. Med signaler om en pressad energisektor och senast nyheten att JP Morgan blev första storbank att öka avsättningarna för kreditförluster sedan 2009 är det lätt att slå på brandlarmet. "Turning Point? J.P. Morgan Builds Loss Reserves for the First Time in Six Years
Bank expects to add more reserves for energy-industry loans in the next couple of quarters" (Wsj)
Nyckelordet i rubriken från Wall Street Journal är vändpunkt. Under flera år har hela världen med låga räntor försökt öka företagens vilja att låna till investeringar och på så sätt få fart på ekonomin. Nu är antagligen USA i ett läge där aktiviteten i hela ekonomin ökar, även om energisektorn har stora problem. En viktig poäng i dessa orostider är dock att titta både på nivå och trend i ökningen av finansiella risker.
Jämför med två tidigare problempunkter för finanssystemet. Den första är 1998, en extern störning i form av finansiella oro i Ryssland och flera andra tillväxtländer. Riskerna i finanssystemet steg snabbt men dämpades sedan. Det är inte långsökt att tänka tanken att de högre finansiella risker som togs i den perioden när kapital flyttades tillbaka till Usa bidrog till techbubblan något år senare. Den andra är upptrappningen inför finanskrisen 2007. I båda de här fallen var det brant stigande risknivåer som sedan ledde till reaktioner både i ekonomin och på börsen. Nu är det däremot en flackare ökningstakt i indexet och stressnivån ligger fortfarande under noll.
Det går att invända att det här beror på att Usa har artificiellt låga räntor, givet sin konjunktur, på grund av läget i resten av världen. Poängen är dock att den bubblan i så fall bara spricker om resten av världen piggnar till och USA får ett plötsligt ryck uppåt i exempelvis inflation. Det är det Fed talat om i termer att den strukturella inflationen döljs av tillfälliga, så kallade transitoriska, effekter som håller nere inflationen. Kanske det, just nu är dock den globala inflationen inställd på permafrost och oljan har rasat mer inte planat ut och ökat i pris som Fed hade i sina prognoser.
Starka dollarn ger ohållbara effekter
 |
| Källa: Fed St Louis |
Det här är tre aktuella artiklar i ämnet. "Global Malaise Spurs U.S. Growth Worries - Concerns are mounting over whether the U.S. economy and markets can remain upright while much of the world teeters" (Wsj), "US industry weighed down by strong dollar and weak oil price - Industrial slowdown has led some economists to reduce expectations for growth in the final quarter" (FT) och "U.S. Retail Sales, Factory Output Data Lead to Lower Growth Expectations - Slowdown in consumer momentum raises doubts about U.S. economic growth this year" (Wsj).
Logiken ser ut så här. 2011 och en bit in på 2012 fick världen ett återfall efter finanskrisen, bland annat när euron skakade i grunden. Både industri och tjänster föll även om bara den förra nådde negativt territorium (under 50). Nya kvantitativa lättnader i USA fick fart på ekonomin och både industri och tjänster utvecklades starkt fram till slutet på 2014. Då kom genomklappningen i olja och dollarns snabba förstärkning.
Konsumtionen höll emot så länge amerikanerna var mer optimistiska över den egna ekonomin än oroliga över en kris i omvärlden. Nu har dock industri- och tjänstesektor glidit isär till orimliga nivåer. Det går inte i längden att ha halva ekonomin i överhettning och andra halvan i recession. Det är inte heller så att befolkningen lever i två olika världar. När osäkerheten i industrin ökar minskar vilja att konsumera och sparandet ökar. Det finns en risk för negativ spiral där även konsumtionen dras ned, trots starka disponibla inkomster.
Effekt - fallande bolagsvinster
 |
| Källa: FactSet per 15 januari |
Det här är inget som ränteinstrumentet kan lösa. Den överhettade delen behöver en ränta och den krisande delen en annan. Det USA behöver, så vitt jag kan begripa, är en svagare dollar. Det går dock inte, eftersom resten av världen aktivt pressar ned sina växelkurser. Det gäller även länder det går bra för som Sverige - alla försöker importera inflation genom att hålla nere sin växelkurs. Om USA ansluter sig blir valutakriget ett faktum och ett nollsummespel. Det i sin tur skulle pressa svaga ekonomier i andra länder och via lägre global efterfrågan slå tillbaka på USA. Onekligen en rävsax.
Så vad händer? Det första är att siffrorna ovan kommer att synas i amerikanska rapporter. Industrin (utanför energisektorn) kommer, nog, ha fortsatt organisk tillväxt men pressade vinster. Konsumtionsbolag kommer gå bra men ha svårt att leva upp till värderingar från i höstas. Nettot blir fallande vinster. Inför q4 ligger estimaten på runt fem procent ned men amerikanska bolag har en tradition att guida lågt för att kunna överraska. Med normal "överraskningskvot" skulle en vinstminskning med knappt två procent ligga i korten.
Min reflektion
Hur tolkar marknaden det här? Ja, det har vi ju känt av några veckor på börsen. Det viktiga blir dock om det finns hopp att ekvationen får en lösning. Då rullar bollen tillbaka till centralbankerna. Det går rätt ok för Europa nu och för vissa länder som Sverige går det riktigt bra. Min gissning är att det leder fram till en situation där euron och än mer valutor som kronan till slut börjar stärkas mot dollarn. För alternativet - ett USA som slutar dra världsekonomin - är sämre.En annan viktig slutsats är att det här är en obalans inte ett ras. Det kanske kan leda till ett ras, när balansen återställs - i så fall genom effekten på resten av världen om dollarn inte är lika stark. Där är vi dock inte just nu. För min del var den här genomgången ett argument för att 2016 kommer vara mer av rotation och volatilitet, samt möjligen korrektion, än krasch.
Som jag skrivit i en del inlägg på sista tiden måste jag dock tillstå att det här är den mest komplexa situationen i världsekonomin på många år. Så försiktighet är väl en begriplig tanke.
Hej och tack för en bra och läsvärd/tänkvärd blogg. Jag är dock nyfiken och måste bara fråga, vilka är dina huvudsakliga källor när du läser samt hur mycket läser du egentligen på daglig basis? Det är ett imponerande källmaterial du delar med dig av i dina texter. Antar att du prenumererar på ett otal tidningar/tidskrifter och hade varit intressant att ta del av vilka samt hur du "förtär" dessa.
SvaraRaderaEtt svar finns i ett tidigare inlägg länkat nedan. Där hittar du lite vad jag läser. Min metod i läsningen är att jag läser snabbt och ytligt för det mesta. FT, WSJ och Economist tillsammans med Twitter är ryggraden. Sedan twittrar jag allt jag läser och tycker är det minsta intressant. I den fasen har jag en ganska vag uppfattning utöver att jag noterat en blipp på radarn.
RaderaNär det sedan dyker upp något jag funderar på går jag tillbaka till twitterflödet (och tar ur minnet) det jag vill läsa djupare om. Med hjälp av de artiklarna googlar jag fram andra vinklar. Skriver ihop och försöker dra någon egen slutsats :)
http://gottodix.blogspot.se/2015/09/vagen-fran-nyfiken-till-kunnig.html
Vilken tidigare finanskris har kunnat förutspås med denna typ av makroanalys?
SvaraRaderaGissar att frågan är delvis retorisk? Det är ju rimligt för det finns något lite galet i att kunna förutspå en krasch - för så fort man kan det borde den ju inträffa i princip momentant.
RaderaSvaret är att exempelvis den 2007 förutsåg obligationsmarknaden. Yieldkurvan flackade ut och till och med inverterades (högre ränta närmare i tiden än på lång sikt) men varken marknad eller beslutsfattare ville "ge upp" uppgången. Kolla gärna in resonemanget om en vändning från Fed Cleveland i från den 19 september 2007. Lehman Brothers gick i konkurs den 15 september samma år. Om banken hade accepterat allvaret (ens när de inträffat) hade de knappast skrivit så allmänt som de gör. Men icke desto mindre tecknen var där och observerades av marknad och beslutsfattare.
Jag tänker att det är lite som med Kinas skuldkris. Ta den här bloggen som exempel. Jag har i flera inlägg (med hjälp av andra) kommit till slutsatsen att det ser kört ut för Kina. Jag har dock inte sålt alla aktier vi äger, betalt lånen och grävt ned resten i trädgården. För det första är jag inte säker, för det andra vet jag inte när och vill inte kliva av för tidigt och för det tredje så har ju Kina (som också ser problemet) lovat att reformera sin ekonomi. Det kanske är som en svårt sjuk patient på sjukhuset. Det kan gå att diagnosticera men det är svårt att ge upp hoppet.
https://www.clevelandfed.org/en/our-research/indicators-and-data/yield-curve-and-gdp-growth/yield-curve-archives/yc-20070919.aspx
Ska lägga till en sak. I det här inlägget var syftet främst att visa att den uppgång som nu inträffat så här långt inte är den som händer vid en finansiell kris. Det hindrar ju inte att något ändras imorgon men det förklarar inte den nedgång vi haft.
RaderaTack. The big short är ju ett exempel på när någon kan se vad som komma skall. Frågan är väl delvis retorisk, egentligen tror jag inte det är omöjligt att förutspå. Problemet kommer alltid vara människans egen hjärna. Förnekelse, girighet osv.
RaderaDet skulle vara intressant att se dig kommentera det här:
http://jordholmen.blogspot.se/2016/01/uppdatering-kring-kina.html?m=1
/Daniel
Håller med. Det är också svårt att rätt hantera osäkerhet. Naturligtvis hade rätr beslut våren 2007 varit att säga - nu är det så osäkert så jag stiger av. Men det är tufft. För det finns ju också klassiska Peter Lynch om att intw stiga av för tidigt. Man får göra sitt bästa och framför allt hoppas på att inte göra som Fed Cleveland och missa t.o.m när det faktiskt smällt.
RaderaKollade in Jordholmens inlägg (till andra - läs gärna det). La en kommentar där.
http://jordholmen.blogspot.se/2016/01/uppdatering-kring-kina.html?showComment=1453023355196&m=1#c2675144778502140816
Hej
SvaraRaderaSom alltid läsvärda inlägg i din blogg. Jag tillhör dock de få (för vi ät väl det?) som tror att dollarn snarare kommer att stärkas mot kronan och euron under 2016. Det tror jag av två kanske tre skäl.
1. Amerikaner säljer förnärvarande av tillgångar i utlandet och tar hem kapitalet till USA vilket pressar upp efterfrågan på dollar.
2. Jag tror även att ECB kommer att tvingas till fler stimulanser vilket sannolikt pressar euron nedåt.
3. Jag undrar faktiskt om våra politiker och riksbank vill se en stärkt krona...?
Men jag håller med om att det är svårare än vanligt att sia om utvecklingen. Ska bli mycket intressant att följa utvecklingen.
Aristokraten
Tre rimliga argument. Här pingis tillbaka med motargument.
Radera1. Både inflöde och spekulationer och carry trades har redan hänt. Fast iof har tidigare oro lett till tillfälliga lyft i euro och sedan fortsatt dollarbana. Så visst det är lite både och.
2. QE kan få den effekten men om det funkar så är tanken att förtroende och därmed långräntor ska upp. Funkat i Usa men inte här.
3. Sverige, med hög tillväxt, vill ha billig krona. Inte helt säkert resten av världen vill samma sak.
Jag kan tycka att det här ligger mellan a rock and hard place. För dollarn kan stärkas men det tror inte jag Usa klarar & då blir det konjunkturnedgång & börsfall där (dåligt för världen). Svagare dollar vore tufft för Europas klena återhämtning.
Bästa vore det där som kallas goldilocks - alltså att det blir precis lagom. Kanske centralbankerna pratar ihop sig om?
Och har kommer svar på Volley:
RaderaKloka argument men jag tror att du kanske underskattar det faktum att FED sannolikt kommer att behöva normalisera räntan mot kanske 2,7-3,0 % ? Samtidigt tror jag att ECB kommer att tvingas till ytterligare stimulans en längre tid framöver. Min tes är att kronan stärks marginellt mot euron men tappar mot dollarn.
Ska bli intressant att följa utvecklingen. Alltid kul med lite motargument för att testa sina teorier :-)
Aristokraten
Volley? Hur spelar du pingis egentligen?
RaderaFed sitter fortfarande på vred för att ändra marknaden men kommer de verkligen hålla höjningstakten nu? Ordningsföljden dollar-krona-euro är inte så dum :)
Att förutspå börsutvecklingen för 2016 är helt omöjligt såklart. Men är det inte ett tecken i sig att marknaden just nu är väldigt skör med tanke på volatiliteten och den rel. stora och kraftiga återhämtningen från finanskrisen.
SvaraRaderaJag resonerar som så: Skulle rapporterna lämna besvikelser och/eller det inträffar finansiella oroshärdar - (som kanske vanligtvis skulle accepteras av marknaden / glömmas bort ) finns det 2016 en överhängande risk att marknaden överreagerar negativt vilket utlöser en säljpanik och börsras. Det är ju uppenbart nu att marknaden världen över står på tårna och säljer för minsta tecken på ekonomisk utmaning, det i sig är en stor riskfaktor som fick mig att gå från 75% aktier till 75% likvid + lite säljoptioner.
Synpunkter?
I övrigt tack för en fin blogg som jag följer dagligen! :)
Med vänlig hälsning Jon
Håller helt med om att oron är ett tecken i sig själv.
RaderaDet finns någon grad av växande misstro mot orken i uppgången (som Kavastu skrivit mycket om).
Står det för sig själv och kombineras med ifrågasatta värderingar så talar vi korrektion men inte ras. För då är det mer en missmatch mellan marknad och ekonomi som ska regleras. De flesta korrektioner går över rätt fort.
Håller med om att en rutten rapportsäsong nu skulle utlösa rejäla skakningar. Särskilt illa vore en kombo av genomklappning i energi & industri och sämre inom It samt konsumtion (så som börsen reagerat nu). Jag tror inte det händer men tror man det tycker jag din analys och förberedelse känns högst rimlig.
Volley? Jag försöker vinna inte spela schyst. Ungefär som div riksbanker mm ;-)
SvaraRadera