Portföljens utveckling (från start, risknivå & jfr SIXRX, se egen flik)

onsdag 20 januari 2016

Ett litet inlägg om Svenska Handelsbanken

Dissat bankaktier länge - men man är ju inte sämre än att man kan ändra sig. En liten titt på pärlan Handelsbanken kostar jag på mig.

Min kärlek till bankaktier

Bankaktier har varit en favorit under åren jag investerat aktivt. Danske Bank blev en fin affär och Deutsche Bank blev i slutändan också bra (efter många bedrövelser på vägen). Därtill har det gett medvind mot index när vi valt bort svenska banker de senaste året. Det jag gillar med bankaktier är att de så ofta går att se case upp eller ned som sedan slår igenom under en lång tid. Det är helt enkelt ett lite långsammare tillgångsslag än, säg, råvaror eller fingeravtrycksläsare.


Den stora nedsidan

Källa: Avanza
Med inlägg som, "Varning för bankaktier", "Svenska banker har passerat zenit""Högre räntor kan visst slå mot bankaktier" och "Världens banker skruvar i tysthet upp riskerna igen" kan man tro att jag är en foliehatt som tror oroar mig för den stora kraschen. Så är det inte riktigt. Det finns latenta skuldkriser lita varstans, och Sverige är inget undantag.

Däremot är det inget jag ser i det som pågår just nu. Bankerna har gått om kapital (även om de bygger på deras egna beräkningar) och inget i det som nu händer i världsekonomin är särskilt nära kopplat till den del av den svenska ekonomin som är överskuldsatt - hushållen. Nya regler skulle kunna utlösa en olycka men i stort sett är det inte en ny finanskris som i närtid är problemet.

Det som däremot sett och ser tufft ut är vad som ska hålla uppe och helst expandera bankernas balansräkningar och avkastningen på eget kapital framöver. Kärnan i den nuvarande krisen är låga eller närmast obefintliga investeringsbehov i företagssektorn. Hushållens skulder får svårt att växa vidare i den nuvarande takten. Lägg till det stegvis förändrade och skärpta kapitalkrav. Det är fortfarande så att Sverige helt missat den internationella trend mot mindre banker. Helt omöjligt att den kommer hit är det dock inte - amorteringskraven är ett exempel. Diskussionerna om att komplettera bankernas egna kapitalmått med mer generella som andel eget kapital är ett annat.

Lägg till det att digitaliseringen av finansiella tjänster, även i svag konkurrens, i längden kan leda till lägre priser. Det tror ju åtminstone Björn Wahlroos. Kanske är de starka svenska bankerna dinosaurier men då ska man tänka på att den arten härskade på jorden i 165 miljoner år.


Enkel värdering

Källa: Börsdata

Handelsbanken är som bekant en fin bank med en, för branschen, alldeles egen affärsmodell i sin kyrktornsprincip. Jag tänkte inte orda så mycket om den med den är framgångsrik. Det här var en artikel som drog lite i smilbanden - "Small businesses prefer challenger banks to high street rivals" (FT). De fyra stora bankerna utmanas av små spelare med bättre service - varav en är Handelsbanken. Ja, precis så ser det ut i England. 

Vad är ett eget kapital som avkastar en viss summa värt? Jag har tidigare använt ovanstående enkla resonemangsbaserade värderingsmodell för tillgångsbolag som inte är så lätta att kopiera. Just nu har Handelsbanken knappt 12 procent i avkastning på eget kapital och värderas till drygt 12 gånger vinsten. Omvänt (e/p) motsvarar det ett avkastningskrav på drygt 8 procent. Handelsbanken har 6 procent i utdelning, så vinsten behöver inte rusa särskilt mycket för att klara av det. 

Jag skrev ju dock att bankernas vinster kan pressas framöver. Nja, frågan är om det inte främst är vinsttillväxten som pressas - för här kommer det låga konkurrenstrycket in (vad än Wahlroos säger). Det kan bli svårt att låna ut så värst mycket mer men den befintliga verksamheten har goda möjligheter att ticka på, åtminstone blir det bedömningen för mig som inte ser stora kreditförluster på himlen i närtid. Lägg till det lite tillväxt, exempelvis från England och kanske något från företag och hushåll. Det är trots allt 3-4 procents tillväxt, låg inflation och därmed gissningsvis lönedriven reallöneökning. 

Guldlock och björnen

De negativa räntorna kan nog stiga lite och lätta trycket på bankernas inlåning. Däremot har jag svängt om högre svenska räntor i närtid. Det känns långt borta. Det här kan bli det som i engelska affärstidningar kallas för goldilocks med vilket avses när Guldlock serverar gröten och den är "just right" - passande nog till björnar. Nu kan bankerna hamna i läget att ekonomin stabiliserar sig i ett låginflations- och lågränteläge men med hyggliga regionala utsikter. Det är nog precis där bankerna vill vara just nu.

Det skulle göra dem till en konkurrent till säkra företagsobligationer - vilket näst efter kontanter och guld verkar vara favoriten just nu. Jämfört med dem, för att åter ta stöd av Björn Wahlroos, ser bankerna billiga ut. Fan tro't.  





5 kommentarer:

  1. Vad tror du om att köpa Telia som i dagsläget ligger på ~38 kr?!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gjorde faktiskt en värdering i september som landade på 37 kronor. Sedan har det kommit en del fakta som bekräftat att det inte är uppenbart billigt (som EFN hade en expert som tyckte häromdagen). Stora problemet är om det finns tryck på kabeltevesidan. Det har varit rätt brutalt i USA. Det sagt är jag ändå inte helt främmande. Priset känns rätt och jag tycker till skillnad från en del andra att det är ett rätt bra bolag, som nu gör det rätta och koncentrerar sig på en lönsam hemmamarknad.

      Ger ju också lite obligationskvaliteter, så kanske. Notera dock att utdelningen framöver är osäker. Vi får se om det blir ett nytt inlägg eller till och med ett köp.


      http://gottodix.blogspot.se/2015/09/varderar-nya-telia-en-besvikelse.html

      Radera
    2. Intressant svar! Jag sitter med en tung portfölj som skulle behöva säljas av lite, dock har jag inget innehav inom verkstad/exponering mot oljan. Jag såg att du ligger tungt i BMW. Är det köpläge i den aktien för den som inte äger, eller är det bättre att köpa ex Volvo?

      Radera
  2. Någon speciell orsak till att du inte valt en gammal pärla som Nordea -̣ på tal om bank?

    /EBot

    SvaraRadera
  3. Om jag inte har fel så binder de flesta banker oftast sina låneräntor från riksbanken under x-antal år (3 år typ?). Baserat på det så kan lånekostnaderna sänkas ordentligt när lån från 2013-2014 läggs om, de syns genom den historiska ränteutvecklingen: http://www.riksbank.se/sv/Rantor-och-valutakurser/Reporanta-tabell/2014/. Riksbankens ränteprognoser talar för att ränteomläggningarna kan göras till låga räntor under det kommande året: http://www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/Prognoser-och-rantebeslut/Aktuell-prognos-for-reporanta-inflation-och-BNP/.

    Dock kan man ju läsa ur räntestatistiken ovan att inlåningsräntan försämrats för bankerna (de blev ju negativa hela 2015) Du uppger ju att en liten höjning av reporäntan skulle vara bra för då blir inlåningsräntan (mindre negativ) mindre kostsam för bankerna. Men samtidigt blir utlåningsräntan högre och därmed kostnaden för att låna pengar högre för bankerna.

    Så hur man kan fastställa nettopåverkan på bankerna från förändringen av inlåningsränta kontra förändringen av utlåningsränta?

    SvaraRadera

Featured Post

Senaste filmerna från vloggen

Här hittar du alltid senaste klippen från mina vloggar - 3 snabba och Sparskolan. Jag fyller även på med andra klipp och poddar dä...

Aktuella data från OECD

Reklam