Är börsen en indikator på att ekonomin kraschar?

Är det sant att börsnedgångar ligger ett halvår före fallande bolagsvinster? Empirin ger en helt annan bild. Viktigt nu när allt faller.

Viftar svansen på hunden? 

Det är en vanliga uppfattning att börsen reagerar ett halvår före bolagens vinster. Många tar det ett steg till och anser att ett större fall på börsen, som nu, är en bättre indikator både på hela ekonomin och bolagsvinster än till exempel räntor, finansiell stabilitet eller olika makrofaktorer. Tanken är att investerarnas samlade kunskap och verkliga investeringar är större än abstrakta makrodata eller ofta centralbanksstyrda räntor och liknande. Det är intuitivt tilltalande.

En annan tankebana är att marknaden är en irrationell och känslostyrd plats, där sentiment driver iväg värderingar för långt. Många gillar det intressanta området behavioural economics/finance med sin fixstjärna Daniel Kahneman.

En tredje skola ser marknaden som en slumpstyrd vandring som tar in och reagerar på data löpande. Den är omöjlig att prognostisera men återspeglar för det mesta informationen som finns om ekonomi och bolag.

Visar börsen vägen ned i avgrunden?

Det här är ingen akademisk diskussion utan högst dagsaktuellt. Idag hade jag en diskussion med en av, i mitt tycke, Twitters allra främsta svenska investerare @Kavastu - alias Arne Talving. Enligt Arne kan Bilia stå inför ett ras i år, eftersom den pågående nedgången på börsen pekar ut en fallande konjunktur och därmed sämre bilförsäljning.

Det som visats många gånger är att ganska ytliga förmögenhetsförändringar - som värdet på aktier, fonder och bostäder -  har stor effekt på köp av kapitalvaror. Däremot invände jag att prognoserna är att Sverige växer mellan 3-4 procent i år och att vi har fortsatt negativa räntor vid årsskiftet. Bilförsäljningen i världen och Europa ser också bra ut (även om BilSweden tror det bromsar på hemmaplan i år). Prognoserna kommer falla svarade Arne och där stod vi med varsin världsbild i en viktig fråga för alla som investerar.

En liknande diskussion poppade upp på Shareville där den erfarne investeraren Tegelviken pekade på att nu faller det, för det är dags. Konjunkturen orkar inte längre. Janet Yellen svarade faktiskt på en fråga om det vid presskonferensen vid decembermötet. Hennes bestämda uppfattning var att nej, det finns inget sådant samband och inte heller tecknen på att USA:s reala ekonomi står inför en nedgång.

Å andra sidan gick RBS ut i en omtalad panikvarning häromdagen och rekommenderade sina kunder att sälja allt utom säkra företagsobligationer - "Sell everything ahead of stock market crash, say RBS economists" (The Guardian). För att vrida det ett varv till så twittrade Günther Mårder om artikeln "This is the biggest mistake investors can make right now" (Business Insider) där kontentan var att det oftast vänt uppåt efter den här typen av korrektioner.

Så det här är alltså ingen liten fråga. Vägvalet om man ska titta på data, som inte visar kris ännu, eller börsens fall för att gissa vad som händer på börsen och i ekonomin är en verklig vattendelare. Arne fick för övrigt många likes från andra duktiga investerare på sin syn att marknaden föregår bolagens vinster och ekonomins utveckling.

En titt på empirin

Källa: Fed St Louis

Diagrammet ovan visar kurvor för amerikanska börsen, amerikanska bolagsvinster samt inköpschefsindex för industri och service. De båda sista är prognostiserade mått på ekonomin och börsen avspeglar som bekant värdet av framtida vinster.

Man kunde ju hoppas att börsen som värderar vinsterna för en lång framtid skulle vara stabilare än index och bolagsvinster som faktiskt bara pekar på den närmaste framtiden respektive det senaste kvartalet. Glädjande nog vekar det stämma, börsen reagerar trögare på nyheter än de andra måtten, som faller och stiger mer.

Utöver det framgår flera andra intressanta iakttagelser ur bilden. Notera att börsen inte hade en susning om raset i ekonomin, förrän det kom medan industricheferna började ana oråd. Sedan bottnar i tur och ordning - bolagsvinster, förväntningar och sista börsen. De senaste åren har sedan inköpschefer och bolagsvinster stämt rätt ok - cheferna har haft hyggligt rätt i sina gissningar om framtida vinster.

Börsen har däremot levt sitt eget liv med ett par alldeles egna nedgångar och en helt egen resa uppåt. Kopplingen till bolagsvinsterna och framför allt något som ger stöd för att börsen ser vinstförändringar ett halvår i förväg finns det inga tecken på. Det verkar helt enkelt vara en myt - åtminstone de senaste 10 åren.

I bilden saknas en viktig data (det rymdes inte), den finansiella stabiliteten. Jag fick en fråga i kommentarerna på förra inlägget om det och jag saxar lite ur mitt svar. De som verkligen såg problemen 2007 var obligationsinvesterarna. Yieldkurvan flackade ut och till och med inverterades (högre ränta närmare i tiden än på lång sikt) men varken marknad eller beslutsfattare ville "ge upp" uppgången. Kolla gärna in resonemanget om en vändning från Fed Cleveland i från den 19 september 2007. Lehman Brothers gick i konkurs den 15 september året efter [rättat, tack @nervskij via Twitter]. Om banken hade accepterat allvaret hade de knappast skrivit så allmänt som de gör. Men icke desto mindre tecknen var där och observerades av marknad och beslutsfattare.

Min bedömning

Den verkliga ekonomin har en hel del problem. Många av dessa kan mycket väl växa till en kris. Data visar ofta det som är på gång men det svåra är att agera på risk på ett vettigt sätt. 

Tänk på exemplet med Kinas skuldkris. Jag har i flera inlägg (med hjälp av andra) kommit till slutsatsen att det ser kört ut för Kina. Jag har dock inte sålt alla aktier vi äger, betalt lånen och grävt ned resten i trädgården. För det första är jag inte säker, för det andra vet jag inte när och vill inte kliva av för tidigt och för det tredje så har ju Kina (som också ser problemet) lovat att reformera sin ekonomi. Det kanske är som en svårt sjuk patient på sjukhuset. Det kan gå att diagnosticera men det är svårt att ge upp hoppet. Det är därför min investeringsstrategin är att försöka se så nyktert som möjligt på alla data jag översköljs med. Göra mitt bästa och gneta på, kan man säga. 

När det gäller börsen är den möjligen bra på att förutspå sig själv. Momentum är ingen liten kraft. Det har Arne visat under fyra decennier men när det gäller bolagsvinsterna håller jag inte med honom. 

I längden är det hunden som viftar på svansen - inte tvärtom.