Portföljens utveckling (från start, risknivå & jfr SIXRX, se egen flik)

måndag 8 februari 2016

Börsoron - den hemliga ingrediensen är pengar

Det smäller rätt bra nu. I bakgrunden finns ett antal obalanser -  nästan alla kopplade till valutor och konstiga priser. Marknaden väljer risk off i väntan på den enda kända medicinen.




Valutan kliver in i rampljuset

Valutamarknaden är som rubiks kub på mer än ett sätt. Varje gång du vrider rör sig en hel kolumn, effekterna slår på flera sidor samtidigt. Samtidigt finns det bara en lösning på varje sida men när den trillar in är de andra sidorna fel. Om du inte är en savant med specialbegåvningen valutatrading är det där rätt frustrerande. Tanken på att bara lägga undan valutakuben i byrålåda och spela något mer begripligt spel på marknaden lockar.

För det mesta kan jag hålla med om den slutsatsen. Valutor är ett nollsummespel och i en långsiktig portfölj med bra riskspridning har bolagen oftast intäkter och kostnader där det jämnar ut sig i längden. Det valutaspel man, som vanlig investerare, kan spela är ofta långa trender som att med en starkare dollar gynnas exportindustrin och när den faller är det dags för inhemska bolag och särskilt importörer. Frågor som är långt ned på priolistan för den genomsnittlige investeraren.

"BoJ board members warn of global race to cut interest rates" (FT) - vi lever i en värld där centralbankerna sänker räntor och ökar kvantitativa lättnader inte för att stimulera ekonomin utan för att stjäla varandras inflation. Inget exempel är tydligt som vår egen Riksbank. Med skenande bostadspriser och en tillväxt på 3-4 procent är det förstås inte stimulans som är syftet med den ultralätta penningpolitiken. "What’s Next for Sweden a Year After Adopting Negative Rates?" (wsj).

Det svenska exemplet

Två fenomen har gjort att karusellen inte fortsätter om ingen stoppar in allt mer valuta i maskinen. Det ena är att starka ekonomier, som den svenska, hotas av deflation och att få sin exportindustri utslagen av kapitalinflöden som höjer tillgångspriser och valutan medan den försämrar konkurrenskraften. Jag har flera gånger använt den här grafen från USA för att illustrera problemet.

Källa: Fed St Louis
Om det exportberoende Sverige tillät en snabb kronförstärkning, så skulle vi få en våldsam version av den amerikanska kurvan ovan. Den nedgången skulle snabbt knäcka den svenska konjunkturen. Dessutom behöver, från ett svenskt perspektiv, billigare import av råvaror matchas med dyrare utländska valutor.

Rädslan är annars att tillfälligt låg inflation blir lägre även på sikt - exempelvis genom att löneökningar sjunker. Det i sin tur har gjort att vissa kostnader, som löner, faktiskt börjat öka. Vilket framgick bland annat i förra veckans amerikanska jobbrapport. Det pressar vinsterna och bromsar möjligheten att sänka räntan. Det här är också ett stort hot mot börsen - "Get ready for dividend cuts" (Economist).

Skuldkrisens fångar

Ett annat land som är fast i samma knipa är Kina. Reminbin har följt dollarn även om följsamheten dämpats något. Det pressar industrin och investeringarna faller. Till del är det en tänkt övergång till en mer konsumtionsinriktad ekonomi men precis som i USA och Sverige kan inte problem i en sektor skuggas av önskan att en annan sektor lyfter.

Kina har också rävsaxen att det egentligen skulle behövas att skulderna hos olönsamma statliga bolag och i en del regioner lyftes av men om staten gjorde det skulle, som i Japan på nittiotalet, inflödet av kapital när valutareserven såldes driva upp växelkursen. Nu flödar istället pengarna åt andra hållet i snabb takt. "China’s Forex Reserves Plunge to More-Than-Three-Year Low" (wsj). Även om reserven är stor kommer det nu löpande blippar om att den kanske inte är tillräcklig för att vara trovärdig om inte marknaden återfår förtroendet för Kina igen. Dit verkar det vara långt.

I andra änden av spektrat ligger länderna som hotas av en skuldkris eller åtminstone tvingas sälja av tillgångar för att försvara sin ekonomi - antingen mot ett accelererande misstroende eller den egna befolkningens vrede. I de här länderna har fallande råvarupriser ofta slagit hårt. Många har dessutom bolag med höga dollarlån. Till skillnad från när staterna lånat, så har de här i stor utsträckning varit lån som gått till investeringar inte skenande tillgångspriser. "Lending to emerging markets comes to halt - BIS fears ‘vicious’ circle’ of deleveraging and turmoil" (FT)

Deflationens offer

På två andra sidor av kuben återfinns de långsiktigt underpresterande jättarna euroområdet och Japan. De behöver fortfarande klassisk stimulans i sina ekonomier för att få igång industrin. Det klassiska tricket är att devalvera. Det har också varit en av tankarna med deras kvantitativa lättnader. Problemet är att i en värld där alla vrider på kuben samtidigt händer inte så mycket som de här två dagsaktuella artiklarna är ett exempel på. "The Euro is Now Back Where it Was Before QE Began" (wsj) och "Dollar Falls to Fresh Lows Against Yen" (wsj).

Slutsats? "Jefferies Strategist: The ECB and the BoJ Need to Go Way Bigger for Their Easing to Work" (Bloomberg). Förutom den viktiga iakttagelsen i rubriken hinner strategen trycka in en annan viktig iakttagelse i intervjun. De låga räntorna (och råvarukostnaderna lägger jag till) har gjort det möjligt att behålla olönsamma verksamheter alldeles för länge. Det i sin tur har bidragit till det kroniska överskottet på utbudssidan.

Hela kuben 

Källa: Scotiabank
Det är alltså en nästan hopplös uppsättning av konflikter. Det som händer är att kapital snurrar runt i de här ekvationerna men även att allt fler drar sig undan risk. Spiralen går dock nedåt, varv efter varv i form av fallande räntor. "Core long-term bond yields heading lower - The process of going negative has profound implications for investors" (FT).

Det i sin tur gör att flera branscher börjar få det riktigt tufft inte minst inom finanssektorn är det motvind nu medan guld, som egentligen inte riktigt passar in i en miljö med fallande räntor och högst osäker inflation, går bra. "Bank stocks lead global equity sell-off - Risk aversion lifts Treasuries and gold" (FT)

En annan effekt är att det blir en spekulation i rädslan för risk och de stora globala obalanserna. Jag har tidigare skrivit om att carry trades varit i ropet ett tag. Tanken är att du tjänar pengar på att låna i ett land med låg ränta, växla pengarna och spara i ett land med hög ränta.

Särskilt intensiv har handeln varit i kombinationen dollar mot euro. Något som förstärkt den här effekten är att du faktiskt kan tjäna pengar på räntan så länge den ränta du får är högre än den du betalar - oavsett på vilken sida nollstrecket du är. Notera hur den långa positionen i dollar exploderade när ECB sjösatte QE. När den neutraliseras ligger en snabb försvagning av dollarn i korten. Det kan alltså bli som med oljan, att rörelserna blir snabbare än marknaden räknar med.


Min reflektion

Ett uttryck jag återkommer till i mina investeringar är att verkligheten knackar på. Världen kan säkert, med Riksbanken bland de främsta, tvinga ned räntorna ännu lägre i ett globalt valutakrig. I slutändan måste blir dock rangordningen den att starkare ekonomiers valuta stärks och svagare försvagas. Det innebär, som hela riksbanksdirektionen tror men bara på sikt, en starkare krona och det innebär att Kina ger upp sitt valutaförsvar.

Det innebär nog en sak till också. När jag i början av mitt arbetsliv arbetade som managementkonsult var en del av jargongen hos de mer rutinerade att varje problem har en och samma lösning. Den är inte hemlig, den är inte svår och den fungerar alltid (åtminstone på den korta tid konsulten är inne). Just add more money. Vi får väl hoppas centralbankerna med ECB och BoJ i spetsen hör bön.















17 kommentarer:

  1. Till vilken nytta med denna bön? Vi har klagat länge nu på förvridna börser och världsekonomi. Dags att låta döden göra sin rätt och så på ny mark

    SvaraRadera
    Svar
    1. Är det bara börsen vi talar om har du nog rätt men har smittan nått den reala ekonomin är det nog sämre ställt. Då är det marken som är sjuk. :)

      Radera
  2. Antibiotikan ligger på minus så marken är alldeles strax immun tyvärr. Går inte snabbt men vi överlever nog även denna gång;)
    Dock blir det smärtsam död - de födda 60-talisterna hade tur. De yngre kommer sota pension.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Spännande det där med pension. Lägre avkastning gör att alla måste spara mer, vilket bromsar ytterligare. Samtidigt är det ju synd att klaga på ökande livslängd :)

      Radera
  3. Angående denna text...

    "När jag i början av mitt arbetsliv arbetade som managementkonsult var en del av jargongen hos de mer rutinerade att varje problem har en och samma lösning. Den är inte hemlig, den är inte svår och den fungerar alltid (åtminstone på den korta tid konsulten är inne). Just add more money. Vi får väl hoppas centralbankerna med ECB och BoJ i spetsen hör bön."

    ...så tycker jag det påminner lite om dubbleringsteorin i roulette där man satsar en peng på rött eller svart och dubblerar insatsen varje gång man förlorar tills man vinner och då går tillbaka till en peng igen. Extra bra när man är konsult åt någon annan och framstår som duktig 99,99% av fallen. Gäller bara att inte vara där den där sista gången då det skiter sig totalt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är onekligen frågan - har världen råd med en snurr till på hjulet? Rent sakligt ska det väl dock sägas att ännu så har inte "foliehattarna" fått rätt om att det blir en total skuldkris. Tvärtom är det alltjämt många som bedömer att QE faktiskt gjort nytta.

      På ett sätt är det ett större problem än skuldkriserna att valutakriget som följt i dess spår stökat till valutakurserna världen över. Det verkar svårt att lösa utan en kris och det känns helt osunt att åtgärda det med vad som egentligen ska vara ett stimulerande medel som QE.

      Fått en del frågor om varför vi fortfarande är fullinvesterade. Bästa svaret jag har är nog att även om det är små odds åt rätt håll, så kan det vara värt det (om man pallar risken). Ett annat är att det är svårt att välja om när man bestämt sig - du får väl värdera vilket du tycker stämmer bäst i vårt fall :)

      Radera
  4. Det är i tider som dessa jag är glad att jag inte är belånad. Några godkända värdepapper för Superlånet hos Avanza är:

    - H&M (ner knappt 30 procent sedan februari 2015)

    - Ericsson B (ner drygt 35 procent sedan april 2015)

    - Atlas Copco B (ner drygt 38 procent sedan april 2015)

    - Industrivärden C (ner drygt 30 procent sedan april 2015)

    - SSAB B (ner drygt 62 procent sedan februari 2015)

    Osv, osv.

    Ingen hör av sig till mig och ber mig sälja av någonting; ingen ber mig skjuta till kapital. Jag har fullständig kontroll över säljbesluten samt allokeringen av kapital.

    Med vänlig hälsning

    Carolus

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är ju precis som för bolagen. Hävstång är roligt på uppsidan men jobbigt när det vänder nedåt. Vi har bolån, så i den bemärkelsen är det lånade pengar vi investerar. Långt ifrån någon nivå där vi skulle bli pressade dock.

      Radera
  5. Jag håller med Gottodix, jag är sedan oktober 2015 nettokort aktier, så börsrasen är ekonomiskt en fördel för mig. Dock är det tråkigt att se människor på forum osv som börjar få panik.

    Jag har länge haft en mycket negativ analys kring QE-program och negativa räntor, har haft fel i flera år, och på forum blivit hånad. Nu har jag fått "rätt" men det känns ändå inte bra, speciellt inte om vi nu får ytterligare finanskrisproblematik. Verktygslådan känns relativt tom och denna gång är skuldbördan och problemen i många fall ännu större än 2008.

    Det känns inte heller som om risken för något större krig har minskat, speciellt då många stater är otroligt pressade ekonomiskt. Det är stor oro i Europa vilket späs på av invandringsproblematik och en extremhöger som tar politisk makt.

    Frågan är om den relativt lugna geopolitiska eran börjar ta slut? Det var ju efter depressionen 1929 som nazistpartiet i Tyskland kunde komma till makten, och vi vet ju tyvärr hur det slutade.

    Jag hoppas innerligt att politiker och centralbanker kan klara oss ur denna situation på ett bra sätt, för om de inte klarar det så finns det stor risk för mycket mörka följder, och då är en börscrash det minsta problemet vi kommer utsättas för.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Grattis till att du prickat rätt! Gissar att det var en tuff början under hösten. Det är svårt att vara motvals :)

      Dumt och okunnigt att du blivit dissad för negativ inställning till QE och negativa räntor. Det är oerhört svåra frågor världen har stått och står inför. För min del tror jag dock inte vi är vid repets slut ännu. Det vore, för mig, om det kom en skuldkris som centralbankerna inte kunde lösa ut. Nästa steg vore då stigande räntor och sedan en diskussion om stats-, bank- eller multipla företagskonkurser. Det som synts hittills har mest varit högre räntor för vissa sektorer som oljebolag och vissa länder. Ännu så länge är det långt till den där riktigt otäcka genomklappningen, tror jag.

      Det är en press på tillgångspriser (som aktier) men inte i motsvarande nedgång i den reala ekonomin. Vi får väl se om det smittar, som en del tror. I en tidsaxel från 1929 är vi väl framme vid 1936 nu, eller?

      Radera
  6. Till Rubiks kub finns en lösning som man kan Googla fram. Det ser värre ut med marknaden. Sju år och vi är i princip tillbaka vid start (en enda röra).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Länken till lösningen ligger med i inlägget... ja till rubiks kub alltså. Ekonomin däremot verkar onekligen svårare att lösa :)

      Radera
  7. Tänk att man kan finna svaren på hela världens ekonomi på denna blogg, fantastiskt! Om kronan stärks 10-20% mot dollarn slås vår exportindustri ut, vet du hur ohistorisk den uppfattningen är? Vad är inflationen i Sverige? Enligt Riksbanken nära noll, vanligt folk vet att den konstant ligger mellan 2-3%, det kan varje normalbegåvad människa som kan räkna sina utgifter se. Man mäter och möter inflationen på helt fel sätt. Nej, problemet hittar man nog i den extremt höga skuldsättningen över hela världen och i räntepolitiken som nått vägs ände, något marknaderna anar. Den extremt låga räntan har skapat förutom skuldbubblan stora felallokeringar (obalanser) i investeringar som kommer slås ut när räntan höjs alternativt krediterna stramas åt i komb. med minskad efterfrågan. Ju större obalanser och skulder som byggs upp, desto större krascher = större förstöring av investerat kapital. Visste ni förresten att USA (troligen även Sverige, men har ingen stat på det) hade noll inflation fram till 1914 när Federal Reserve bildades? Och denna inflation tog verklig fart efter guldmyntfoten avskaffades i början av 1970-talet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var många ämnen i en kommentar.

      Jag har inte skrivit att svensk exportindustri slås ut (även om det i princip var vad som var på väg att hända 2008). Däremot vore nog risken för en konjunkturnedgång betydande om lönsamheten i exportindustrin föll snabbt. Motsatsen vore att påstå att exportindustrin inte påverkas av valutan.

      Global skuldsättning har varit uppe i flera inlägg tidigare på bloggen. Jag tycker Economist har den bästa beskrivningen att den numera fungerar som en ballong där man trycker luften till olika hörn av jordklotet i en skuldcykel. Vi får väl se om den trycks så hårt att ballongen spricker. Även globala obalanser har behandlats i många inlägg, som ovanstående. Där är det väl så att många väntat rätt länge på smällen som aldrig verkar komma. Den har ju inte heller entydigt stöttats av data ännu. USA har exempelvis gått ganska bra och verkar ha gynnats av QE. En av artiklarna som citeras ovan anser ju att problemet i EU och Japan är att jobbet gjorts för halvdant och att mer QE behövs. I det sammanhanget är Japan särskilt intressant - ett uppenbart problem där är att strukturen inte åtgärdades på 90-talet. Många ser deras zombieekonomi som en följd av det snarare än av skulderna i sig. Det är ju därför Kina ibland nämns som nya Japan.

      Men visst det finns en diskussion om en global ekonomisk härdsmälta. Vi får väl se om den här oron blir vändpunkten.

      Diskussionen om för- och nackdelar med fiatpengar är spännande. En kort reflektion är att världens utveckling inte nödvändigtvis försämrats de senaste decennierna. Även om det förstås svidit för alla med besparingar till förmån för alla med lån, som den omfördelning som skedde i Sverige från 30- till 40-talister under 80-talet.

      Radera
  8. Med ditt svar så får vi svar på hela världens ekonomi på just denna blogg…;)

    SvaraRadera
  9. Tack för fin valutaredogörelse. Agerar du på något sätt till följd av "valutakriget"?

    SvaraRadera
    Svar
    1. I viss utsträckning och mer defensivt än offensivt. Jag tycker problem i USA ser väldigt knepiga ut att lösa (från börsens perspektiv), så där har jag dragit ned. Sedan tror jag att det för eller senare blir omöjligt för Sverige att hålla emot en kronförstärkning, så jag har viktat upp importörer (som HM och Clas Ohlsson) men även svenska kasssaflöden. Däremot är jag försiktig med verkstad men nu är ju deras aktiekurser redan så nedtryckta.

      Sedan vrider och vänder jag en hel del på Kina. Där är det riktigt knepigt och det får effekt på mycket. Har börjat inse att vi var för tidiga med Millicom, tillväxtländer och skulder är inte rätt kombo just nu.

      Radera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Featured Post

Senaste filmerna från vloggen

Här hittar du alltid senaste klippen från mina vloggar - 3 snabba och Sparskolan. Jag fyller även på med andra klipp och poddar dä...

Aktuella data från OECD

Reklam