Sektorerna som rasar på börsen är inte de du tror

Säg två ord som kännetecknar 2016. Oljekrasch och skuldoro kanske? Det är dock inte där de största förlorarna på S&P i år återfinns.

Stora förlorarna finns inte inom råvaror och industri

Källa: SectorSPDR

Den gångna börsveckan var så händelserik att viktiga, och högljudda, larmsignaler ändå lyckades drunkna i nyhetsbruset. En av megafonerna i nyhetsbruset just nu är oljekrisen, som dämpats sedan tecken neddragningar kommit lite varstans ifrån.

Å ena sidan kommer allt fler trevare mellan Saudiarabien, Ryssland och möjligen Iran om att skruva igen kranarna åtminstone något. Den resan är dock lång men redan antydan om samtal har räckt för att höja oljepriset. "A Saudi-Russian Oil Détente? Not Likely - Moscow’s call for talks went nowhere, but oil prices jumped" (Bloomberg).  Å andra sidan börjar både olönsamma fält i Nordsjön och i riggar i USA stängas igen. Även investeringarna är snabbt på väg nedåt - Moodys hade redan före det senaste prisraset en prognos om att investeringarna minskar 25 procent. Det låter rätt. 

Källa: IEA

Det är alltså foten på bromsen i energisektorn nu. Samtidigt fortsätter både utbud och efterfrågan att växa globalt. Sett till statistiken från IEA händer det alla väntade sig i år - utbudsgapet minskar men försvinner inte. Frågan är om priserna därmed uppfyller förväntningarna från årsskiftet och börjar stabiliseras vid årets slut. Det är möjligt för en del tecken på att det lugnat ned sig kan skönjas. 

Det var exempelvis relativt små jobbneddragningar i amerikansk oljeindustri i de senaste jobbsiffrorna, som jag kommenterade igår. Det är också så att energibolag faktiskt gått något bättre än hela S&P i år. Relativt bättre har också industri och råvaror gått - i den förstnämnda växte till och med sysselsättningen i januari. Det är inte den reaktionen man skulle förvänta sig i en ekonomi på väg mot en ny recession. 

Ny problemen: tech, finans och till viss del konsumtion

Fingret på pulsen är att fokus nu är att börsen är på väg att skifta till värderingskorrektion och skuldoro. Det var åtminstone den dominerande diskussionen i affärstidningar i igår och i morse. Det som utlöste diskussionen var kollapsen i LinkdIn - ned 44 procent i fredags. Bolaget levererade ok resultat och guidade något lägre än väntat för 2016. Genomklappningen kopplades dock främst till att LinkdIn tänker ändra strategin och minska beroendet av annonsintäkter. Med tanke vad som ligger bakom resultaten för Alphabet (Google) och Facebook - är det lätt att förstå om marknaden blev fundersam. 

Det var alltså starkt bolagsspecifika nyheter som styrde aktien - precis som varit fallet i hela techsektorn i år. Det var därför oroande att allt inom teknik föll snabbt strax före stängning i fredags. "Tech Stocks Swoon as Growth Disappoints - Sector leads broad decline, as disappointing outlook from LinkedIn helps fuel a rush out of stocks" (Wsj). Den som tittar närmare ser också att det inte bara var teknik utan även konsumtion som föll. "LinkedIn slides amid glum forecasts - Consumer and technology stocks weigh heavily on the S&P 500" (FT). 

När man skrapade på ytan verkar det ha varit kombinationen av ok jobbdata och marknadens reaktion på LinkdIn som spridde oro. Det kan ju låta konstigt. Innan jag gräver i det ska jag lägga till en nyhet till från veckan. 

Credit Suisse rasade efter en rapport som lämnade investerarna osäkra på framtiden för de stora bankerna.   "Credit Suisse Shares Plunge on Huge Loss Amid Restructuring" (wsj). Det är framför allt de europeiska bankerna som har svårt att få upp avkastningen på eget kapital men tecken på en bransch på väg in i en strukturell kris kommer lite varstans ifrån. "Global financial stocks slide to new lows - Ultra-loose monetary policy stokes fear over growth, credit and bank returns" (FT). Ännu så länge är förändringstrycket lågt på svenska banker - det bidrar både lägre konkurrenstryck och en regeltillämpning baserad på självreglering till.

I bakgrunden blinkar ett ifrågasättande av hur en ny skuldkris skulle påverka bankerna. Klart är att det ytligt sett ser mycket bättre ut den här gången med skulder som i större utsträckning ligger på enskilda bolag med relativt låg systemrisk för hela banksektorn. Så vitt vi vet, kanske man ska lägga till. Problemet för bankerna är snarare att de i längden inte finns en bra affärsmodell för negativa räntor och låg efterfrågan i ekonomin. 

Mina reflektioner

Ska man lyssna på amerikanska börser - och det ska man (även om man ska lyssna på annat också) - så har 2016 så här långt handlat mer om en korrektion av tidigare optimism och att marknaden nu börjar vänja sig vid tanken att världen efter finanskrisen kanske ser lite annorlunda ut. 

Korrektionen märks inom tech. Om räntorna är på väg upp utan stöd av stigande vinster, så slår det hårt mot bolag med höga multiplar. För då ska kanske räntan som investeringar diskonteras med upp (både den riskfria delen och marknadsrisken) medan vinsterna ska ned. Liknande resonemang går att applicera på den tidigare glödheta hälsosektorn (det är därför jag gillar allt med Vitrolife, utom värderingsmultiplarna). 

Något av en dubbel snyting har sällanköpsvaror åkt på. De har dels påverkats av samma press på värderingarna som resten av marknaden men därtill finns en oro för om en hårdare syn på skulder och ökade amorteringar pressar konsumtionen. 

Finanssektorn, slutligen, verkar vara en bransch på väg in i kris. Det kan dock vara att det här gången är det inte skulder utan själva affärsmodellen som är i centrum. Utan stöd av kreditexpansion, med låga räntor, låg aktivitet på börser och förvärvsmarknad samt möjligen växande kreditrisker kan det snart vara dags att tänka om. Möjligen kan överflödet av pengar till slut slå mot bankerna på samma sätt som överflödet av råvaror slagit mot bolagen i de sektorerna. Det kan helt enkelt i längden vara svårt att tjäna mer genom att kunderna amorterar mer.

När de här tolkningarna dyker upp mitt i en börsfall är det samtidigt viktigt att fundera på om det finns något enklare samband. Kanske det, möjligen att i höstas trodde alla att det var råvaror och energi som krisade. Nu visar det sig att det var hela ekonomin som växer långsammare än väntat. I så fall är årets börsreaktion en catch up där sektorer som hållit emot bra också börjar falla. 

Det kan vara så men för min del tror jag att hade marknaden läst in en krasch i ekonomin, så hade den fortsatt sälja industri- och råvarubolag. Så för min del stärker det här min bild av att vi är på väg in i ett börsklimat där värderingar kommer i fokus. Lite nyvaket - åtta år efter krisen. Vad är egentligen bolag värda numera?