Pågår en global game changer i Kina?

Det är panik på börsen i Shanghai och myndigheterna får inte stopp på oron. Under ytan pågår en förändring som snart kan synas på många västerländska ekonomier och bolag. Det verkar vi inte ha fattat.

Shanghai Composite Källa: FT (länk)

En korrektion på väg in i en krasch

I en månads tid har Kinas börser fallit från orealistiskt höga nivåer. Ett sundhetstecken tycker många i väst och en del har börjat fundera på om det här köpläge. Banken HSBC skriver i en färsk rapport att regeringen i Kina har fler kort att spela ut, att insiders slutat sälja samt, viktigast, att fundamenta i världsekonomin talar för ett bättre läge för många kinesiska bolag. Det kommenterar Financial Times i  "Is value emerging in China as markets collapse?" (länk FT). Redaktionen konstaterar att inget just nu tyder på att regeringen har läget under kontroll, att insiders blivit tillsagda av regeringen att köpa och att nuvarande förändringar i världsekonomin snabbt kan slå åt andra hållet.

Känslan av att läget är på väg helt ur statens kontroll blir också tydlig i den här artikeln China Stock Market Update: No Bull in this China Shop" (länk CKGSB). Lån till investerare och köp av staten täcker inte det snabba trycket att komma ur för hög belåning på fallande aktier. Tvärtom börjar spridningseffekterna utanför fastlands-Kina märkas nu "China Markets Fall Sharply Despite Fresh Help From Beijing" (länk wsj). Räntorna sjunker i safe havens som den amerikanska men även Europa har mitt i sina Greklandsproblem framstått som ett bättre alternativ, vilket väl säger något. 

This time it's different

På ett djupare plan börjar en oro för effekterna på den reala ekonomin bli allt tydligare. Det märks inte minst på råvarupriserna. "Commodity prices near 14-yr low amid China turmoil" (länk FT). Ingredienserna för att gå från korrektion på en plats till en större och bredare krasch finns där. En underliggande tro på en marknad (i det här fallet Kina), vars funktionssätt har ändrats. 

Inprisade förväntningar om hög tillväxt och höga värderingar ovanpå det samt hög belåning i ett dåligt fungerande finanssystem. Allt ihop inramat av en påfallande "This time it's different"-attityd (länk). Ett tema i flera artiklar är att hela världen har haft en tilltro till att Kinas speciella kapitalism kan lösa problem genom hård styrning och vältajmade ingripanden. Det är ju för övrigt det HSBC tror i sin rapport ovan.

Teorin har hitintills varit att ekonomins mittpunkt ska flyttas österut och att spelreglerna för företagande ska ändras. Det handlade det här inlägget om "God Jul - Global Tilt" (länk).

Nu börjar allt fler tvivla, vilket exempelvis framgår i den citerade artikeln från Wall Street Journal. Det är ett otäckt läge. För frågan är om övriga ekonomier samt bolag och aktier världen över riktigt har släppt superkonjunkturen som rådde fram till 2007. Det har jag skrivit om exempelvis i "Det är Kina som är risken just nu" (länk) och  "Livet efter superkonjunkturen - köp BMW" (länk). 

För egen del är jag inte säker på vad jag tycker ännu men jag är åtminstone genuint orolig. För att belysa varför tänkte jag titta på mitt favoritbolag BMW. 

Det verkliga problemet flyter upp till ytan

BNP-tillväxt Källa: Trading Economics (länk)

Ingen räknar längre med att Kinas BNP ska växa i samma takt som tidigare. IMF tror på runt 6 procent. Det här syns även på en allt långsammare tillväxt i industriproduktionen. Det är till och med möjligt att Kina är på väg in i det som brukar beskrivas som "Middle income trap", dvs. att tillväxten stannar av innan landet kommer i fatt den rika världen.

Tillväxt industriproduktion Källa: Trading Economics (länk)

Problemet är att det här inte har synts riktigt i västvärldens ekonomier ännu. Visserligen ligger även vår produktivitetsutveckling under nivåerna från millenniets första årtionde men många räknar ändå med att bolagsvinsterna ska tillbaka till tidigare nivåer. Effekterna av om det inte blir så har jag skrivit om i "Med 2011 som basår ser verkstad dyrt ut" (länk).

Exemplet bilindustrin

Bilregistreringar Källa: Trading Economics (länk)

I en del branscher som stål, olja och shipping diskuteras det långsiktiga glappet mellan utbud och efterfrågan intensivt men frågan har långt ifrån nått alla delar av ekonomin. Tittar man exempelvis på bilindustrin, så har Kina fortsatt dra efterfrågan till nya höjder. Det har gjort landet till ett Eldorado för alla i branschen - både inhemska och utländska tillverkare. Frågan är om det snart finns för många som säljer bilar i Kina. "China’s motor industry: The coming crash" (länk Economist) kommer åtminstone till att den risken är överhängande.

Sämst ser det ut för de inhemska biltillverkarna men alla lär påverkas. "The Automobile industry in China hits the speed limit" (länk CKGSB Knowledge) visar att det är många som satsat mycket på den här marknaden. Dessutom börjar nybyggarandan plana ut även bland köparna. Kanske finns det andra alternativ till att köpa en ny bil? "China’s new car market goes ex-growth as used car sales take off" (länk FT). Frågan är om den aktuella oron i Kina spiller över på konsumtionen. Det verkar så är svaret - "China June car sales dip for first time in 2 yrs" (länk FT).

Vad händer då i Kina när det inte längre är fri fart i ekonomin? Staten ingriper. Det här fick BMW erfara när tryck från myndigheterna ledde till bättre villkor för återförsäljarna -  "Chinesische Händler bekommen fast 700 Millionen Euro" (länk). Liknande reaktioner har exempelvis den amerikanska chiptillverkaren Qualcomm mött. Den kinesiska regeringen har visat att den kommer att arbeta aktivt för att hålla nere utländska bolags marginaler i Kina. 

Min bedömning

Med andra ord. Det som börjar med en börsoro i Shaghai skulle lätt kunna leda till för stort utbud, svag efterfrågan, priskrig och statlig prisreglering. Det i en ekonomi med en osund finansmarknad. Det är den här effekten jag oroar mig för. Det är ju inte så att resten av världens börser vilar på trygga värderingar och en lugn makroekonomi. 

Den ljusa sidan då? Ja, tar man exemplet BMW så har bolaget guidat för en svårare marknad i Kina framöver. Det är troligen redan inprisat. Dessutom har Kina stora resurser att sätta in för att vända upp ekonomin. En effekt av turbulensen skulle kunna bli billigare valuta och en globalt lägre ränteutveckling. Det skulle elda på börserna ett tag till. Slutligen är det ändå den förbättring som finns i USA och den förhoppning som innan Grekland fanns i Europa som ska bära även Kina genom den här perioden. Det är väl inte omöjligt men lite orolig blir man allt.