Amerikanska jobbdata banar vägen för fortsatt börsuppgång

Lagom var nog ordet börsen, nöjt, satte på torsdagens nyheter. Jobbdata, Grekland, BP, Electrolux och Riksbanken (ja faktiskt) stod på den internationella agendan.

Lång dags färd mot natt för Grekland

Grekland är fortfarande den viktigaste nyheten på agendan, även om ett möjligen bedrägligt lugn lagt sig. Economist Intelligence Unit har ändrat sig och har nu Grexit som basscenario. ”Greece crisis: contagion risks” (länk Economist). De räknar med begränsade direkta effekter men ser risk för oväntat stora indirekta. Italien, som är landet som analyseras i den länkade artikeln kan snabbt få räntor på statsskulden som tvingar fram åtgärder från ECB. Då ska det till besparingar och med ett politiskt läge som inte är enklare än Greklands kan det snabbt glida iväg, så det som görs nu spelar roll framöver. Skälet till att marknaden tar så lätt på Grekland är därför snarare att ingen riktigt tror något annat än att landet i någon form fortsätter förhandla nästa vecka. Frågan är för övrigt vad de har för val.

Med mindre än att Grekland lämnar EU (om nu ens det räcker – planeten?) så lär det vara långivarna som bestämmer när musiken tystnar. Det finns många HIPC-länder som haft sina skulder i årtionden. IMF har i en ny rapport (länk FT) kommit till den bistra slutsatsen att landet har två stora problem. Skulderna som kommer att fortsätta växa lavinartat de kommande åren och den politik som förts sedan Syriza tillträdde. Innan det var landet, om än långsamt på väg tillbaka. Det svåra läget är att långivarna inte tror på förmågan hos den folkvalda regeringen. Ingen vill sätta sig över en demokrati men det är trots allt andra demokratiska staters pengar det handlar om.

Det framstår som allt mer tydligt att valet på söndag är EU eller Syriza. Vissa börjar undra om det var planen för vänsterradikala Syriza redan från början ”Was Grexit Always the Plan for Greece’s Alexis Tsipras?” (länk wsj). Yannis Varoufakis, finansministern citerades för övrigt i ”Tsipras Is Learning From Merkel Who’s the Boss” (länk Bloomberg) på den raka frågan om han trodde att Merkel försökte avsätta den grekiska regeringen. Hans svar visar på att han åtminstone har sympatiska kulturella referenser: “You may very well say that, I couldn’t possibly comment.” (länk till orginalet på you tube).

På andra sidan Atlanten gäspar marknaden

Vissa artiklar sätter agendan. Den här är en sådan ”Hilsenrath Analysis: Jobs Report Keeps Fed on Track for 2015 Rate Increase” (länk wsj). Det finns två teman i FED:s ränteanalyser just nu, konstaterar Hilsenrath, det ena är frågan om den amerikanska trenden uppåt är stabil. Det gungade lite i vintras, som jag i april skrev om i ”Usch, vilken felbedömning av jobbdata” (länk). Efter det har dock det mesta gått amerikanarnas väg. Därför var det närmast en lättnad för marknaden att “The new job numbers are weaker than they look” (länk New York Times). Arbetslösheten fortsätter ned men arbetskraftsdeltagande och löneökningar är fortfarande modesta. Det finns därför inget tryck att börja höja räntan, även om det ofrånkomligen blir allt mer naturligt.

Det andra temat är Europa. USA är eller var åtminstone genuint oroliga för en ny europeisk kris. Först var det den dåliga utvecklingen för konsumtion och industriproduktion som var temat. Amerikanarna var till och med någorlunda beredda att släppa upp dollarn en bit för att stödja den europeiska inflationen. Sedan kom Grekland igång. Det här har amerikanarna följt först med oro men nu med allt större lugn. De har helt enkelt köpt att Europa själva kan ta hand om resterna av Grekland. Därmed oroar inte detta FED.

Sammantaget är det nog därför en ganska lugn direktion som vid tillfälle höjer räntan. Självklart gör den inget när det pågår kriser någon annanstans i ekonomin men å andra sidan lär det bli en höjning när nyhetstorkan är tillräckligt påtaglig.

Några andra blippar

Riksbanken gör sitt bästa för att delta i valutakriget. Anfall med en räntesänkning och utökat svenskt QE blev dagens bidrag. Gissningen är att det inte gör så stor skillnad. Om de verkliga kanonerna smäller lär svenska kronan stärkas vilket som. Ungefär så lät slutsatsen från, företrädesvis svenska, analytiker i ”Reactions to the Riksbank riddle” (länk FT). Några andra saker jag noterade idag var förstås BP:s stora skadestånd, att bolag ännu en gång underskattar konkurrensmyndigheter (denna gång Electrolux och GE) samt en ganska intressant notis om kopparpriserna. Merrill Lynch tror att de ska ner till 5000 dollar per ton. Det var uppe i 7000 ett tag. Överskottet av råvaror ligger alltså kvar. Det är en blipp som påverkar en hel del.

Slutligen kan man konstatera att ett tecken på att ett land har ont om pengar är när det blir en nyhet på Wall Street att elräkningen är betald (länk wsj). Just nu är det inte så lätt att gissa vilket land det handlar om – listan är lång.