Missförstå inte att FED gör det förväntade

Bristen på dramatik kan ibland dölja informationen som ändå ges i nyhetsrapportering. FED verkar allt mer redo att senare än väntat höja räntan. Gissningsvis ligger det och väntar på rätt tajming.

Några timmar efter FED:s protokoll från julimötet har alla tidningar sömnpiller till referat om innehållet. Självklart blev det ingen höjning det här mötet, det fanns inte på kartan. En enig kommitté röstade för oförändrad ränta och oförändrad obligationsmängd. Arbetsmarknaden ser bättre ut men inflationen, inte minst styrd av råvarurean, förblir låg. Det finns även risker utanför USA, främst i Kina och på andra tillväxtmarknader.

Med andra ord på västfronten intet nytt. John Hilsenrath på Wall Street Journal kan vara den mest insatta journalisten som finns på FED. Rubriken han sätter på sitt referat är ”Fed, Citing Job Gains, Stays on Track to Raise Rates Soon” men han konstaterar att inflationen just nu är det gränssättande hindret för att börja höja. Hilsenrath har tidigare i ett av många citerat nyhetsbrev konstaterat att FED:s beslutsprocess består av tre delar. Räntan kommer att höjas snart, det ska göras innan ekonomin blivit för het men vid en tidpunkt när riskerna utanför USA går att hantera.

Anpassningen till resten av världen beror inte på amerikansk altruism utan på att om tajmingen blir fel så kommer dollarn att stärkas allt för mycket. Det slår mot amerikansk industri men innebär också att inflation exporteras till andra länder (amerikanska varor blir dyrare medan det motsatta händer i USA utländska varor blir billigare).

Sambandet framgår i en av mina favoritbilder nedan. Den blå kurvan, på vänsteraxeln, är förväntan på inflationen om fem år. Den röda, högeraxeln, är  växelkursen för dollar mot euro. Notera hur stabila inflationsförväntningarna varit i Usa utom en kort period under finanskrisen och med en viss dipp nu när råvarupriserna gått ned. Växelkurserna följer i stort inflationsförväntningarna. Det som kan komplettera är motsvarande förväntningar i eurozonen samt riskpåslaget för respektive regions obligationer.

I våras började Europeiska långräntor att stiga, om än från extremt låga nivåer. Skillnaden, spreaden, mellan europeiska länder har också stabiliserats på låga nivåer. Ekonomin börjar helt enkelt må bättre.

Håller den trenden i sig så möjliggörs högre amerikanska räntor utan att dollarn stärks alltför mycket. Om å andra sidan länder utanför USA får problem, som Kina nu har och Europa nyss hade, då stärks dollarn för mycket vid en räntehöjning och inflationsförväntningarna sjunker.

Notera att det absolut inte finns något som stressar FED att höja räntan. Inflationsförväntningarna på sikt har en god marginal upp till de runt 2,5 procent de historiskt legat på. Samtidigt vill nog inte FED försätta tillfället att börja höja eller åtminstone vänja marknaden vid en höjning när tillfälle ges. Det är nog så dagens enda nyhet ska tolkas. Särskild uppmärksamhet har det nämligen fått att arbetsmarknaden nu bara behöver viss ("some") ytterligare förbättring.
Financial Times konstaterar också att "Fed leaves options open for rate rise" men tidningen lägger mer vikt just vid att FED beskriver arbetsmarknaden i mer positiva ordalag.

Min tolkning är att det FED gör är att rensa undan hinder för att höja räntan. Inriktningen är att de ska göras vid något av de tre återstående mötena i år och så blir det säkert, såvida inte något händer utanför USA. Därmed tycker jag att man vet en hel del efter dagens möte - trots att påfallande lite var nytt.

• Det troligaste är en räntehöjning i höst men efter september. 
• Om inget väsentligt händer (en trigger som t.ex. Kinas börsras) så stiger inflationsförväntningar och amerikanska långräntor. Det är alltså nollalternativet. 
• Om dollarn stärks exempelvis mot euron kan det fördröja räntehöjningen men bara temporärt. 
• En större försvagning av dollarn är osannolik, eftersom tendenser i den riktningen möjliggör en räntehöjning. Undantaget är om det beror på något mer spekulativt och därmed tillfälligt som exempelvis s.k. carry trades. Det är spekulationer just i ränteskillnader och är förklaringen till att euron stigit i orostider trots att det borde vara dollarn som gynnas.
• Negativa händelser i omvärlden leder till lägre långräntor även i USA, eftersom det omöjliggör en amerikansk räntehöjning. Det här blev tydligt i Kinaoron.

Vad betyder då detta i sin tur? Jo, att basscenariot som börsen rör sig kring är stigande långräntor med allt vad det innebär. Risken i det scenariot är framför allt en obligationskrasch samt längre fram att multiplar för aktier sänks. Avvikelsen är att en händelse utanför USA stör ekvationen. För att ändra riktningen måste den dock innebära en stadigvarande försämrad konjunktur i en för världen viktig del av ekonomin. Det är i princip lika med antingen Europa eller Kina. Just nu finns inte tecknen på att krisen som blossat upp i Kina är stadigvarande och Europa ser ok ut.

Med andra ord det som FED-mötet pekade på var fortsatt stigande börser med sektorrotation bort från räntekänsliga tillgångar och volatilitet kopplade till händelser utanför USA. Rätt mycket information för att vara ett händelselöst möte.