Portföljens utveckling (från start, risknivå & jfr SIXRX, se egen flik)

lördag 31 januari 2015

Utfall januari - Affärsmodellen överträffar sig själv

Resultatet för familjens ekonomi i januari blev +100 tusen kronor, av det var drygt var drygt två tredjedelar värdeökning på vår portfölj. Det är synd att klaga när eget kapital växer 150 procent av de operativa intäkterna (det bolaget skulle man ju kunna tänka sig att investera i). Det var dock en näsbränna att januari blev den åttonde månaden (av de 28 sedan starten) när portföljen förlorade mot sixrx. 

Motgången kom trots att jag undrar om vi någonsin legat så rätt i vår makrobedömning, som den här månaden. Förnumstiga bloggkommentarer från undertecknad går uppenbarligen inte alltid hand i hand med kraftfullt handlande. Det var tre faktorer som fick porföljen att tappa en procentenhet mot index. För det första var exporterande amerikanska bolag något överviktade. För det andra åkte vi på en rapportsmäll i Qualcomm. För det tredje hade jag underskattat hur (för?) bra den svenska kronan och börsen skulle klara sig efter EcBoom. Nåja, nya tag. 

I längden är det egentligen ännu mer glädjande att affärsmodellen matar på med helt fantastiska operativa resultat. Vad sägs om att på en månad gå plus drygt 32 tusen för en tvåbarnsfamilj med inkomster efter skatt på drygt 70 tusen? Det är en rörelsemarginal som inte skäms för sig. Jag tror också året har en del möjligheter att gå ganska bra, för så vitt jag kan överblicka kommer capex att sjunka rejält (vi kan inte byta tak varje år).

Ekonomin i molekyler

Den här sidan heter ju molekylär ekonomi, så här kommer lite detaljer om rörelseresultatet. Portföljerna skriver jag om hela tiden, så de lämnar jag därhän - förutom sidorna här går allt att följa i på Shareville.

Utfall mot budget



Notera att Affärsmodellen, bland annat genom en kylskåps- och skafferirensning, höll nere kostnaden för mat till två barn och två vuxna (luncher vardagar exkluderade) till 1800 kronor. Jag tycker det är helt makalöst. Synd att problem med cykeln (som Affärsmodellen använder för att spara pengar) gjorde att kollektivtrafiken och därmed posten resor blev lite dyrare. 

En annan dryg kostnad var barnen. Nyckeltalet lär visst vara 1 miljon per barn under en uppväxt. Den gångna månaden kostade de dock mer än räntan på bolånen. Så här delar det upp sig

Avser Kostnad
Dagis -1 260,00 kr
Hobby -3 421,00 kr
Kläder -337,50 kr
Nöje -1 519,00 kr
Presenter -20,00 kr
Totalsumma -6 557,50 kr
Det skiljer sig rätt mycket över året. Januari är det uppstart av diverse aktiviteter (det kommer mer i februari). Däremot är kraven på presenter låga och kläderna redan inköpta. 

Vi valde att fylla på bufferten den här månaden, efter att ha bytt tak i slutet av förra året. Det kanske är lika bra - börsen är ändå rätt dyr just nu :)

Some say Europes economy will end in fire, Some say in ice

Jag läste två artiklar om EcBoom. En från Financial Times (länkdär ECB förklarar sina tankar och en på Finanzen.net (länkdär ännu en tysk ekonom sågar QE. Bilden som träder fram av Europas ekonomi är inte tilltalande. Efterfrågan saknas och lite tyder på inflationsförväntningarna ens på sikt kommer igång igen. Så länge den implicita räntan på ett femårigt lån som börjar löpa om fem år ligger under inflationsmålet (plus en rimlig realränta) framstår allt annat än gasen i botten som uteslutet för centralbanken. Det är något som noterats tidigare både av experter och den intresserade allmänhet som jag själv tillhör (länk).

Till experterna hör Vitor Constâncio, vice ordförande i ECB som veckan sa just detta i ett dystert tal om Europas ekonomi  . Enligt Constâncio har de nya stimulanserna gett resultat på ovan nämnda framtida swapränta. Risken är dock fortfarande att tilltron till inflationen inte återkommer ens på sikt. En sådan dis-anchoring skulle göra det mycket svårt att undvika ett japanskt scenario. Med konstaterad ihållande deflation i eurozonen är det bara att hoppas att QE fungerar. Constâncio konstaterar också att deflationen främst beror på efterfrågesidan i ekonomin. Inte utbudssidan eller det finansiella systemet, som exempelvis jag skrivit flera gånger. Med andra ord har ECB mycket svaga siffror för Europa i sina prognoser. Det är värt att tänka på när börsvåren beaktas. 

För egen del har jag funderat en del kring att företagens och bankernas vinster verkar ha ökat mer på grund av billig input än på grund av växande försäljning. Det tar sig uttryck i att många väljer att dela ut höga andelar av sina vinster (de har inget bättre att göra av pengarna). Oroande. 

Tyska ekonomer beskriver också den europeiska ekonomin som mycket svag. Ett exempel är en intervju med en ekonom på Metzlers. Han konstaterar att justerat för risk är avkastningen på statspapper fortfarande för dålig. Ett resonemang som känns igen från 2012 när den udda situationen uppstod att kapital flyttades från statspapper till företagsobligationer inte för att öka avkastning utanför att sänka risken. 

Metzler är vidare mycket kritiska till att QE skulle påverka Europas problem med konkurrenskraft och att andelen arbetande sjunker. En typisk tysk kommentar. Om man som jag är född på sjuttiotalet i Sverige skiner däremot logiken igenom. Devalveringar flyttar tillgångar från långivare till låntagare och från äldre till yngre. Kanske inte så moraliskt men en medicin som kan fungera. Ofrånkomligt är däremot Metzlers iakttagelse att kapital nu tvingas in på aktiemarknaden. Men det är bara en begynnande bubbla konstaterar banken lakoniskt.
 
För mig är varje artikel jag läser en knuff i någon riktning. Just de här bägge artiklarna knuffade mot att kanske räkna med en rekyl nedåt på börsen när ECB:s underlag kommer ut och att det därefter fortfarande ser ut att vara läge för en tillgångsaktie. Varför inte någon av telekombolagen som gick lite dåligt nu i rapporterna?

fredag 30 januari 2015

Länkar till läsvärda genomgångar av Bulten

Läsvärda bloggen Aktiefokus analyserade Bulten (länk). Den diskussionen kastade jag mig förstås in i! Extra roligt att Aktiefokus hade läst analysen här (länk). Några ytterligare kommentar om Bulten finns under etiketter. Bloggare Sandmann har också skrivit ett läsvärt inlägg om Bulten (länk)

Analyserna landar i olika slutsatser men det är väl bara bra när fakta och resonemang känns vettiga. Då blir det ju riktigt intressant :)

Hausse på börsen och ännu hetare i tävlingen

Årets första månad fick en dramatisk avslutning. Ultralåga räntor, stark dollar, billig olja - det händer mycket just nu. Det var mycket kapital som skulle tillbaka in på börsen, precis som stod att läsa här på bloggen i början av januari (länk). Tyvärr var inte vår portfölj den största vinnaren. Det smällde i Qualcomm och globalt exponerade portföljen hade i slutet av månaden inget att sätta emot det stora trycket på svenska börsen med 11 av de 12 senaste dagarna på plus.

I tävlingen gav börsrusningen virke till en redan övertänd aktiebrasa. Rockräven har årets första månad gått nästan 60 procent plus. Till skillnad från förra årets liknande start ser det stabilare ut i år. Aerocrine och Sandvik har stigit på goda nyheter. Årets ökning är lika många procent som Rockräven backade förra året. Det ger tillfälle för en pedagogisk poäng. Hur mycket måste en portfölj som backat 60 procent stiga för att komma tillbaka till noll? Rätt svar 150 procent.

En annan intressant notis i tävlingen är att 13 av 25 aktier har tvåsiffriga ökningar på en månad. I det klimatet är det två regler som gäller - köp något och det är viktigare att välja vinnare än pricka trenden. Räkna med att Aftonbladet har aktietips på löpet inom kort.

Så funkar det: a- och b-aktier

Får den del rena faktafrågor på Shareville (det går bra att ställa dem här också). Jag prövar att lägga mina svar under ettiketten "Så funkar det". Observera att jag inte kvalitetssäkrar svaren utan bara skriver ned mina egna kunskaper - rätta gärna om något är fel :)

En del länder, som Sverige, har strukturer för att möjliggöra för minoriteter att kontrollera bolag. Det svenska systemet bygger på a-, b- och ibland c-aktier. Grundidén är att ha samma rätt till bolagets vinster men olika rätt till inflytande över bolagets skötsel. A-aktier brukar ha en röst medan b-aktier kan ha en tiondel eller en hundradels rösträtt. 

Skillnaden i pris mellan a- och b-aktier beror på likviditet i respektive aktie, maktpremie i a-aktierna och ibland i liten utsträckning att finansiella instrument brukar vara kopplade till a-aktien. Ett exempel där det diffade ett tag var näe det var maktkamp i Volvo mellan Industrivärden och Cevian. 

Jag har ofta ingen djupsinnig tanke just i valet av aktieslag men brukar om jag inte tänker närmare på saken välja b-aktien, för att inte betala för delar jag inte satt mig i in i. Andra kloka personer kan nog resonera annorlunda, så det finns inget entydigt rätt svar för en småsparare.

Så funkar utdelning

Får den del rena faktafrågor på Shareville (det går bra att ställa dem här också). Jag prövar att lägga mina svar under ettiketten "Så funkar det". Observera att jag inte kvalitetssäkrar svaren utan bara skriver ned mina egna kunskaper - rätta gärna om något är fel :)

De flesta svenska bolag ger utdelning en gång om året, normalt i nära anslutning till årsstämman där utdelningen beslutas. I exempelvis USA är det vanligt med kvartalsvisa utdelningar. Ibland gör bolag extrautdelningar. Det kan bero på att kassan blivit större än önskat till exempel när en verksamhet sålts. Bolagen använder ibland återköp av aktier istället för utdelning. Det innebär att bolaget använder sin kassa för att över börsen köpa tillbaka den egna aktien. Den första dagen en aktie handlas utan rätt till utdelning kallas för x-dag. Ägde du aktien dagen innan får du utdelning någon vecka senare, även om du sålt aktien däremellan.

Utdelningar och återköp har på kort sikt ingen effekt på ditt resultat. Utdelningarna sänker värdet på aktien lika mycket som du får utbetalt. Återköp ändrar bolagets skuldsättning och vinst per aktie (ett samband som kallas hävstång) men inte kortsiktigt värdet på aktien.

Värdet på ett bolag är nuvärdet av framtida utbetalningar plus restvärdet när bolaget säljs eller avvecklas. Nuvärdet är vad en framtida utbetalning är värd idag när den justeras för den ränta som kan kräva för en investering med en viss risk. En grupp investerare, s.k. utdelningsjägare, lägger stor vikt vid nuvarande och överblickbara framtida utdelningar. Andra lägger större vikt vid bolagets tillväxt och har därmed sin tilltro till att utdelningar längre fram kommer rättfärdiga aktiens värde. Ytterligare andra ser helst att värdetillväxten stannar i bolaget och att investerare kan frigöra sina vinster genom att sälja sin andel av tillgångarna (restvärdet) till någon annan. Ett känt exempel på detta är Berkshire Hathaway.

Osäker på Deere

På Shareville diskuteras Deere (länk). Jag funderar på ett längre inlägg eftersom jag själv behöver reda lite i vad jag tycker om Deere just nu. I väntan på det - några korta inspel:

1. Deere gynnas av jordbrukets digitalisering och automatisering. De höjer marginalerna och efterfrågan i deras nisch på bekostnad av små, billiga alternativ i t.ex. Indien. Hade precis ett inlägg (länk) om detta. Kina växlar över sin efterfrågan från pris/kvantitet till effektivitet/kvalitet. Stigande marginaler men plant antal sålda enheter hat i väst redan gynnat bolag som Scania och Apple. Nu verkar den trenden vandra österut - det gynnar bolag som Volvo och Deere.


2. Deere ser billigt ut när det läggs in i värdeinvestarmodeller (populärt i bloggosfären). Särskilt om lånen till köparna ses som bankverksamhet inte skuldsättning i kärnverksamheten. Det är dock viktigt att komma ihåg att Deere har ett decennium av stigande efterfrågan, marginaler och marknadsandel bakom sig. Nu har tillväxten planat ut och bolaget har till och med sagt upp en hel del personal. Bland analytiker råder stor enighet om vad en normaliserad vinst ska beräknas på. Det är lätt att lägga in för höga antaganden om bolaget vid värderingen. Men visst kan Deere landa försäljningen mjukt och börja öka igen så är multiplarna förvisso väldigt låga för ett ledande bolag med bra produkter i en nisch som strukturellt växer.

3. Deere är mindre globalt än det kanske verkar. I mycket är det ett amerikanskt bolag som säljer på hemmaplan. Det är nog ett plus just nu. Starkare dollar är dock netto negativt. Spannmålsprisrerna sjunker fortfarande men det beror bl.a. på billigare olja - som är bra för bönderna (men det är ju inte lika dyrt att behålla gamla traktorer då). Sedan ska man inte glömma bort att det även finns anläggningsmaskiner i Deere. De lär om något gått sämre än Caterpillar, som verkar vara starkare i den nischen.

Så, tja, jag vet inte riktigt vad jag ska landa i. Får fundera lite till.

Minskar något i Volvo och Bulten

Gjorde två justeringar i vår portfölj idag.

Volvo är uppe på nivåer som kan försvaras av normal försäljning och vinst. Ska aktien högre behöver bolaget leverera förbättringar av marginaler och försäljning. Jag tror det är möjligt och har kvar ett stort innehav. Däremot minskar jag ungefär motsvarande den ökning jag gjorde i oktober. En mer neutral nivå inför rapporten.

Minskar något trots en oförändrat positiv tro på bolaget men aktien är inte uppenbart billig just nu, så då går jag hellre in med lite handlingsutrymme när rapporten kommer.

Mycket pengar men få idéer

Känns som trenden i verkstadsrapporterna är klar. Starka kassaflöden från i höstas, som fått ett extra lyft av en stigande dollar men uppenbarligen ganska svaga förhoppningar framåt. Atlas Copcos extrautdelning känns som ett bra exempel. Tendensen anas också när Nordea går utmärkt och delar ut det mesta av vinsten medan mer affärsinriktade Seb inte nådde förväntningar. Pengar kommer in i företagen via valutavinster, billigare råvaror och av centralbankerna subventionerad ränta men istället för att gå till investeringar går de ut som utdelningar. En tillgångsbubbla i vardande men det går nog att blåsa in mycket mer luft i den ballongen  innan den spricker.

torsdag 29 januari 2015

Osorterade rapportreflektioner.

Många spännande (och några plågsamma) rapporter så här långt. Noterar att flera amerikanska bolag pressats ordentligt just nu. McDonalds ligger fel i hälsotrenden och missgynnas av stark dollar. Microsoft är en annan evig vinstmaskin med problem. Ett annat klassiskt värdecase som tog mycket stryk är Qualcomm, som vi sålde idag. Dollar tyngde men även här var det strukturella problem som sänkte aktien. Det känns som den typen av frågor kommer upp på agendan när värderingarna allmänt är höga. Det är upp till bevis. Marknaden är inte nådig mot bolag som inte kan visa förväntade kassaflöden. Det kunde Apple med besked. Det går väldigt fort i den omställningen Samsung har tappat mycket försäljning på kort tid. Spännande läge men det kan vara värt att komma ihåg att hela affärsmodellen bygger på att Apple bryter den nedåtgående trenden för IOS. Det är i den relationen som alla andra produkter säljs. Långtidsprognoser tyder fortfarande på andelen dalar. Jag vet inte vad jag ska tro - klarar Iphone ensam att bära ekosystemet runt Apple. 

Caterpillars fall berodde både på dollar och olja. Sjunkande investeringar inom råvaru- och energisektorerna syntes dock inte i Sandviks resultat - min gissning är att de siffrorna är lite för tidiga glädjesignaler. SSAB hade en liknande falsk vändning i höstas. Testet blir om kundernas investeringar fortsätter öka trots låga oljepriser. Jag håller tummarna för alla med aktien men är för egen del fortfarande osäker. Det är jag även om den kommande rapporterna i våra industribolag Volvo, Bulten och Deere. Kanske borde jag, med Caterpillars öde i tankarna, minska lite där. 

En aktie jag stört mig på är Telia. Det är irriterande att bolaget behåller sina svajiga affärer i Asien. Det ger en massa onödig affärsrisk i ett bolag som skulle kunna vara börsens bästa kassaflöde i en tid när detta värderas väldigt högt. Dessutom tar de fokus från framtidsarbetet med att öka lönsamheten i fibernäten. När det gäller bankerna är min reflektion att det går bra för de banker som använder billiga centralbankspengar för att spola rent i balansräkningen (som Nordea och Deutsche Bank) medan det var aningen blekare resultat från banker där förväntningarna låg på ökad försäljning. SEB som tjänar bäst bra sina företagskunder klarade inte förväntningarna. Det tar jag som en varningssignal om att pengar fortfarande stannar i alltmer uppblåsta tillgångspriser istället för att nå ut i ekonomin som investeringar eller konsumtion. 

Kapade Qualcomm

Sålde Qualcomm till det pris jag fick (vilket sved) efter en strukturellt riktigt dålig rapport. Kortsiktigt kanske det kan studsa upp lite efter dagens ganska skoningslösa nedgång. Jag vill dock inte fastna i fler svåra beslut i ett bolag jag just nu inte ser vändningen för. Så jag accepterar risken att ha sålt för billigt. Trist.

Netto blev resultatet på investeringen på 43 tusen kronor i augusti förra året en vinst på drygt 1300 kronor eller 3 procent. Nåja.

Stark rapport från Deutsche Bank

Rapportsäsongen är verkligen en höjdpunkt. Lyssnade live på Qualcomms rapport och för varje dyster slide som rullade förbi (helt i linje med vad som varnats för) blir man allt mer övertygad om vilken sopa man är. Så morgonen efter prickar Deutsche alla punkter man hoppas på. Man är proffs när det går bra och resten av tiden är det otur :)

När det gäller DB såg det så vitt jag kunde inte bara lägre rättskostnader utan även bättre resultat investmentdelen. Mycket bra om det stämmer när man tittar närmare för det har skrivits en del om att bankens affärsmodell inte håller längre.

Lånade pengar ger överavkastningen i Investor

Tittade och lyssnade igenom Investors kvartalsrapport. Som väntat inte så mycket att notera. Överavkastningen jämfört med börsen (sixrx) beror till stor del på hävstången som belåningen ger, så på ett sätt är det lite orättvist att hylla Investor för att vara den bästa "fonden". Det skulle i princip gå att ta lite extra bolån och köpa Nordnets superfond för pengarna och få samma avkastning för samma period. Noterar att Investor verkar sänka sina lån lite, vilket ger en bild av hur de ser på börs- och investeringsklimat. Möjligen är det också en liten notering att investeringarna i (och resonemangen Investors företrädare för om) Aleris inte riktigt verkar vara kopplade till den den politiska verkligheten kring vinster i välfärden. Det är dock marginellt sett till bolagets framtid.

Investor är ett mycket välskött bolag som ger bra riskspridning.  Gissar att jag inte kommer titta till innehavet på ett tag men den höjda utdelningen till 9 kronor var ju bra.

onsdag 28 januari 2015

Qualcomm utslagen på teknisk knock out

Några få men viktiga ljusglimtar räckte inte för att vända Qualcomm, som visserligen överträffade förväntat resultat för 2014 men sänker sina estimat för 2015 (igen). Nattsvart och aktien är ned 8 procent i efterhandeln i USA:

Ett kinesiskt bolag har börjat betala sina licenser igen och en lösning på hela problemen i Kina går att ana. Fortsatt tillväxt på antal sålda enheter både inom modem och chip var också bra men det räckte inte för att dämpa de smällar som också kom i rapporten. Qualcomm bekräftar att en stor premiumtillverkare (läs Samsung) väljer bort deras toppchip (810:an) och att produktmixen sänker marginalerna (läs att billiga telefoner säljer bättre och att Apple som bara delvis använder Qualcomm tar marknadsandelar). Det är också mycket hård konkurrens om chip till de billigare mobiltelefoner. Mycket tyder på att Intel är tillbaka på den banan. Allt sammanvägt blir det möjligen en tillväxt i vinst men den blir, för att citera svensk politik, vinster på ensiffriga låga procenttal.

En numera något udda värdedrivare är att bolaget kan höja sin obefinliga belåning och dela ut pengarna för att få en bättre kapitalstruktur. Det känns dock lite konstigt att låna för att dela ut i ett bolag som inte längre växer.

En intressant not är att Apple tänker göra som sina kinesiska kollegor och bestrida licensmodellerna. Apple gör det i en rättsprocess mot Ericsson (länk) - lite off topic men i det här fallet är det alltså Apple som inte vill betala för andras uppfinningar. För Qualcomm lär det ge en hårdare marknad framöver.

Det gör ont när det smäller men det är bara att acceptera tuffa fakta. Den oro, som faktiskt ventilerats en del på SeekingAlpha, har i huvudsak trillat in. Qualcomm har inte klarat av att hålla tag i ok tillväxt och fantastiska kassaflöden. Låga multiplar, starkt kassaflöde, utvecklingstillväxt och inga lån visade sig vara en värdefälla. Dags att stiga av.

Världens enda räntebana som lutar uppåt

Fed låter räntan vila åtminstone till sommaren (länk). Längre låter det som när man läser alla om och men i uttalandet. Men, och det är väl poängen, det blir en räntehöjning senast framåt början på hösten. Samma strategi som när kranarna till QE stängdes således. Gör exakt det du sagt men lite långsammare, så blir marknaden ändå positivt överraskad. Därmed står vi inför en som det verkar fullbordad uppdelning av världens räntebanor. 

För min del tror jag händelsen att Fed skulle vänta var inprisad men inte insikten att det kommer diffa så mycket och kanske så länge. Det blir som med oljeprisraset en stegvis förändring av förväntningarna. Jag lutar nog åt euron går under ett mot dollarn. Det i sin tur kommer få en massa olika konsekvenser. Årets snackis...

Du är vad du producerar

Ingenjörer i Shanghai är i en del fall ikapp väst. Men allmänt ligger bnp per capita fortfarande på lägre än en fjärdedel av den svenska. En bit kvar således :) Jag lutar lite åt att vi är på väg emot en uppdelning mellan premium producerat i rika länder (ex. BMW), värde i mogna tillväxtländer (Hyundai) och billigt i länder som har en längre resa kvar (Tata). En modern version av komparativa fördelar. Problemet Kina får i så fall är att de möjligen av nationella och lite uppblåsta skäl siktar på produkter lite för högt upp i värdekedjan, lite för tidigt.

Bra amerikanska aktier just nu

Mycket läsvärd genomgång på Sharevill av några amerikanska bolag (länk) Jag svarade med mina tankar om amerikanska akter.

Just nu letar jag mest efter amerikanska bolag som tjänar sina pengar i USA. Gärna inom konsumtion, efter som utrymmet för non-discretionary spending är det högsta på 15 år i USA.

Disney är ett sådant bolag. De har för all del även en del exponering mot andra marknader, vilket nog begränsar lite nu. Däremot är det en rejäl hävstång framöver, eftersom det visat sig att exempelvis kineser tänker precis som vi när de väljer vad de ska konsumera. I Disney gillar jag också deras positionering i övergången till strömmad media. Det blir nog bra med ESPN och att sitta på ett stort och växande bibliotek med innehåll. Noterade för övrigt att Disney och Lego nu nästan knäckt Mattel. Det är tal om att Dreamworks ska köpa Mattel. Det visar väl att Disneys affärsmodell fungerar. Men visst det syns i aktiens pris. Starbucks, Under Armour och Wholefoods har liknande kvaliteter - så jag gillar alla tre.

Markel är mitt andra starka kort. Specialförsäkringar och ett överskott som investeras i amerikanska värdebolag , gärna mindre. Verkar vara ett pålitligt investmentbolag, ibland benämnt lilla Berkshire Hathaway. Det ger bra exponering mot den tillväxt jag tror är på gång i USA utan att alltför  mycket påverkas negativt av starkare dollar.

Qualcomm är ett svårt case där jag nu kanske kan sägas vara positiv men nervös. Jag gillar att det är ett bolag med ena benet i urstarka  kassaflöden och det andra i en tillväxtnisch. Det finns inslag av det som gjorde Microsoft till vinnare under nittiotalet och en bit framåt. Just nu är det ovanligt nervöst tycker jag. Intel har något bra på gång. Apple köper enklare produkter av Qualcomm än Samsung gör, kinesiska lågprisvarianter tar andelar (även om Qualcomm har en dold tillgång i sitt innehav i Xiaomi). Konkurrensdiskussionerna jorden över är förresten något annat som påminner en hel del om Microsoft. Särskilt problemen i Kina har förstås varit jobbiga. Samtidigt verkar mycket tyda på att det lättar nu. Kina löser sig nog. Det är bara att betala för sig (gjorde BMW nyligen). I kampen med Intel var det ju skönt att nya Snapdragon faktiskt inte är en brandrisk i telefonerna (man får glädja sig över det lilla). Faktiskt är jag lite hoppfull om våren i Qualcomm men den starkare dollarn lär kännas.

Sedan har jag Deere. Där har jag inte riktigt fått till det. Det finns ett case ungefär motsvarande, säg, Volvo AB. Deere är dock ett starkare bolag. Det är väldigt fina marginaler och kassaflöden även här. Däremot är försäljningen platt på gränsen till fallande. Har velat fram och tillbaka flera gånger. Läste precis en analys om global traktorförsäljning (man vet ju att roa sig). Där tyckte jag trots allt att Deere låg bra till. Även kineser verkar i större utsträckning än väntat välja marknadsledare från väst. Men i ärlighetens namn har det här köpet en del kvar att bevisa.

Aningen missnöjd med HM:s marginaler

Det är lite ovanligt att HM rapporterar ett lägre resultat än väntat - 7731 msek jämfört med konsensus 7886 - men högre bruttomarginal - 60,4% jämfört med 60,3%. Försäljningen var ju känd sedan tidigare så det brukar vara fokus på marginalerna i rapporten. Andra men inte jag kommer säkert ha synpunkter på att utdelningen höjs lite försiktigt till 9:75. Räkna exempelvis med en negativ analys från Nordea.

Om jag förstått det rätt så är det större varulager och investeringar som gör att sista raden blir lägre än väntat trots något högre bruttomarginal. För min del har jag inget emot att en del analytiker inte vill justera sina analyser för nyinvesteringar. Feltänkt tycker jag men det gör inget, eftersom jag är långsiktig i aktien och kan fortsätta ta kursjusteringen uppåt vart efter försäljningen till följd av nyetableringar fortsätter öka.

Det som oroar  är att diskussionen om nyinvesteringarna döljer branschfenomenet med pressade priser p0 flera marknader. Gap har stora problem med detta i Usa och exempelvis Uniqlo tar marknadsandelar. Det finns också ett tryck från en möjligen överetablerad e-handelsmarknad. Det är svårt att se om bruttomarginalen som trendat nedåt kan vända upp eller om ännu billigare är dit vi ska. Är det så finns det en press på lönsamheten. Det vore intressant att se en analys av det som kommer vara vägskälet för HM istället för ännu en som handlar om expansionstakt, kostnad sålda varor, andel av näthandel eller något av de många andra saker HM har koll på.

Närmast räknar jag med en lugnare period, kanske lite nedåt, i aktien. Jag är inte främmande för att öka.

tisdag 27 januari 2015

Rätt gissat men (kanske) fel agerat

Dagens viktigaste nyhet var inte överraskande svag amerikansk handelsstatistik (länk). Det tycker jag mer var brus, som möjligen bromsar FED i deras diskussioner i veckan. Däremot var rapporterna från Microsoft och Caterpillar talande (länk till artikel i wsj). Trenderna är något jag tycker mig ha prickat ganska exakt, ändå föll portföljen mer än index idag och för övrigt hela veckan. Något verkar ha glappat mellan analys och handling. Det tål att funderas på. Möjligen finns någonstans här årets första misstag i våra placeringar.

För Microsoft var det en stark dollar som sänkte vinsten. Ett öde bolaget för övrigt delade med Procter & Gamble. Det får intervjuade analytiker i wsj att varna för amerikanska storbolag med exponering utanför USA: Rådet är att köpa bolag med inhemsk amerikansk exponering och mindre bolag. För Caterpillar har lägre oljepriser fört med sig fallande priser även för andra råvaror och i sin tur en snabbt fallande investeringsvilja.

De här två trenderna har jag läst och skrivit mycket om (exempelvis här). Jag har också försökt styra utifrån den här inriktningen - det var bland annat det här som gjort att jag valt bort Sandvik och SSAB. Samtidigt har jag möjligen ändå misslyckats med mixen för portföljen har inte hängt med börsen den senaste veckan när det här temat smugit sig på allt mer.

Qualcomm har kassaflöden som i allt väsentligt påminner om Microsofts, så dagens nyhet lär slå även där. HM kan också förlora en del på starkare dollar. Jag har å andra sida många bolag som direkt tjänar på starkare dollar. Cellavision, Vitrolife och BMW exempelvis. Faktum är att vi än så länge netto tjänat en hel del på dollaruppgången, som jag tror fortsätter Det jag landar i är väl att åtminstone inte öka och kanske till och med minska i amerikanska bolag med exponering i andra länder. Möjligen kan BMW bli intressant men jag skulle som jag noterat tidigare gärna se en något svagare euro först.

Ett annat orosmoment är att Deere, Volvo, Bulten, Investor och Lundin Petroleum är över en tredjedel av portföljen. Det är möjligen lite för tungt viktat mot industri. Frågan är det inte borde ned något. Vi får se. Hur tänker ni andra?

Vargens psyke vid ett bryt

Skrattade gott även åt att jag fick denna länk som tips på hur någon med min personlighet ska klara en börskrasch.

I liknelsen är jag nog säkert läkaren som sätter in för mycket vård av min portfölj när börskraschen slår till. Jag har via min aktieintresserade far från sidlinjen följt uppgångar och fall från ungefär 1980. Nu är det min tur och jag är rädd att all den erfarenheten ändå inte räddar mig. Eller rädd för? Man är den man är. Jag kommer varken vara den som säljeri tid eller den som övervintrar. Min gissning är snarare att jag förgäves fortsätter försöka fatta en massa riktiga beslut. Man kan uttrycka det så här - sätter jag mig i en bil vill jag ogärna avstå från gas, broms eller ratt (även om bilen just släppts från ett flygplan).

Länk till denna roliga diskussion på Shareville  finns här.

Justerat lite i portföljen

Gjorde lite justeringar i portföljen idag. Alla aktierna har redan längre tidigare inlägg (se under etiketter) så jag nöjer mig med några rader om varje.

Ökade i Deutsche Bank
Caset är att avkastning på eget kapital stiger både för att banken nu är igenom det värsta (tror jag), själva kan höja sin avkastning genom att städa balansräkning och därtill får hjälp av ECB som dammsuger upp dåliga lån. Det borde kunna motivera ett högre p/b än idag.

Ökade i Cellavision
Jag är alltmer trygg med bolaget Cellavision, även om jag inte tror att nuvarande pris är särskilt billigt på kort sikt. Kanske blir exponeringen mot dollarn nu väl stark. Jag får fundera lite på det.

Minskade i Vitrolife
Finansierar en del av köpet i Cellavision här för att portföljen ska ha rätt balans. Något av en milstolpe - Vitro var med i den första rundan aktier jag köpte på Nordnetkontot. Nu har redan hemtagna vinster och utdelningar täckt hela köpeskillingen :)

måndag 26 januari 2015

Livet efter superkonjunkturen - köp BMW

Jag hade tänkte formulera ett case kring SSAB men efter mycket läsande fick jag inte ihop det. I allt material jag tog mig igenom var det istället en annan tanke som växte fram. Det är kanske lite eurocentriskt att tro att Kinas fallande BNP-tillväxt bara har med oss att göra och att det nog snart vänder. Det kan vara så att mitt i våra egna problem har vi missat att något håller på att förändras i mittens rike. Det i sin tur kan förändra både vad vi exporterar till Kina och vilka företag som klarar konkurrensen från Kina och andra delar av Asien.

När jag tittade vidare på vad andra har skrivit om den kinesiska marknaden efter att superkonjunkturen vid millenieskiftet mattats växte en för mig okänd bold fram. Vinnarna är västerländska premiummärken med förmåga att växa genom högre marginaler och vunna marknadsandelar. Det verkar gälla både inom industri och konsumtion och både i väst och i Kina. Alla typer av råvaror ser sämre ut, oavsett var de produceras. Utbudsöverskotten växer vart efter Kinas ekonomi ställer om från volym till effektivitet i fokus. Det är nog ett skifte snarare än något tillfälligt. Det här slår även mot hela lågprisnichen och överraskande nog tillväxtländernas egna varumärken.

Kineser väljer, som alla andra, helst beprövad teknik från väst visar det sig. Det sista tvivlar jag lite på att det håller i längden men det har varit trenden de senaste åren. Är siffrorna i den här analysen rätt så är exempelvis Volvo AB och BMW nästan självklara framtidsbolag. Kan det stämma? Vad tror ni?

Källorna anges löpande nedan.

Vad här när världens snabbast växande ekonomi bromsar in? Källa: National Bureau of Statistics of Chin
Efter dotcom-bubblan vande vi oss vid den s.k. superkonjunkturen. Den tog ett hastigt slut i och med den finanskris som hade sitt epicentrum på de västerländska kapitalmarknaderna. Därför ifrågasattes aldrig den efterfrågeboom som skapades i Asien. Tvärtom investerades det friskt i ökad produktionskapacitet i allt från olja till gruvor.

Kina har stått för hela ökningen av konsumtion av basmetaller...
... och länder utanför OECD har stått för hela ökningen av oljekonsumtion
Nu faller, sedan ett tag tillväxten i kinesiska investeringar, som framgår av den inledande grafen. Vad betyder det för europeisk industri? Vad händer när alla som kan bygger ut utbudet till en marknad som växer långsammare än väntat? Utmaningen för ett företag som SSAB framgår i graferna nedan.

Produktion och efterfrågan av stål 2003 och 2013 Källa World Steel Association
Från att ha varit en viktig nettoimportör 2003 växte efterfrågan fram till 2006-2007 i Kina till nivåer där SSAB och andra bolag kunde exportera enkla produkter med höga marginaler (upp till 14 procent mo nivåer på under 5 procent idag). Kinas egen produktion har sedan vuxit och överträffar nu den inhemska efterfrågan. Plötsligt vänder flödet åt andra hållet. Med fallande takt i inhemska investeringar lär det fortsätta ett tag till, även om förstås en del av de uteblivna investeringarna är i råvaruproduktion. Effekten är att utbudet ökat drastiskt i Europa - vi har hamnat mitt i en global utbudsrea. Det behöver inte vara dåligt men det lär ändra industristrukturen en del. 

Förändringen, som synts i en hel del grafer jag läst de senaste åren, syns rätt tydligt i nedanstående prognos för försäljningen av traktorer.

Notera att försäljningen av antal sålda traktorer i Kina faktiskt står stilla 2011-2016
Flatlining är ett återkommande ord när antal sålda enheter på mogna marknader nämnts i presentationer de senaste åren. Det stämmer för USA 2008-2017 i bilden ovan medan EU och Japan till och med förväntas sälja färre traktorer 2017 än de gjorde 2008. Intressantare är dock att Kina i stort sett toppade 2011 medan Indien fortsätter växa. Vad är det vi ser här? En världsekonomi i stagnation? Nja, förklaringen finns i bilden nedan.


Kina har, vilket känns rimligt, börjat samma resa som redan dominerar mognare marknader. Marginaler och produktmix utvecklas bättre än volymer. En självkörande traktor som kan anpassa brukandet av marken efter vädret är fortfarande bara en traktor. I ett land som Indien ligger däremot tillväxten alltjämt i att sälja små, billiga och framför allt många traktorer. När jag läste ovanstående statistik blev jag mer positiv till exempelvis Volvo AB:s samarbete med Dong Feng. Tidigare har de nyheter jag läst mest handlat om hur dåliga marginalerna är i Kina. En intressant nästa fråga blir vad är det då kinesiska köpare värdesätter. Finns det en marknad för europeisk premium?


Svaret är att det enda område där kinesiska märken har en global fördel är i pris Notera också att med exempelvis den lokala närvaro som exempelvis Volvo AB bygger upp så försvinner flera av övriga argument som gör att kineser väljer inhemskt. Det är helt enkelt utländska bolag som är de största vinnarna på utvecklingen i Kina. Det framgår även av nedanstående graf.

Källa: Alixpartners Global
Det finns alltså en tydlig misstro mot inhemska kinesiska produkters kvalitet, vilket slår igenom i bolagens tillväxt. Utöver ovanstående är det flera kinesiska biltillverkare som vinstvarnat. Hur ser då övriga världen på kinesiska produkter? Jo, det som driver försäljningen är pris. 

  
Slutligen kan jag inte låta bli att ta med den här bilden. Vilka varumärke, förvisso från konsumtionssidan snarare än investeringsdelen av ekonomin, är då bäst positionerat för att möta den här marknaden? Svar: märken som BMW som står emot priskonkurrens både i Kina och i väst. 




Rea blev årets första makrotema

När man blickar framåt är det svårt att veta (men nog så viktigt att försöka gissa) vad som kommer att styra tankarna. I år blev det något som nästan måste ses som en kollaps i priserna på ekonomins tillgångssida. Särskilt i Europa.

Oljan fortsätter falla. Bank of America sätter i en ny prognos (länk) botten till $32 för ett fat wti. Återhämtningen beräknas sedan till låga $57. Så här ser det även ut för industrimetaller som järn och koppar. Korta räntan, som redan var låg, lär efter ECBoom förbli så väldigt länge. Kostnader för arbetskraft rusar inte heller. Svenskt Näringsliv går in i förhandlingarna med ett nollbud (länk). Lägg därtill att en allt vanligare nyhet är att euron ska ned till och kanske under ett mot dollarn (länk). Åtminstone när det gäller råvaror och kapital är det just nu högt utbud som dominerar bilden, snarare än svag efterfrågan. 

Alla analyser om när eller huruvida det vänder är för all del intressanta men för min del är jag nästan mer nyfiken på vart allt billigt utbud ska ta vägen. Min gissning är att vi är på väg in i en vår av ganska häftiga förändringar av relativpriser mellan länder och sektorer. Med sådana överskott och en ekonomi jag trots allt tror på lär det bli uppåt men frågan är var. På kort sikt är det väl däremot kanske en sättning i korten.

I den begynnande rapportfloden har jag blivit aningen mer skeptisk till Usa men är fortfarande positiv till bolag som säljer till och inom den marknaden. Just nu känns det dock kymigt att använda sina väl orimligt svaga kronor för köpa bolag i dollar. Kronan ligger i mina ögon väl nära euron.

Energi och råvaror känns fortfarande hopplöst riskfyllt. Tittar på Ssab men får inte ihop caset där. Produktmix, att Kina fortsätter utvecklas mot att vara en nettoexportör och kvaravarande europeisk överkapacitet verkar väga över att i Europa vänder precis de sektorer Ssab är bra på och synergierms med Ruuki verkar helt realistiska. Vet inte riktigt vad jag ska tro. Billigt men kanske inte köpvärt ännu.

Det är också nästan (men ännu bara nästan) så att jag kan tänka mig att släppa Lupe för att slippa risken för en genomklappning. Europa lockar men jag skulle helst se att kronan stärktes lite först. Så var ska man göra av pengarna? Kanske är det dags att gräva ned dem i Telia någon månad. 

söndag 25 januari 2015

Svarta svanar värre än volatilitet för portföljen

Blev tipsad om en läsvärd länk (nämligen denna) på Shareville (den diskussionen finns här). Frågan är - fångar vanliga riskmått som volatilitet den underliggande risken i investeringar. Nej, är det korta svaret. Icke-diversifierbar risk brukar restposten kallas. Det diskussionen handlade om var huruvida den här risken är den som egentligen betyder något. För min del tänker jag så här.

Jag håller helt med om att svarta svanar är den största risken i investeringar. Det värsta är att eftersom de är nya fenomen brukar ingen notera dem förrän det är försent. Skift i utbud eller efterfrågan, exempelvis när ny teknik kommer eller vid en stor politisk händelse, ska därför tas på allvar. Samtidigt är jag är för det mesta positiv till andras kunskap, så även i det här fallet. Så istället för att rakt av såga 40 års finansteori nöjer jag mig två reflektioner.

För det första att behavioural economics är ett ett efterlängtat komplement till den klassiska nationalekonomin antagande om rational man. Jag blev tipsad via länk från Aktienovisens blogg om det här roliga inlägget på Sparaklokt.

För det andra att det alltid är bra att tänka på hur teorier fungerar i respektive utanför lådan. Newtons teorier var ju bra givet, som det verkade, vissa stabila antaganden. När Bohr, Einstein mfl. tittade utanför den lådan såg de något annat. Så är det nog med riskteori också. Givet att marknaden tickar på är exempelvis beta ett bra mått och eftersom marknaden faktiskt beter sig någorlunda rationellt är det väl bra att hålla ett öga på detta. Den dagen det slår ned en asteroid i Silicon Valley får man nog däremot räkna om...

Bulten tjänar på mindre i kassan

På Shareville diskuteras Bultens feta kassa (länk). Min åsikt är att Bulten ligger lite högt i rörelsekapital just nu i samband med att en ny fsp-kund (GM?) fasas in.

Sälja full-service-partner-kontrakt kanske kan jämföras med när Ericsson och Nokia säljer telefonsystem. Det gäller att visa att musklerna finns för att klara nya kontrakt. Det är i så fall argumentet för en stor kassa. Jag är dock tveksam till detta, då Bultens produkter inte kräver underhåll. Det låter som en bättre kapitalanvändning att öka verksamheten vid behov och i så fall gärna lånefinansierat (en expansion är ju knuten till ett nytt kassaflöde, så brygglån känns som en rimlig finansiering).

Ett annat möjligt område att använda pengarna vore ett förvärv. Det finns några möjliga större kandidater i Europa. Intressantast vore kanske att spegla  Nedschroef som såldes till Kina. Bulten kunde väl köpa något där? Eller varför inte låta en kinesisk köpare av Bulten använda kassan till finansiering - det är en inte okänd utveckling för bolag med mycket pengar.  Utdelning känns som ett bra alternativ tycker jag. Sämst och inte uteslutet är att pengarna på omvägar letar sig in i den ryska verksamheten.

Oavsett så stiger kursen på Bulten om kassan minskar på ett klokt sätt.

lördag 24 januari 2015

Så här förhandlade vi vårt bolån

Vi skrev ned exakta uppgifter om vad vi tjänar, att det är fast anställning, vår ålder, barn, allt vårt sparande (befintligt och vad vi månadssparar) samt alla våra försäkringar. Brevet vi använde hittar du här (länk). Information om hur mycket vi tänker kring hur mycket lån vi vill ha finns i vår strategi (här).

Vi började sedan med att kolla SBAB och Skandiabanken - där man kan få svar direkt. Med dessa som utgångspunkt skickade vi vår förfrågan med alla våra uppgifter till några olika banker.
Bemötandet och erbjudandet vi fick var väldigt olika mellan bankerna. Hela vår ekonomi finns ju publik på vår blogg - så som framgår där handlade det inte om någon egentlig kreditbedömning. Vi har ganska bra marginaler. Det var nog mer en fråga om hur olika banker fungerar. De två bästa erbjudande vi fick var 70 punkter under listräntan och det sämsta låg faktiskt över (det var SEB som kom till denna konstiga slutsats -gissningsvis räknade de fel på något sätt).

I förhandlingen med var det några som ville att vi skulle flytta vår aktieportfölj vilket vi inte var intresserade av. Även här var SEB galet dåliga. De "erbjöd" att man kunde handla tyska aktier för 700 kronor per affär plus cuortage och växlingsavgift. Därtill var man tvungen att gå in på ett kontor och fylla i en blankett om en affär som sedan genomfördes dagen efter. När jag undrade om vi med de villkoren kanske trots allt kunde undanta vår aktieportfölj med en tredjedel tyska aktier möttes vi av en fullständig oförståelse. Nåja. Det där kanske var en sidoanekdot.

Mer relevant var att flera vill sälja mer än lånet. Vi åtog oss glatt att ha vårt buffertsparande hos Länsförsäkringar. Säljaren (=rådgivaren) blev nöjd för hon fick sälja och det kostar inte oss så mycket för det här är ett konto vi tömmer när vi köper saker som semestrar, nytt tak o.d.
Vi valde fast ränta på tre år men det är en smaksak. Nu har det förstås kostat en hel del. Det vi ville åt var att säkra våra stora löpande överskott så vår sparplan inte skulle hotas om räntan vände uppåt. Det enda råd jag kan ge i den här frågan är blanda för guds skull inte olika löptider på lånen. Bankerna föreslår gärna detta men var då medveten om att du inte kan göra något om de höjer priset på lån som löper ut tidigare än övriga. Du är ju bunden av det längre lånet - för inga andra banker tar över en del av ett lån.


En annan fråga är om det är värt att göra en värdering i förväg. Nej, alla banker har liknande tjänster som SBAB:s värdeguide men de visar dem inte för kunderna. Några, som Handelsbanken, vill gärna att du tror att bostaden inte är så värdefull för då är det lättare för dem att få dig att acceptera topplån. Andra som Länsförsäkringar och SBAB är mer måna om att trycka upp värdet på din bostad för då kommer det in med bättre lånevillkor för dem i deras bostadsobligationer. På Länsförsäkringar bekostade de själva en värdering (gjord av dem själva) som visade att vår bostad är väldigt värdefull.... mäklaren smög in en formulering när vi pratade där han sa ungefär "Ja, om ni säljer kan det ju kanske bli lägre."

För dyrt investera i Lending Club

Börsveckan hade en artikel om Lending Club. Jag gillar tanken med social investing  (heja Nordnet!) men det här verkar vara en farlig investering i mina ögon. Skuggbanker brukar så småningom dra på sig myndigheternas uppmärksamhet (påhejade av storbankerna). Det hände i Sverige 1990 och pågår i Kina just nu. Lägg till det att commoditization i banksektorn lika väl kan locka in Google och Facebook. Troligast är dock att bankerna (och kortföretagen) med myndigheternas hjälp tar tillbaka det som de ser som sin marknad. Uber är ett aktuellt exempel på hur tufft det är att ha staten emot sig och Seamless erfarenheter visar väl att banker inte är så lätta att tas med.

Det går därför inte att bara dra ett streck rakt från nuvarande marknadsandel på 1,8 procent upp till 10 som bolaget hoppas på (båda baserade på deras egen bedömning av målmarknad). Det ser väldigt högt ut att betala p/e 2015 på 110. Om målmarknaden nås motsvarar det med nuvarande marginaler p/e 23. Högt det med för en tjänst som i grunden ska vara lågpris.

Nu kanske jag är väl negativ. Lending Club har ju visat att modellen är lönsam och deras databas med låneuppgifter förfinar förstås kreditgivning. Trots det - varför betala så mycket för löften som ännu inte infriats. Det verkar lönsammare att låna ut samma pengar via Lending Club.

Hög risk kostar för mycket

I ett inlägg på Shareville hävdas att forskning visar att aktier med låg förväntad risk och avkastning utvecklas bättre än dito med hög risk och avkastning. Så är det kanske. Det stämmer i så fall ganska bra med hur människor även i andra sammanhang tenderar att prissätta förväntad avkastning. 

De flesta av oss är beredda att acceptera negativ förväntad avkastning när vi köper lotter. Dessutom visar alla studier att vi överskattar vår egen förmåga att bedöma fakta (vi tror vi vet mer än andra). Min favoritstatistik är att de flesta tror att de är smartare än snittet. Allt detta gör att hög avkastning och risk lockar. Det gör väl i och för sig inte teorin om att priserna borde avspegla riskjusterad avkastning felaktig?

Sas kanske lyfter men får svårt att landa

Avkastningen på prefen lockar och det är vettiga personer som försöker få Sas att lyfta. Oljepriset i år borde också kunna ge en åtminstone tillfällig vinst. De strukturella problemen finns däremot kvar. Billigare olja lär exempelvis ge ökad prispress från Ryanair. Norweigan känns också som ett bolag som kommer att fortsätta äta marknadsandelar från Sas. 

I ett lite längre perspektiv är jag inte övertygad att Sas kan undvika rollen som matarbolag till exempelvis Lufthansa. Tuff marknad helt enkelt. Nu är många av juvelerna sålda, som slottarna på flera flygplatser. Sas ligger knappast i framkant av moderniseringen av sin flotta. Problemen med orealistiska personalkostnader och för höga pensionsskulder finns väl också kvar? Jag tror helt enkelt inte att detta sympatiska bolag trots en bra ledning klarar sig. 

Svenska politiker var redan förra gången inne på att släppa bolaget men gav sig för den nordiska sämjans skull. När Sas numera nämns i svensk politik är det inget parti som vill något annat än att sälja eller avveckla. Min erfarenhet är att åtminstone svenska politiker är hårda nog att låta långivare och preferensägare ta en smäll.

fredag 23 januari 2015

Gästinlägg: tre regler för bra investeringar

Solbulle fortsätter förra veckans inlägg: 3 viktiga punkter för att lyckas i spel. En del kanske tycker punkterna nedan är uppenbara trivialiteter, men ibland är det ändå bra att sätta ord på det självklara.

1) Undvik att hamna i situationer som kräver svåra beslut

Leta situationer med enkla beslut och överlåt svåra beslut till andra. I poker kan det ibland vara mer lukrativt att agera aningen mindre optimalt vilket samtidigt lägger de svåra besluten på motståndaren. Om motståndaren inte lyckas ta rätt beslut varje gång så kan det resultera i större intäkter än om man spelar teoretiskt korrekt hela tiden.

Vad ska man göra när en specifik aktie dalar eller när börsen är obehagligt volatil? Är det dags att sälja eller dags att köpa? Hur länge följer man ett ras ner i djupet innan man accepterar sina förluster? Om du inte har någon tydlig plan för hur du ska agera vid en viss situation så kanske felet var att försätta dig i den sitsen från första början.

2) Motivera varje beslut inför dig själv och tvinga dig att beskriva dem i ord

Gottodix uppskattar säkert att andra är intresserade av hans texter men jag gissar att en lika stark drivkraft med denna blogg är att han tvingar sig själv att hela tiden motivera sina beslut. Det är annars lätt att gå in i meningslösa cirkelresonemang som sedan ligger till underlag för ens beslut....

- "Jag tror det kommer gå så här för att det känns rätt"

Man tror man har gjort ett aktivt val men i själva verket kunde man lika gärna lagt insatsen på ett roulettebord. I poker är en typisk situation när en spelare förklarar sitt agerande i efterhand. Varför synades den där sista höjningen? Pokerspelaren svarar: "Det kändes rätt". Om det visade sig vara rätt så har pokerspelaren fått en bekräftelse på sitt agerande i efterhand, och om det var fel att syna så intalar sig pokerspelaren att det förvisso var fel denna gång men att det bara var tillfälligheter och egentligen rätt i längden. Kan man inte motivera sin syn bättre så har man har inget vid bordet att göra.

För aktier så kanske ett exempel är när man fortsätter att lägga in pengar på en fallande aktie med motiveringen "Förr eller senare vänder det". Det kanske det i många fall gör, men ibland förlorar man rubbet. Att göra den typ av analys är i sig ganska meningslöst om du inte kan formulera mer exakt varför det i just det aktuella fallet förväntas vända.

3) Gör en ärlig bedömning av din kapacitet

Om du är den tionde bästa pokerspelaren i världen men sitter vid ett bord med de 9 bästa så är du en förlorare och om du spelar om mikropengar fast du är tillräckligt bra för stora insatser så vinner du förvisso, men du optimerar inte dina intäkter.

Är du kapabel till att göra vettiga analyser på bolag, brancher och makrodata? Gå in i avancerade finansiella instrument som är svåra att överblicka eller börja investera i guld och valutor? På vilket sätt är just du kapabel att hantera detta och är det den bästa strategin för att optimera dina intäkter?


Alla kan inte vara extraordinärt skickliga i varje enskilt läge. Ibland kanske det är vettigt att låta andra sköta en del av dina investeringar där du därmed avstår från en del av intäkterna. Är du istället så kunnig och begåvad att du kan hantera det lika bra själv så är det givetvis jättebra. Oavsett vilket så kommer en överdriven optimism eller pessimism inte att resultera i bästa möjliga avkastning.

Rockräven maxar i tävlingen

Klirr. Nu är både börsen och tävlingen glödhet. Årets volatila start dolde att det fanns flera krafter som talade för stigande kurser på börsen. Dyrare dollar och billig olja bland annat men även bättre utsikter i USA. Framför allt har det varit mycket kapital som tillfälligt hamnat i räntor som var på väg tillbaka in redan innan ECB vred på sedelpressen på max. Ett antal bolag har fått en extra skjuts i början av året. Hit hör t.ex. Cellavision, Net Insight och Volvo. Dessutom trillar det in goda nyheter lite varstans, typiskt för en uppgångsfas. Aerocrine är förstås årets raket i tävlingen men i veckan fick Sectra ett nytt 10-årigt kontrakt med ett sjukhus i London. Upp, upp och iväg är trenden just nu. Ett klimat som gjort för tävlingens expert på att vrida upp förstärkaren till elva - Rockräven ligger 42 procent plus i januari.

Fortfarande grus i Sandviks maskineri

Sandvik följer jag med intresse. Häromdagen fick aktien en stark rekommendation i Affärsvärlden, som nog får anses ha Sveriges skickligaste börsredaktion. I den genomgången kan jag hålla med om att det är billigt med p/e 11 på en vinst som ligger under den normala. Det är lätt att se ett case där normalisering av försäljningen drar upp marginalerna när det blir bättre täckning för fasta kostnader. Det lär kunna kombinerass med neddragningar (snarare är besparingar) som anpassar bolaget till en mindre marknad. Då stiger marginalerna. Jag gillar att det här är skolbok föe en erfaren ledning. Det är bara att göra och casha in. Liknande det jag tänkt när jag investerat i Volvo.

Det jag inte gillar är att jag inte riktigt ser hur Sandvik ska få draghjälp av sin produktmix. Machine går bra och där finns det uppsida i Usa, kanske Europa och viss risk i Kina. Mining däremot kan det nog dröja innan nya investeringar tar fart - möjligen arr eftermarknaden på de stora investeringar som gjordes på många stäklen för några år sedan kommer igång nu. Så är det för Kone och deras hissar men många gruvbolag verkar ju sakna likviditet så jag är inte säker för Sandvik. Energi, det tredje benet, tycker jag är svårt att överblicka. En vändning uppåt för investeringar där är åtminstone inte given i nuvarande oljelandskap. Gillar bolaget och aktien är billig men kanske för hög risk i marknaden fortfarande?

Är det rätt att blåsa på med statliga krediter?

Det är en intressant fråga vad idéen med stimulanser, som Ecb:s paket, egentligen är. Visst, ytligt sett är det förstås tillfälliga åtgärder när brister i den reala ekonomin ska åtgärdas. Jag tycker dock det verkar finnas en del som tyder på att det egentligen är en funktion för att finansmarknader i en kreditdriven ekonomi ska fungera. Ett exempel på att behavioural economics kompletterar gamla rationella teorier om economic man.

Det verkar vara så att det måste finnas ett glapp mellan spararnas förväntade avkastning och låntagarnas förväntade återbetalning. Annars lyckas inte köpare och säljare av kapital komma överens. Japan på åttiotalet är ett bra exempel. Vem öser ut billiga produkter till en motpart som betalar i en valuta de själva kan besluta att producera mer av? Usa deflaterade bort det handelsunderskottet. Internt fortsätter japanerna att låna ut sina pengar till sin egen stat som inte kommer kunna betala tillbaka dem utan att höja skatten - exempelvis på kapital. För min del tror jag det är så man ska se de här massiva återköpen som en kollektiv skuldnedskrivning. Spararna accepterar att få sämre betalt om ekonomin klarar sig. 

Det påminner om när mina föräldrar under åttiotalet visserligen inte fick se någon värderstegring i reala termer på sitt hus men väl löneökningar och inflation som gjorde lånen ointressanta. Det här skulle man kunna se som en moralisk fråga om det inte upprepades gång på gång. Föe sparare och långsiktiga med låg hävstång gäller nog den klassislska maximen - Fool me once, shame on you. Fool me twice, shame on me.

torsdag 22 januari 2015

Blev Bmw billigt efter EcBoom?

Jag fick en fråga om Bme på Shareville jag först var lite ovillig att svara på. Jag anar nämligen att aktien kan vara inne i en omvärdering just nu och då kan det vara farligt att lyssna för mycket på en amatör (som jag verkligen är även om jag gillar att skriva här på SV).

Men ok, det sagt. Innan EcBoom var ett helt rimligt riktpris på Bmw 100-110 (som också var konsensus). Det har jag skrivit om tidigare och baseras t.ex. på bl.a. lågt p/e och bra försäljningsutveckling och stabila höga marginaler men feamför allt på att det är etr välskött bolag med bra affärsmodell och urstarka varumärken samt som ligger rätt i en makrotrend (timglaskonsumtionen). Det finns också ganska mycket gjorda inevsteringar i Bmw som verkar ses som kostnader av marknaden eftersom de inte påverkat multiplar.

Sedan är det jag satsar på bl.a. att Tyskland går uppåt både konjuktur och värderingar medan dollarn stärks, räntan förblir låg i Europa och oljan billig. Allt detta talar för Bmw. Med  Ecb i korten skulle det kunna vara så att aktien sticker iväg en bit nu. (Inte huvudscenario)

Bmw-aktien är samtidigt tydligt trendkänslig. Den rullar med Dax upp  och ned. Efter att centralbankerna stimulerat brukar det bli en rekyl när investerarna läser beslutsunderlagen som visar precis hur svag den ekonomi är som kräver dessa åtgärder. Euron lär dessutom fortsätta försvagas. Jag kan tänka mig att det blir något tillfälle till att kppa Bmw under 90 och till en eurokurs mot dollarn på kanske 1,1 ovh mot kronan ned emot 9 kronor. Där kan jag själv tänka mig att öka men är det aktier i ett fint bolag du vill ha ska det vara ok att gå in redan nu.

Kan asiatiska varumärken ersätta amerikanska i portföljen?

Det är nog lika svårt att byta affärsmodell som det är att byta livsstil. Börsveckan skrev att det är fem produkter - hamburgare, cheeseburgare, pommesfrites, BigMac och McNuggets - som står för merparten av vinsten. Alla producerade i den ursprungliga modellen med hög stamdardisering och enkel produktion. Nya satsningar, inklusive de lyckade, har sänkt marginalerna på all försäljning. Lätt att förstå - beställer du en sallad så stör det hela logistiken. 

Fakta talar verkligen för ett antal asiatiska varumärken. Första vågen var ju Japan. Mer samtida är ju Samsung, Hyundai, Tata, Lenovo och Xiaomi. Å andra sidan går det visst dåligt för inhemska kinesiska märken. Den trend jag läst om är att det är lättare att exportera premium österut och värdealternativ/lågpris västerut. Logisk handelsteori. Komparativa fördelar helt enkelt. Det är nog dumt att simma uppströms i det valet. Kanske borde komplettera mina Bmw med Hyundai eller Tata

Försiktiga analytiker behöver inte vara dumma i huvudet

De tio aktier analytiker på Wall Street var mest negativa till inför 2014 slutade året bättre än index. De skriver Privata Affärer i ett citat från Market Watch (Länk).

Inte så konstigt som det låter tänker jag och kanske inte ett bevis på klinisk idioti hos oss som ofta följer råd. Jag tänker så här - bland de aktier som vid en given tidpunkt ser svagast ut finns absolut några turn around bolag. Där finns också några bolag som kommer gå i konkurs, tillföras nyemissioner eller liknande. Det inser analytikerna och i snitt väljer de därför helt riktigt att vara försiktiga.

Ett exempel från mina egna (amatör-) analyser. Jag tror att det kan finnas något i Ssab just nu men det är hög risk och innan jag känner  mig tillräckligr säker skulle jag aldrig råda någon annan att ta risken.

onsdag 21 januari 2015

Blir det en ECBoom nu?

600 miljarder euro i år men ECB är noga med att inte ens antyda ett slut på de kvantitativa lättnader som nu enligt wsj (länk) införs. Wsj bedömer att minst 1000 miljarder ligger i korten. Det är den nivå som ECB:s balansräkning krympt med sedan den toppade 2013. En erfarenhet från det försöket att trappa ned och från den amerikanska varianten är att när kranen väl har vridits på är det direkt farligt att backa, eftersom det i så fall kan tolkas som att centralbanken ger upp. Det är därför rimligt att ta höjd för att flera omgångar av den starka medicin som nu sätts in. Mer snarare än mindre lär vara budskapet investerare ska agera utifrån. Vad betyder det då när så mycket pengar snabbt trycks ut i systemet?

En första reflektion är att med en konstaterad europeisk deflation är det nog närmare panik hos de berörda centralbankerna än de flesta kan ana. Det är nog fel att vifta bort marknadens reaktion på Schweiz agerande häromdagen när francens koppling till euron släpptes. En gissning är att det ska tolkas som att Schweizarna inte ville vara bundna till masten på ett sjunkande skepp, åtminstone när det kommer till valutakurser. Det är intressant att Italiens premiärminister, Matteo Renzi, väljer formuleringen att hans dröm är att dollarn och euron växlas jämt mot varandra (länk). Räkna med att den typen av uttalanden håller tillbaka FED:s motivation att höja räntan. Den sammanvägda bilden är att euron försvagas och att den amerikanska räntan förblir för låg för den inhemska amerikanska ekonomin ligger därmed fast. 

Stora delar av de pengar som nu pumpas ut kommer att läcka ut i det finansiella systemet innan de når den reala ekonomin. Det är nog inte en helt oönskad effekt, eftersom den försämrade balansräkningen hos ECB matchas av starkare hos bankerna. Staten ger helt enkelt bankerna chansen att städa ut i sina dåliga balansräkningar i hopp om att de då börjar låna ut mer till företag. Den första vinnaren lär därför hittas bland de finansiella instituten. Deutsche Bank är ett bra exempel. Den andra gruppen jag satsat mina pengar på är vinnare på svagare euro för min del har jag Bmw med det finns många alternativ. Den tredje är de som stärks av starkare dollar. Flera svenska medtek bolag hör hit. Den fjärde bör vara bolag som gynnas av en för het amerikansk ekonomi men inte missgynnas (alltför mycket) av att dollarn stärks. Den femte gruppen som ligger nära till hands är säkra kassaflöden (igen), trots att dessa har höga värderingar. Telia är ett bolag man kommer att tänka på. 

Det här är ungefär det jag lagt våra pengar på inför det här året (länk). Om nu fakta trillade in som jag satsade på, vore det ju synd om resultatet inte blev det förväntade. Vad tror ni andra? Blir det hausse nu?

Värdefälla i klassiska amerikanska varumärken

Börsveckans Usa-nummer väcker en del frågor om mångas klassiska strategi att investera i starka amerikanska varumärken. Investeringar i bolag som McDonalds och Procter&Gamble ser faktiskt lite skakigt ut - åtminstone just nu.

Den sedelpress som kanske fyllt flest fickor de senaste tjugo åren är att investera i säkra kassaflöden i lågbelånade bolah med växande utdelningar från starka amerikanska varumärken. En hel skola, särskilt i bloggosfären, har specialiserat sig på termer som vallgravar (moat). Problemet med bolag som är i sin skördetid är att de bakom sina murar av konkurrensfördelar kan utvecklas till värdefällor där bolagen fångas i höga värderingar med låg tillväxt. Det finns en del som tyder på det i Usa just nu.

Det är framför allt tre trender som verkar ha vänt. Bolag med säkra kassaflöden värderas ofta som obligationer. Sjunkande räntor innebär stigande värderingar. Nu har det i flera år talats om en möjlig bubbla särskilt på den amerikanska obligationsmarknaden. Om Fed, håller sin nyligen upprepade föresats, att börja höja räntan kommer det att slå emot värdebolagen.

Den andra vändningen är att stamdardiseringen (commoditization) av tjänster med globala varumärken som grund verkar ha mattats. BigMac är inte längre standard för mer än The Economists valutaindex. Istället har timglaskonsumtionen tagit mark. Specialisering som nyttig mat, fina burgare eller exempelvis mexikansk mat tar marknadsandelar. I andra änden hårdnar konurrensen från ultrabilligt och värdealternativ. Butikens märken tar försäljning från Pampers i fler länder än Sverige. Det här syns i jättarnas försäljning. McDonalds och 60 procent av Procter&Gambles tappar marknadsandelar.

Lägg därtill att amerikanska globala märken tenderar att förlora på en dyrare dollar.

Finns det då inget positivt? Det gör det absolut. Varumärken har varit en mer framgångsrik export till nya marknader än exempelvis lastbilar. Det är ok att bygga sina egna maskiner när man väl lärt sig men hela världen dricker CocaCola. Det finns också ett tryck uppåt just nu särskilt på amerikansk konsumtion. Produkterna som det handlar om här är dock oftast ganska okänsliga för mer pengar i fickan men ett visst stöd ger det.

För min del är slutsatsen att inte heller här finns det formler som baserat på historiska data räknar ut den bästa investeringen. Vi kan gärna äga något av de nämnde bolagen men jag planerar inte att köpa dem i närtid.

tisdag 20 januari 2015

Inget tryck i Elanders

På Shareville dök ännet om hur man avstår från att köpa Elanders upp. Mitt svar:
Kyla ned.... ja, det första är kanske att de säljer papper, bland annat till magasin. Så vitt jag vet planerar ni ingen tryckt utgåva av Shareville i närtid. Jag vet att de har många fina produkter och att sepcialtryck på kartong säkert blir bra. Det kan ju dock vara så att det finns en del andra som också känner trycket på nya produkter. Ett sedan länge krympande operativt kassaflöde imponersr väl inte hellrr precis.  Marginalen försvararar väl p/s på 0,3 och en viss skepsis är väl på sim plats när andra investerare inte betalar bokfört värde för aktien. Varje sommar besöker jag en aktiekväll på Öland. Där sitter en massa smarta öbor och inresta smålänningar och beklagar att de följde med på just den företagspresentationen. Är du öite kallare nu? I så fall kör så det rycker för uppsidan är säkert större än nedsidan.

Featured Post

Senaste filmerna från vloggen

Här hittar du alltid senaste klippen från mina vloggar - 3 snabba och Sparskolan. Jag fyller även på med andra klipp och poddar dä...

Aktuella data från OECD

Reklam