Portföljens utveckling (från start, risknivå & jfr SIXRX, se egen flik)

torsdag 30 juni 2016

Vinner centralbankerna eller skuldspöket slaget om börsen?

Arton månader stormigt men sidledes. Vi är fortfarande fast i matchen mellan centralbanker och skuldoro.

Cenntralbankerna leker björn, tjur och kanin på börsen

Källa: Nasdaq
I minst ett och ett halvt år har börserna i Europa varit helt i händerna på två starka krafter. De har boxat fram och tillbaka med resultatet att börsen förra året gick upp 10 procent och i år är ner 3 procent. Däremellan har det svängt desto mer.

I ena ringhörnan - centralbankerna. I början av 2015 klev till slut ECB in och lovade stora stimulanser (kvantitativa lättnader, QE). Det lyfte börsen mer än 20 procent. En topp som av en del tolkats som slutet på en börs- och konjunkturcykel.

Från den här högsta punkten skulle det i så fall råda en björntrend på börsen. En mycket ovanlig sådan i så fall. För den inföll inte i slutet på en europeisk högkonjunktur med inflationen i taket tillväxten på max. Tvärtom ECB satte in sitt massiva stödpaket för att få igång ekonomin. Förhoppningen var att, liksom USA tidigare, återskapa förtroendet för investeringar och konsumtion. De hade, om det hade fungerat, satt igång ett ekonomiskt uppsving - inte som är fallet i slutet av en konjunktur varit ett försök att kyla ner en överhettad ekonomi.

Reklam - kom igång med sparandet och bli delägare i HM Nordnets samarbetspartners har fått möjligheten att ge sina läsare ett bra erbjudande. Sätt igång och spara, så bjuder banken på en HM-aktie. Vettigt tycker jag och delar gärna. Koden du behöver är Vänner2016 och via den här länken hittar du erbjudande


Skuldspöket slår till

Motståndaren i den andra ringhörnan har dock visat sig svår att knocka. Höga skulder drev Grekland på och en bit över randen till konkurs, innan trojkan ingrep med sänkta amorteringskrav. Därefter var det dags för en kris i Kina och tillväxtländerna - även den färgad av skuldoro.

I september grep ECB in och lovade göra det som krävdes. FED backade upp med en uppskjuten räntehöjning. I december höjde FED ändå räntan och leveransen av mer stöd från ECB blev en besvikelse. Det tog en månad men sedan var det kris igen. Den här gången var det i energisektorn men framför allt var det i den europeiska banksektorn. Först när ECB åter klev in och lovade lättnader för bankerna samt FED sköt nya räntehöjningar på framtiden lugnade det sig.


Låtsasbrexit blev det inte mycket av


Fast bara ett kort tag för sedan var det dags för Brexit. En rejäl chock och bankaktier föll som en sten. Frågan är om vi inte den här veckan stod på randen till en ny runda av den bankoro som präglade början av året. Lyckligtvis har de brittiska ledarna varit så vaga och skjutit allt konkret om sina planer så långt på framtiden att marknaden lugnat sig. De har dessutom kommit en hel del brittiska utspel som visar att det som blir kvar av utträdet är ganska lite efter att diverse avtal ingåtts med EU.

En situation som kan beskrivas som skilda på låtsas. Samtidigt klev ytterligare en centralbank in på banan och eldade på börsrallyt. Det var Bank of England som först lovade att göra vad som krävdes och idag levererade konkreta löften om nya stimulanser för att möta konjunkturnedgången valresultatet förväntas ha lett till - "UK stocks march on amid stimulus hopes" (FT).

Min reflektion

För min del tror jag fortfarande kvar i den fas jag skrev om förra året "Hela börsen är en swing trade just nu" (Nordnetbloggen). Det var också det svar jag gav på Nordnet Live. Vi befinner oss i ett kraftfält mellan billiga pengar, en latent skuldkris och en förhoppning om en normalisering av ekonomin. Det är ingen som sitter på facit på hur det slutar. Det går att gissa eller som vi investerare kallar det spekulera - men, och det är viktigt, ingen kan veta för det här är en helt ny situation.

När får vi en riktig börstrend? När något gör att ekonomin bryter loss från det nuvarande dödläget. Blir det en tjurrusning eller en björnsmäll? Det återstår faktiskt att se. 

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här

Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!

onsdag 29 juni 2016

Betsson: den första av många multipelkrascher?

Halva insatsen borta i Betsson. Är det dags att dubbla eller stiga av? Tittar på den första men säkert inte sista vinstvarningen för tillväxtraketerna.


Betsson - fallande kniv?

Vinstvarning från Betsson och kursen störtdyker. Köpläge eller exempel på fallande kniv, funderade en läsare med anledning av inlägget om Volkswagen efter dieselskandalen.

Den som läser vinstvarningen, som följde på ett svagt kvartal senast, inser att det var en verklig smäll bolaget åkte på. Bolaget lyfter fram att sportbettingen gick överraskande dåligt. Möjligen en tillfällighet. Det gäller även den andra förklaringen - valutafluktuationer. Värre är den här formuleringen:
Intäkterna är lägre än förväntat på grund av lägre omsättning på flera marknader, samt förluster på en strategisk marknad. Dessutom har Betsson stängt ett antal europeiska marknader under de senaste tolv månaderna, som en följd av en mer konservativ hållning avseende vilka länder spelare accepteras från.
Det bolaget säger är alltså dels att det haft övergående motvind, dels att det finns en strukturell komponent i nedgången. Även den som litar på bolaget bör alltså sänka sin riktkurs. Frågan är mer hur mycket.

Rätt riktkurs för Betsson?

köpläge Betsson
Källa: Börsdata
Det är spännande att Betsson hamnar i det här läget för det är inte vilket bolag som helst. Här är ett urval av rekommendationer. Börsveckan rekade i februari och aktien togs in i Affärsvärldens modellportfölj från och med mars (där aktien är kvar). Den som backar bandet till förra hösten kan läsa Dagens Industri komma till slutsatsen att:
Betsson är "i det närmaste säker vinstlott" som förtjänar en "gjuten" köprekommendation till låg risk.
Det gick ju sådär kan man konstatera. Vad var det då tre av landets vassaste börsredaktioner såg i bolaget? För Dagens Industri var det "tillväxtutsikterna, historiken och konjunkturokänsligheten" som lockade. De två största riskerna som nämndes var den höga p/e-talsvärderingen och den politiska risken för hämmande regleringar.

Den bästa analysen stod denna gång Börsveckan för. De såg risken i värderingen och noterade att P/e-talet faktiskt dubblerats på två år. De landade ändå i köp, eftersom intäkterna från de många reglerade marknader där Betsson finns enligt redaktionen borde ge stabilare intäkter. Tidningen noterade också att en vinsttillväxt på 30 procent motiverade höga multiplar.

Samtidigt nämner de många av de problem som nu kommit i dagen. Bland dessa kan nämnas osäkerhet om lönsamheten när regleringarna skärps, svårbedömda valutaeffekter och engångskostnader från skattetvister och liknande. Slutsatsen är inne på helt rätt frågor men landar tokigt i riktpriset (dubbla dagens):
Klart är dock att sentimentet kring spelaktierna har tagit skada i år och att det kan krävas en oväntad, positiv utveckling för att lyfta multiplarna igen – kanske att någon vågar klippa till med ett större förvärv? Det är inte omöjligt att det blir Betsson i så fall. Vi sätter köp men drar ned riktkursen till 135 kr på grund av fallande p/e-tal i sektorn.
För Affärsvärlden var det helt enkelt en aktie som enligt redaktionen kommit ned för mycket i pris.

Reklam - kom igång med sparandet och bli delägare i HM Nordnets samarbetspartners har fått möjligheten att ge sina läsare ett bra erbjudande. Sätt igång och spara, så bjuder banken på en HM-aktie. Vettigt tycker jag och delar gärna. Koden du behöver är Vänner2016 och via den här länken hittar du erbjudande


Kort om politisk risk

Det har funnits en del politisk risk med leken. Ett exempel är anklagelserna om oegentligheter i Geogien från fonden Mudd Waters, som även var med och sänkte Telia. Det verkar dock inte blivit så mycket. Sedan finns det ändrade regleringar med sämre vinstmarginaler i Holland och skattemål i Tyskland. Sådant som gjort aktien svår att värdera men inte okända faktorer och inte det som verkar ha legat bakom vinstvarningen.

På Nordnet Live var vd:arna för Unibet och Betsson rörande överens om att de gynnas av regleringar, så länge det inte är totalförbud. Deras starkaste konkurrenter är inte statliga bolag och spelande fortsätter även om marginalerna sänks. Det stora hotet kom istället från den uppsjö nätaktörer som agerade i utkanten av regelverket eller använde oreglerade vägar för att nå kunderna.

Därför slår hårdare regleringar mot spelbolag på ungefär samma sätt som det gör mot banker. De sänker lönsamheten och pressar därför värderingsmultiplarna. Det är däremot inte existentiella hot för etablerade spelbolag. Tvärtom, det gynnar de befintliga aktörerna genom att göra det mindre intressant och ofta svårare att gå in på marknaden. Dessutom ger regleringarna, ibland, ett visst mått av informellt erkännande av speltjänsterna som samhällsfenomen. Lite som att vin på Systembolaget eller utomlands i en fin butik ger en bild av vinkonsumtion med sprit ur en kiosk på torget ger en annan.

Kort om varumärkena

Själv funderade jag senast på bettingbranschen i inlägget "Spinner lite kring Leo Vegas introduktion". Min slutsats om det bolaget, men som delvis går att applicera på hela branschen, är att det är dyra och ständiga marknadsföringskostnader, låg kundtrohet och svag infrastruktur för varumärkena. Det jag menade med det sistnämnda var att andra konsumentvarumärken ofta backas upp både av användare, andra butiker, media och ibland till och med samhället.

Titta på hur vi ser på sådant ICA-handlare, HM, Clas Ohlson, Disney, Adidas, Luis Vitton, Kia, Lidl, Norweigan, Google, IKEA, Facebook, Tesla, Apple och så vidare. Alla är märken som visserligen kan väcka blandade känslor men som ses som en del av vardagen. Det är etta eller toppval i sina nischer och blir en del av konsumenternas vardag även utanför sin egen reklam. Det här har spelbolagen förtvivlat svårt att uppnå. De som i mina ögon lyckats bäst är just Unibet och Betsson - de är en liten bit på väg mot att vara vardagsprodukter.


Min reflektion

Källa: Börsdata
Omgivningen reagerade som vanligt när fina bolag rasar. Toppinvesterarna på Shareville har Betsson som tredje mest nettoköpta aktie efter att två andra bolag i mer eller mindre fritt fall HM och Fingerprint. Rätt eller fel?

För mig är inte det här en dieselskandal. För att börja i den ända som jag fick en kommentar om. Jag är inte orolig för att Betsson klappar ihop eller för att det finns otäcka lik i garderoben. Det här var ett riktigt dåligt besked från ett alldeles vanligt bolag. Det skickade tillbaka värderingen till den nivå den låg på innan kursresan uppåt började. Det tycker inte jag är ett orimligt ställe att börja om på.

Det är nämligen en omstart jag ser framför mig. Det här blir inte en återgång till p/e-tal runt 20 på lång tid. Dessutom kanske vinsterna kommer ned och sätter press på värderingen de med. Det är en tankeställare för så här ser det ut i många tillväxtbolag.

Våra Vitrolife noterades idag till P/E ttm 52. Det ska jämföras med historiska nivåer runt 25. Dubbelt upp där med således. Det jag tror vi just såg i Bettson var den första riktigt stora multipelkorrektionen när vinsterna inte hängde med förhoppningarna längre. Tyvärr finns många sådana case på börsen. Det är det jag menat med att det som oroar i Vitrolife är om det händer något dåligt i bolaget. För just nu är utrymmet för motgångar litet.

För Betsson däremot kan jag tycka att det nu är ett fint bolag till en mer normal, kanske till och med låg, värdering. Det är inte ointressant.

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här

Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!



tisdag 28 juni 2016

Det blåste inte över Volkswagen

Nej, dieselskandalden var inget det gick att strunta i som många tvärsäkert tyckte dagarna efter att den avslöjades. Lärorikt.


Andra föll ikapp Volkswagen

Källa: Bloomberg
Minus fyrtio procent på ett år men gapet mot BMW och Daimler (Mercedes) har åtminstone minskat. När dieselskandalen briserade förra året var en av de vanligaste kommentarerna att det var ett köpläge. Det tyckte Börspodden i en analys som koncentrerade sig på bolagets värde exklusive den då nyss briserade skandalen. Den kommenterades med formuleringen:
Många försäljningar i den här sortens situation är känslostyrda, vilket en kall investerare kan undvika.
För min del upplever jag snarare Börspoddens analys som rotad i känslor. De kom trots allt till den här slutsatsen dagen efter att skandalen blev en mediastorm. Det är det lilla hacket upp innan aktien föll mer än tio procentenheter till. Det var dock inte ensamma om att låta känslan av känslolöshet spela dem ett spratt. Samma dag satte Privata Affärer den här rubriken "Skandalen i VW öppnar för köpläge".

Fundera ett ögonblick på den formuleringen. Det allvarliga problemet i bolaget ger ett köpläge. Var det rimligt att dra den slutsatsen så snabbt? Tidningen citerar en expert som meddelar att
– Om skandalen vidgas och det visar sig att även andra bilbolag dras med minskar pressen på varje enskilt bolag, säger han och tillägger att bilbolag inte väcker lika mycket ilska som banker.

Reklam - kom igång med sparandet och bli delägare i HM Nordnets samarbetspartners har fått möjligheten att ge sina läsare ett bra erbjudande. Sätt igång och spara, så bjuder banken på en HM-aktie. Vettigt tycker jag och delar gärna. Koden du behöver är Vänner2016 och via den här länken hittar du erbjudande


Hur gick det?



Effekten av "analyser" som ovanstående lät inte vänta på sig. Dagen efter skrev Dagens Industri "Svenska sparare köper Volkswagen". Sett till aktien gick det helt ok. Den har levt sitt eget liv plågad av den ständigt växande dieselskanadalen. Till en början fick den se sig frånåkt av exempelvis BMW och Daimler men när börsnedgången kom var den låga kursen faktiskt ett skydd mot ytterligare fall. Så det får man ge de som gick på känslan och köpte bara för att aktien gått ned har rört sig sidledes i ett år, vilket inte varit så dåligt.

Förnuftet säger däremot något annat. Händelsen som varken Börspodden eller Privata Affärer tyckte det var värt att ens analysera har lett till ett år av fallande marknadsandelar.  Böterna i USA är uppe i 125 miljarder kronor -  "Volkswagen still faces criminal probe after $15.3bn US settlement - Carmaker agrees to pay $10bn to buy back affected models, plus $4.7bn to improve environment" (FT). Som en jämförelse kan nämnas att hela Volkswagen är värt knappt 63 miljarder dollar. Bara böterna har alltså raderat 20 procent av värdet. Nedgången när köprekarna kom var drygt 30 procent. Något slags reaktion väntar nog även i resten av världen som den här artikeln visar - "Brussels demands VW give Europeans better treatment" (FT). Därtill kommer tappade marknadsandelar och utvecklingskostnader för att anpassa bilparken.

Lärdomen? Låt inte känslorna styra. Det är nästan alltid fel att lyssna på någon som ropar att aktien eller börsen som rasat efter oro är köpvärd bara för att den är billigare idag än igår. Börsnedgångar beror på osäkerhet. Den behöver inte vara obefogad, även om du vinner fem gånger av sex i rysk roulette är det inte ett spel som passar alla. Vägen till bra affärer när kurserna rör sig är att skaffa sig fakta och utvärdera.

Jag vet inte om aktier just nu är billiga eller dyra men jag håller inte med bloggrannar som glatt ropar att det är rea på börsen. En stor händelse ändrar inte investerarens vardag. Det är bara att läsa på, räkna om och göra sitt bästa. Precis som alla andra dagar.

För övrigt är det ett ganska fullt trick att rekommendera någon att spela rysk roulette. För det mesta är ju ditt råd rätt och när det är fel är den du gav det till död.

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här

Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!


måndag 27 juni 2016

Bankkrisen (inte Brexit) är den stora oron just nu

Nej, det går inte att vara säker på att det börsoron blåser förbi. Det behöver inte bli en krasch men det finns riktigt allvarliga risker i kortleken.


Pundets fall är en gamechanger i sig

Pundet mot dollar (blå), kronan (röd) & euron (orange) Källa: TradingEconomics
Det har varit en hård dag på börsen. Den gick väl någorlunda enligt förväntningarna. Fredagens fall på runt fyra procent i övriga Norden kompletterades med lika mycket till när Stockholm öppnade. Antagligen har inte den riktiga falluckan öppnats ännu. Prognoserna var ju en nedgång på 15 till 20 procent, i så fall är vi knappt halvvägs. Det låter inte orimligt.

Om möjligt ännu mer dramatisk är utvecklingen på valutamarknaden. Pundet är nu ner över 10 procent mot omvärldens valutor. Svallvågorna har också rullat i en kedja där dollarn stärkts och yenen ännu mer.


I Storbritannien är redan en stor räntesänkning prisats in och i andra länder som kan ge trygghet faller också räntan. Däremot går den upp för länder med mer osäker betalningsförmåga.  Effekterna på valutamarknaden har varit så stora att de faktiskt dämpat reaktionen på guldet. Priset hade redan gått upp under året och hittills har dollarn varit förstahandsvalet.

Det är med andra ord stora effekter som, om de består, har stor effekt inte bara på på börsen utan även på den reala ekonomin. Ta bara exemplet med en tvåsiffrig devalvering hos en av Sveriges största handelspartners och konkurrenter.

Reklam - kom igång med sparandet och bli delägare i HM Nordnets samarbetspartners har fått möjligheten att ge sina läsare ett bra erbjudande. Sätt igång och spara, så bjuder banken på en HM-aktie. Vettigt tycker jag och delar gärna. Koden du behöver är Vänner2016 och via den här länken hittar du erbjudande

Viss förnekelse i reaktionen  

Två frågor återkommer i nästan alla analyser, oavsett om de kommer från media, analytiker eller media. Den ena är hur länge kommer det att pågå. Den andra är om det finns verkliga hot i oron eller om vi bara genomlever ett ovanligt högljutt brus.

Påfallande ofta återkommer tolkningar som förringar effekten. Överdrivet, det blåser över eller det är alltid bättre att sitta still. Det är många, som är säkra i sina utlåtanden. Ett exempel var twitteromröstningen ovan. Inför börsdagen var det bara 16 procent av de svarande som tyckte sälja var ett alternativ.

Vi kompletterade vår minskade exponering förra veckan med att, som jag annonserade igår, köpa en bearfond för en del av kassan i morse. Inte för att det bevisar något men åtminstone den första börsdagen blev det en bra affär. Poängen är att det är ett mycket tveksamt råd att säga, som på Rapport ikväll, att det bästa är att sitta still i båten. Det går inte att påstå. För ingen vet. Jag tycker det är ett bra råd att inte byta investerarstrategi mitt i en börsstorm. Det är något helt annat.

Ingen lösning i sikte

Så här långt finns det mycket lite som talar för en snabb väg ur det politiska tumult som uppstått. Båda de stora brittiska partierna är i realiteten utan beslutsfähig ledning och signalen är att det inte kommer att hända så mycket mer förrän i höst.

Möjligen kan den icke-strategin lugna marknaden, särskilt om den kombineras med det utspel som Angela Merkel gjorde att på något sätt ska en bra lösning för alla parter komma till stånd.
Med de fakta som finns så här långt framstår det ändå som lite optimistiskt. Det rimliga positiva scenariot är snarare att nedgången landar men inte direkt vänder upp.


Det är i bankerna det skälver

Om alla de ansträngningar världsekonomin nu utsetts för inte leder till att någon del faller igenom kan det mycket väl så småningom bli den vändning optimisterna ser. Det finns dock några rejäla risker som om de faller ut skulle kunna leda till väsentligt större negativa effekter än de vi sett hittills. Dollarstyrkan och ett nytt oljeprisfall är två faktorer jag nämnt tidigare.

Den riktigt stora är dock den europeiska banksektorn. Det tas upp både i "Brexit means interest rate purgatory for the banking sector" (FT) och i "Bank Shares Drop as Analysts Weigh ‘Brexit’ Impact -
‘Political and economic uncertainty is here to stay,’ analysts at Deutsche Bank say in somber assessment" (Wsj)
I vintras var bland annat Deutsche Bank riktigt illa ute och konkurrsskydd i banken kostade faktiskt mer än under finanskrisen. Problemet var att dålig lönsamhet hotade möjligheterna att finansiera banken. Det i sin tur delvis som en effekt av hårdare regleringar, ökade kapitalkrav och diverse rättstvister. I bakgrunden har dock ett allt större hot tornat upp sig både för banker och livförsäkringsbolag - minusräntorna.

Är det någon signal som varit tydlig över hela jorden nu så är det att räntorna kommer att förbli lower for even longer. Det här sätter trovärdigheten hos banker och försäkringsbolag under stark press. Skälet att bank och försäkring inte rasat samman trots att affärsmodellen inte fungerar just nu är att staten övertygat investerarna om att situationen är tillfällig. Om den inte är det, så är det vinterns problem i Deutsche Bank som väntar.

Ännu finns förtroendet men när RBS backar 26 procent är det förstås inte enbart för att det blivit lite svårare att driva en sammanhållen bank i Europa. Det finns också en genuin oro för att priset för den här krisen blir att bankerna än en gång hamnar på obestånd.


En röst för förändring


Nu tror jag inte att ens den värsta risken ovan är den troligaste men det är den vi talar om och det är bland annat därför nedgången är så skarp just nu. För min del kommer jag att tänka på ett råd min morfars far fick av banken när han oroade sig för den inte obetydliga familjeförmögenhet som var placerad i Krugerpapper - problemen är överdrivna, sitt still i båten. Tyvärr sjönk den. Något jag hoppas de som utan reflektion ger samma råd i dag tar ansvar för. Panik är ingen produktiv känsla men den som sticker huvudet i sanden klarar sig inte bättre.


Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här

Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!


söndag 26 juni 2016

Aktie för aktie - så tänker jag inför kraschveckan på börsen

Det blir en tuff vecka på börsen. Spännande också för oss som gillar investeringar. Så här tänker jag kring vår plan närmaste tiden




Portföljen just nu

Med en möjlig nedgång på 15-20 procent i närtid är det bra att ha tänkt igenom vad jag vill göra. I det här inlägget tänkte jag gå igenom vår plan de närmaste veckorna. Först en titt på portföljen.

Vår portfölj och handel är alltid tillgängliga live via Shareville. Just nu är det fjorton aktier är det i portföljen, efter att Nordea, Ericsson och Alfa Laval fick lämna i slutet av förra veckan. Det gör att vi sitter på, för oss höga, 23 procent i kontanter. Ett spännande läge de kommande veckorna.



Jag får en del frågor om våra riktmärken för olika delar av portföljen. Det är inte några exakta gränser utan jag justerar baserat på marknadsbedömning och vad jag bedömer som aktuella bra köp. Mer generellt har vi alltid små, medelstora, stora och några globala bolag i portföljen. Jag håller även koll på att vi har en bra branschspridning och tillräckligt mycket i investmentbolag för att få upp riskspridningen. Ungefär hälften brukar ligga utanför Norden, i Tyskland och USA, men det har jag vridit ned tillfälligt under våren. Kontanter brukar ligga mellan 5 till 10 procent, där brukar nivån ligga vid att kunna finansiera nästa köp. Det är dock inte ovanligt att vi är fullinvesterade.

Jakten på fotfäste 

En känsla av fritt fall har tagit tag i politik, ekonomi och marknad. Den slår nu igenom med full kraft även om det i slutändan skulle landa lugnare än väntat.

I Storbritannien tvekar de uppenbarligen överraskade vinnarna kring vad de ska göra nu. Budet är att någon gång i höst, efter att en ny premiärminister tillträtt, kommer landet ansöka om utträde. Det var sannolikt dåliga nyheter för börsen. För det visar att det saknas en plan för genomförandet av folkviljan. Kanske inte så överraskande, eftersom kampanjen var ett hopkok från hela den politiska skalan helt utan gemensamt politiskt program.

Otåligheten märks inom övriga EU. Lämna in uträdesansökan med en gång som ni lovade, är kravet. Möten inom EU har för övrigt börjat hållas utan britterna. Unionen har nu sina egna problem att ta hand om och vill bli av med britterna så fort det går.

Intresset för att förhandla fram ett nytt genomtänkt avtal med landet verkar vara minimalt. Möjligen något som chockat framträdande företrädare för lämnakampanjen. Exempelvis har troliga nya toryledaren Boris Johnson förgäves gjort trevare om att det kanske trots allt går att hitta en överenskommelse med EU - i så fall med Storbritannien formellt utanför unionen. En del har gått så långt som att de tolkar tajmingen i David Camerons avgång, som att britterna nu försöker köpa tid för att få till något att förhandla om.
Samtidigt har Skottland aviserat en ny folkomröstning om att lämna Storbritannien. Det finns också stora namninsamlingar för en ny omröstning respektive att London bör lämna England. Politiskt rörigt med andra ord.

Effekterna rinner vinnarna ur händerna

Osäkerheten gäller även ekonomin där det redan kommit signaler om att Storbritanniens kreditbetyg sänks.

Två andra exempel från det som kallas mikroekonomin, båda med effekt på vår portfölj. Bilförsäljningen förväntas falla med 20 procent på kort sikt i Storbritannien när medborgarna blir mer försiktiga med stora utgifter. Dessutom är det oklart vilka handelsregler som nu gäller för tillverkning i landet. Det har redan lett till det här utspelet. "Ford considers UK job cuts after Brexit vote as carmakers eye future - Country produces 1.6m autos annually, mostly for export" (FT). Vi har BMW i portföljen med stor tillverkning av bilar i England (de har ju både Mini och Rolls Royce i sortimentet).

En annan nyhet var "Concern over UK challenger banks’ Brexit exposure - Investors highlight increased risk that new lenders now face" (FT). Här är det Handelsbanken som vi har i portföljen. Nu testas bankens exponering ordentligt, eftersom många tror att utmanarbankerna vunnit marknadsandelar genom att ta svårare affärer. Frågan är om Handelsbanken varit lika konservativa på bortaplan som de brukar vara på hemmaplan.
Situationen påminner en hel del om förra årets folkomröstning om Grekland skulle acceptera långivarnas krav. Vinnarna kommer snabbt till insikten att deras majoritet bara sträcker sig över den egna befolkningen eller i det här fallet över de som blir kvar. Ingen kan rösta om vad omgivningen ska göra. Förhandlingsläget där är i utgångsläget riktigt dåligt. Storbritannien vill få till stånd olika nya avtal med EU men erbjuder ingenting nytt tillbaka.

Det enda lämnasidan kan garantera är ett land helt utan avtal med EU. Allt annat är en förhandling mellan två parter. En personlig reflektion är att på den här punkten har britter, liksom grekerna före dem, blivit lurade av sina oppositionspolitiker. Ett uppvaknande som verkar varit tufft.

Det finns förstås två sidor av mynten ovan. För andra förändringar, som pundets snabba fall, har exempelvis underlättat för den pressade engelska stålindustrin. Tata Steel har meddelat att smältverken i Port Talbot blir kvar. Det pekar på en annan faktor i den nu påbörjade förändringen. Det är att det är en ny riktning, där det så småningom kommer att utkristallisera sig något nytt. De som förespråkat ett utträde menar förstås att fördelarna detta ger överväger turbulensen nu. Problemet för investeraren är att det är inget som kommer märkas på länge än.



Reklam - kom igång med sparandet och bli delägare i HM Nordnets samarbetspartners har fått möjligheten att ge sina läsare ett bra erbjudande. Sätt igång och spara, så bjuder banken på en HM-aktie. Vettigt tycker jag och delar gärna. Koden du behöver är Vänner2016 och via den här länken hittar du erbjudandet



Spridningsrisker är den verkliga oron

Det finns alltså en betydande oro för att Storbritannien står inför en smärtsam omställning. Det som verkligen oroar börsen är dock risken att det här är en händelse som får oöverblickbara följdverkningar.

Politiskt handlar det om kampanjer mot EU i bland annat Frankrike, Italien och Danmark. Även där diskuteras nu frågan att lämna EU. Tyskland har en liknande men svagare opinion i samma fråga.

Får den frågan ordentligt fäste så skulle marknaden reagera mycket starkt. För då är fundament både kring den fria rörligheten och vissa länders förmåga att klara sina höga skulder på agendan.

Ungefär så gick det till när Lehman Brothers konkurs startade finanskrisen. När banken inte backades upp av staten gick det upp för långivare i helt andra delar av ekonomin att deras lån inte var säkra.

Det finns också en hel rad potentiella smällar i andra vågen. En starkare dollar kan trigga den kris för tillväxtländerna vi såg förra året. Oljepriset kan kollapsa igen när dollarn stiger och prognoser för efterfrågan sänks. Möjligen värst skulle vara om den branschkris inom banksektorn som mullrade i vintras tar ny fart. Den byggde på att banker inte längre är tillräckligt lönsamma för att på sikt finansiera sin verksamhet. Minusräntan var en stor del av det problemet. Nu kan vi blicka ut över en förlängd period med kanske ännu lägre räntor.

Inget av detta är det som marknaden framhåller som det troligaste eller mitt huvudscenario för vår portfölj. Däremot är summan av osäkerheten nu så stor att det blir en omfattande flykt från risk.

Redan fullt vid sidlinjen

En typisk artikel för vad många förväntar sig nu var "Brexit Vote Leads to Frantic Day for Trading Desks, With Chill Seen Ahead" (wsj). I och med att frågorna som en Brexit leder inte kommer vara besvarade i närtid kommer investerarna att stanna vid sidlinjen när det första raset är över.

En faktor jag skrivit tidigare om är att den här nedgången börjar i ett mycket ovanligt läge. Det finns, genom centralbankernas försorg, kopiösa mängder kapital och redan ultralåga räntor. Dessutom har guldet haft ett bra år. Det är helt enkelt trångt på perrongen för den som inte vill åka med i bergodalbanan. Det kan därför uppstå överraskande trängseleffekter - där kapital kommer tillbaka till börsen helt enkelt för att alternativen är för dåliga.

Grundläget är ändå att marknaden och särskilt de stora förvaltarna ogillar att spekulera i politisk osäkerhet. Det kommer det finnas gott om länge. Det är både i stort och smått. Hur kommer brittisk ekonomi reagera? Vad kommer centralbankerna att göra? Kommer några branscher  (banker?) att krisa? Fast framför allt är alltså frågan - kommer krisen att smitta av sig till andra delar av världsekonomin?

I längden kommer sannolikt mycket av det som nu oroar reda ut sig. Initialt leder det dock till en flykt från risk, som inte kommer att lätta i närtid. Ett rimligt scenario är därför att vi nu både på makronivå och för enskilda aktier tittar på snabba fall men sedan en i, bästa fall, långsam återhämtning. Det verkar helt enkelt inte vara någon brådska tillbaka in på börsen.

Nu sitter vi redan med en fjärdedel av våra pengar vid sidlinjen. Annars hade jag antagligen börjat med att sälja av i portföljen. Möjligen blir det någon affär till i den riktningen. Vi får se. För jag tror som sagt att det finns mer nedsida en den som kommer redan första dagen.

Punkter jag använder för vårt investeringsbeslut

För att sammanfatta nuläget, ur investerarens perspektiv, såsom det framstår i nyhetsflödet just nu:

  • Vi kommer inte veta något vettigt om vad lämnasidan kommer att göra med sin seger på flera månader
  • Politiska risker runtom Europa kommer att poppa upp lite varstans närmaste månaderna
  • Ekonomiska utsikter för Storbritannien och troligen EU kommer att revideras ned
  • Investeringar och konsumtion kommer att minska eller åtminstone ge intrycket av att de minskar
  • Det är en öppen fråga om oron sprider sig utanför Brexitfrågor till andra möjliga ekonomiska oroshärdar
  • Det kommer att komma stora politiska utspel för att lugna marknaderna
  • Den här krisen är unik i den meningen att det redan finns mycket kapital utanför börsen.

Sammantaget är bilden att det blir en utdraget och på vägen ned volatilt fall på börsen. Det är också rimligt att när oron lättar så kommer pengar leta sig tillbaka till sådant som kan ge bättre avkastning än minusräntor.

Planen just nu

Det här leder mig till följande plan. Notera att den med all säkerhet kommer att ändras rätt ofta i närtid vart efter bättre beslutsunderlag kommer fram.


  • Jag kommer försöka sänka vår exponering ännu mer under måndagen. Antingen genom att sälja någon aktie eller köpa en bearfond. 
  • Med start senare i veckan räknar jag med att börja leta aktier som inte är berörda av händelserna. 
  • Jag letar dels utdelningsaktier, dels efter bolag med bra tillväxt - i båda fallen eftersom händelserna nu lär pressa räntorna länge. Jag letar också efter exempelvis bolag med tydliga svenska eller amerikanska kassaflöden - i båda fallen för att de egentligen rätt långt bort från händelserna.
  • Jag räknar med att en vändning uppåt dröjer men möjligen kan rapporterna som är på ingång vara ett avbrott. Grundplanen är dock att använda åtminstone en månad för att återvända till fullinvesterad.
  • Den största risken att bevaka är alla signaler om att krisen når utanför Brexitfrågorna (exempelvis till bank). I så fall är det läge att tänka om och börja sälja av igen.
  • Jag kommer att ha fullt upp med bolagen som finns i portföljen, så bortsett om jag plockar tillbaka någon aktie jag nyss släppt så lär det inte bli så många nykomlingar.

Några ord om aktierna i portföljen

HM ligger vi redan tungt i och jag tror klädbranschens strukturella problem är rätt knepiga. Det är inte här jag letar lägen att gå in. Snarare är en kandidat att minska i.

Investor kommer reagera ordentligt på grund av sin koppling till bank och cykliska verkstadsbolag. Här ser jag mer ett möjligt köpläge beroende på hur mycket det dippar. Lite liknande tänker jag kring ABB.

Vitrolife, Cellavision och Doro är marginellt berörda av försäljning till Storbritannien men i stort är de bra exempel på bolag där fallet kan plocka ned dem till intressanta nivåer för nya köp. Cellavision gynnas också av en starkare dollar.

BMW är redan billiga och går fortsatt riktigt bra. Samtidigt är de berörda både genom sina fabriker i Storbritannien (och brittiska varumärken) samt har strukturella utmaningar genom Tesla, en dopad konjunktur och pånyttfödd konkurrens från Mercedes. Inget givet köp men det till rätt pris så.

Norsk Hydro och Millicom dras med nedåt av att oron spiller över på råvaror respektive tillväxtländer. Millicom missgynnas därtill av starkare dollar. I grunden är det bolag jag kan tänka mig att öka i om jag tror spridningsriskerna är under kontroll.

Handelsbanken lär drabbas hårt av oron, genom sina brittiska filialer. Jag litar på att banken skött sig även denna gång och kommer att leta köplägen. Vi börjar med en ganska liten position så det kan bli några köp.

Apple får kämpa på med en dyrare dollar men är i övrigt inte berörda av händelserna. Nu närmar sig lanseringen av deras nya telefon. Kan vara köpläge.

Marine Harvest har gått från klarhet till klarhet. En nedgång där skulle kunna vara ett köpläge.

Besqab och Bahnhof är bra exempel på svenska kassaflöden. Båda kan komma att falla ordentligt nu. Där kommer jag i så fall öka. Det finns andra liknande bolag jag också skulle kunna passa på i.

Med andra ord ett utgångsläge jag ser fram emot med viss tillförsikt. Bland bolagen jag sneglar på vid större kursfall finns AQ Group, Atlas Copco, Lundin Petroleum, Statoil, Maersk, Frontline, Kabe, gärna något inom e-handel och det mesta inom svensk byggsektor.


lördag 25 juni 2016

Risken i Nordea är på riktigt

Det blåser för det mesta om Nordea och kanske kan de segla förbi reven även denna gång. Riskerna ska dock tas på allvar.

Bank är inte vad det varit


När Värdepappret hade bankspecial i våras fick jag chansen att skriva en lång omvärldsanalys. Sedemera publicerad även här på bloggen i "Slutet för den klassiska bankinvesteringen".

I analysen var det tydligt att stora europeiska banker står inför omvälvande utmaningar. Den underliggande efterfrågan på banktjänster har varit driven av kredittillväxt. Här hemma har vi märkt det på bankernas allt högre utlåning till boende.

Kombinera det med att minusräntor påverkat lönsamheten i inlåningen och banksektorn sitter fast i ett skruvstäd. Det är svårt att föra över kostnader för att spara till kunderna men om räntan stiger är risken att kunderna lånar mindre.

I tidigare ränteuppgångar har utlåningen börjat på en låg nivå och stigit med konjunkturen, trots högre lånekostnader. Så ser det inte ut den här gången. Tvärtom är staten angelägen om att med allt hårdare regler tvinga med belåningen till nivåer samhället kan acceptera. Det gäller även i Sverige, som haft två bankkriser inom loppet av 25 år.

Digitalisering är en annan trend som förändrar bankvärlden men här ligger möjligen svenska banker bättre till än snittet, även om det inte är givet. En större fråga är den skärpta genomlysningen av bankers beteende och interna styrning, det som kallas governance.

I många andra länder har summorna som gått till böter för allt från manipulerade kurser på olika marknader till skattefusk rusat. Det är belopp som inte står Volkswagenskandalen efter. Dessutom har effekten blivit att både kundernas och statens förtroende för bankerna sviktat. Det är allvarligt i en situation där det inte är självklart vem som ska stå som garant för nya lösningar i banksektorn. Branschen öppnar upp sig för konkurrensen från sådant som ApplePay.

Allt det här har gjort att många europeiska banker värderas under eget kapital. Våra svenska banker möter i stor utsträckning mycket svagare konkurrens än banker i andra länder och har en hög lönsamhet. Det är dessutom lite mindre och inte riktigt lika exponerade mot problemen som drakarna i Europa. Med ett undantag - Nordea.

Reklam - kom igång med sparandet och bli delägare i HM Nordnets samarbetspartners har fått möjligheten att ge sina läsare ett bra erbjudande. Sätt igång och spara, så bjuder banken på en HM-aktie. Vettigt tycker jag och delar gärna. Koden du behöver är Vänner2016 och via den här länken hittar du erbjudandet



Allt är aktuellt i fallet Nordea

Nordea har alla ingredienser ovan. Det finns en konflikt om bankens inblandning i diverse avancerade skatteupplägg med koppling till kunder som inte alltid framstår som helt lämpliga. Den stämmer precis in på den typ av problem som exempelvis Telia haft och som är vanliga i banksektorn i övriga Europa. Bankens försvar har hittills varit att bagatellisera affärerna. Det är precis så exempelvis Deutsche Bank länge bemötte den bankens interna styrningsproblem. Det kan förstås fungera men det är viktigt att förstå att det finns en risk att det inte går att hålla emot granskningarna i längden.

En viktigare faktor är nog ändå hur mycket kapital en bank som Nordea behöver. Häromdagen kom en nyhet som är vardagsmat ute i Europa. "Hemligt PM från FI: 80 miljarder saknas i Nordea" (SvD). När en medarbetare på Finansinspektionen räknat på Nordeas kapitaltäckning såg den för tunn ut. Det väckte förstås ett ramaskri från banken, vars egna beräkningar visade på helt andra siffror. Punkten där de räknade olika var kring hur stor risken var i företagsutlåningen.

Nu ska inte själva promemorian överdrivas. Det är så myndigheters verksamhet fungerar, när den fungerar. Medarbetare får inom sitt ansvar analysera och göra de iakttagelser de tror är rätt. Därefter bereds iakttagelserna och berikas med andra infallsvinklar. I det här fallet har Finansinspektionen förklarat att de summor som nämns i promemorian inte är myndighetens bedömning utan just bara en analys från en medarbetare.

Exemplet visar dock en annan sak. Economist och ett antal andra tidningar har skrivit om risken med att låta bankerna bedöma och värdera sina egna risker. Riksbanken överväger av samma skäl att ställa vissa så kallade bruttosoliditetskrav på bankerna. Så det är ingen unik diskussion. Nordea tycker att banken har det kapital banken behöver. En analytiker som granskade siffrorna kom till en annan slutsats. Ungefär så började det även i Danmark häromåret - då Danske Bank fick sin riskmodell underkänd och tvingades ta in nytt kapital.

Det finns inget som säger att det går så för Nordea men inte heller något som talar emot. Inget förutom Nordeas egna matematik.


fredag 24 juni 2016

Brexit - så agerar jag nu

Pang - där small årets största nyhet. Vad gör jag nu? Funderar på det i det här inlägget.

Britterna lämnar EU

Det blev en lång natt framför en dansk (!) valvaka. Det är en utmaning att hänga med när var och varannan siffra är halvfjerds och liknande. Först såg det helt avgjort ut till stannasidans fördel men sedan svängde det.

Marknaden hade räknat med en Bremain och under torsdagen hade därtill ett flertal privata väljarundersökningar pekat på att britterna skulle stanna i EU. Det hade drivit upp pundet till den högsta växelkursen i år mot exempelvis dollarn. Med andra ord slog det här ner som en blixt på marknaden. Det lär prägla den första perioden av börsreaktionen.

En genomgång av nuläget, med länkar, finns "Börsstorm när Brexit blåser in - här är nuläget" (Nordnetbloggen). I det här inlägget ger jag några egna korta reflektioner.


Reklam - kom igång med sparandet och bli delägare i HM Nordnets samarbetspartners har fått möjligheten att ge sina läsare ett bra erbjudande. Sätt igång och spara, så bjuder banken på en HM-aktie. Vettigt tycker jag och delar gärna. Koden du behöver är Vänner2016 och via den här länken hittar du erbjudandet


Ras med pengar vid sidlinjen

I närtid tittar vi rimligen på tvåsiffriga nedgångar på börserna. Det kommer också vara ett hårt tryck på placeringar som sänker risken i portföljen. Det betyder dollar, guld och liknande. Därtill kommer med all säkerhet nya löften om stimulanser i närtid.

Det här ger den paradoxala situation som jag skrivit om i tidigare inlägg att det här raset inleds med redan pressade långräntor, placerare med stora belopp i kontanter (trots minusräntor) och högt pris på det mesta som skyddar mot risk. Det som kallas pengar vid sidlinjen. Frågan är hur dessa pengar nu agerar. Samtidigt ska det till en början säljas av en del för att gå ur de felaktiga positioner som tagits sista veckorna.

Det här nästan garanterar en extremt hög volatilitet. Dessutom lär det bli ännu en stor rotation mellan olika sektorer. Nu ser ju all stabil avkastning, om än låg, plötsligt lockande ut.



Tankemodellen

Bilder från Pixabay
Vi drog ner aktieexponeringen i veckan, som jag skrev om i Dags att sälja när segern är diskonterad?. Nu kommer jag att agera ungefär som jag beskrivit i ”Läsarfrågor – min gameplan för Brexitveckan”
och ”Värdeinvesterarens guide till Brexitoron” (Nordnetbloggen).

Det innebär i korthet att jag är redo att sälja av ytterligare en del i närtid och sedan kommer försöka placera om mot bolagen som reagerar på börsoron men egentligen inte är så berörda. Vem vet nu kanske man kan få köpa Vitrolife till ett vettigt pris igen.

Slutligen inser jag att det här börsläget kan stressa upp många investerare. Jag är knäpp nog att tycka sådant här spännande. Den politiska oron är verkligen inget som glädjer mig (varken i riktiga livet eller på börsen) och jag är ingen självplågare som gillar att se portföljen krympa. Däremot tycker jag det är livsnerven i investeringar när det händer saker.

Alla har förstås inte den inställningen till sitt sparande. I den situation vi nu går in i är det ett helt rimligt alternativ att tuffa på som vanligt. För en stor skillnad mot exempelvis finanskrisen är att det här, så långt det går att överblicka, är en politisk kris inte i fullt ut en ekonomisk. Det går ju bra för Storbritannien och allt mindre dåligt för övriga Europa. Jag skulle därför inte, för min del, vara alltför orolig för att helt enkelt behålla mina innehav och fortsätta spara löpande. I längden är det bolagen som räknas.

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här

Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!

torsdag 23 juni 2016

Läsarfråga: reflektioner om en Swexit?

Vad skulle hända vid en Swexit? Det är kul med tänk-om-trådar. Här kommer mina funderingar.

Frågan

Jag tar gärna upp inläggsförslag genom läsarfrågor. Det är lite kö, så det kan bli en del väntetid men jag försöker plocka upp en hel del. Ibland ihopklumpat till en mer generell frågeställning. Här kommer ett ämne många snuddat vid.
Hej!
Jag skulle tycka det var intressant om dina åsikter angående en eventuell swexit? Vilka är de främsta positiva konsekvenserna? Mindre avgifter? Svagare krona (ökad export)? Även vilka som är de värsta negativa konsekvenserna. Handelsbarriärer? Lämnade på "ytterkanten" av de övriga länder?

Mvh
Simon
Det här ju inte en fråga det egentligen går att svara på utan mer något att resonera kring. Senast igår hade Nils Lundgren, som via sitt tidigare ledarskap i Junilistan drivit på mot EU-samarbeten, ett debattinlägg i Dagens Industri.

Det var i princip fritt från ekonomiska argument förutom att Lundgren anser att befintliga analyser från OECD, IMF med flera är partiska och att frihandel numera löser sig ändå via andra samarbeten. Huvudlinjen i inlägget var istället dels en fråga om demokratiskt inflytande, dels känslomässig kring frågan var människor känner sin tillhörighet. Är vi svenskar, européer eller något annat när hjärtat får styra?

Reklam - kom igång med sparandet och bli delägare i HM 

Nordnets samarbetspartners har fått möjligheten att ge sina läsare ett bra erbjudande. Sätt igång och spara, så bjuder banken på en HM-aktie. Vettigt tycker jag och delar gärna. Koden du behöver är Vänner2016 och via den här länken hittar du erbjudandet


Mina tankar om en Swexit

Nils Lundgrens mestadels politiska inspel är inte riktigt frågor för den här bloggen. Mina inlägg i den här frågan färgas dock säkert färgas av att jag gillar EU och absolut föredrar det framför att ha klåfingriga politiker närmare inpå mig - i riksdagen, kommunen eller bostadsrättsföreningen. Det blir helt enkelt mer utrymme för individen i ett större, mer anonymt, sammanhang än i ett mindre. 

Det sagt inte som debattinlägg utan för att ge lite nyanser till mitt svar på frågan. Vilka ekonomiska frågor är det som påverkar bedömningen? Jag kan spontant och ur minnet från de olika rapporter jag läst plocka upp följande (är på resande fot, så det blir inte så många länkar idag).

Valutan och en gemensam penningpolitik

Sverige har sedan nittiotalskrisen mer eller mindre hårt knutit kronan och därmed räntan till euron. Det började som en trovärdighetsfråga för att inte svensk inflation skule återgå till nivåerna på 70- och 80-talet. Nu är det i praktiken även en förutsättning för svenska exportbolag att det finns en stabilitet i växelkursen mot den största handelspartnern, som EU-länderna är. 

Däremot har det varit en möjlighet att på marginalen kunna spela med kronkursen och i någon utsträckning med räntan jämfört med euroländerna. Finland har haft svårare att anpassa sig till problemen som följde av Nokias nedgång och Rysslandskrisen när de fått hålla sig till eurons växelkurs. Det är också tydligt att det varit svårt att använda åtstramningar och migration som metod att jämna ut förutsättningarna i ekonomin mellan Grekland och Tyskland, för att ge ett exempel. 

Det finns ett utmärkt exempel på hur svårt det är i realiteten att få till den rörlighet som skulle krävas för ett gemensamt valutaområde. Tyska sparare har stora belopp på sparböcker med nollränta trots att det finns tyskspråkiga italienska och polska nätbanker med samma insättningsgaranti från EU och bra ränta. När det är svårt att ens flytta sina pengar är det förstås ännu svårare att få människor att flytta och bli väl mottagna inom unionen. Det som gjort USA till en stor och hyggligt välfungerande valutaunion. 

Dessutom är det faktiskt så att även i USA är det svårt att ha en valuta och en ränta. Just nu blöder mellanvästern och andra delstater med oljeproduktion medan det vid de mer tjänsteinriktade kustdelstaterna Kalifornien och New York kokar över.

Problemet i en diskussion om valutan och penningpolitiken är att Sverige antagligen inte skulle frikoppla sig från Europa bara för att vi ytterligare distanserade oss politiskt. Vår valuta och ränta skulle fortsatt styras från Bryssel, eftersom det är med EU vi har våra affärer och med deras bolag vi ofta konkurrerar internationellt. Vi står ju utanför euron men har ändå minusräntor trots högt tillväxt, för att ta ett exempel. 

Frågan är därför vad det är man diskuterar. Är det rätten att få vrida lite på marginalen i räntorna och växelkursen i utbyte mot att inte få påverka Europas gemensamma ekonomi eller är det att frikoppla sig från Europa och försöka bygga något eget? Det första är möjligt och det val exempelvis Norge gjort. Det gör inte så stor skillnad och skulle troligtvis bara ha begränsad effekt på ekonomin. Det andra, att på allvar sluta följa den väg övriga Europa väljer skulle troligen ha mycket stora effekter. Det är väl i egentligen i princip orealistiskt för ett land som Sverige att överväga att distansera oss från förutsättningarna i ett grannland som Tyskland. 

Så troligen är det vi talar om inte att Sverige slutar följa EU och eurozonen utan att vi följer deras vägval, struntar i att påverka men förbehåller oss rätten att avvika lite grann.

De fria rörligheterna

Det andra stora området är förstås rätten för människor, varor, tjänster och kapital att fritt och med enhetliga regler röra sig inom EU. Resonemangen ovan gäller till stor del här med. För att ta ett enkelt exempel. Om Sverige skulle kräva visum från alla EU-medborgare (och vice versa), så skulle det förstås få en massa mindre och troligen negativa konsekvenser även på ekonomin. Om det vore lätt att få visum och skulle problemen minska. För att det skulle vara lätt skulle Sverige behöva anpassa sina regler kring exempelvis gränskontroller till EU. 

Så svaret blir det samma. Om man med en Swexit menar att vi avhänder oss inflytandet, tar lite egna beslut på marginalen men i stort sett följer EU-regler, då händer inte så mycket. Då blir vi som Norge (minus oljan). Om det däremot betyder exempelvis att vi inte vill tillåta utländsk arbetskraft i Sverige, så innebär det förstås att svenskar inte kan arbeta i Europa. Samma med kapital. Vill vi ha fri rörlighet för investeringar inom EU får  vi säkert ansluta oss men som sagt inte påverka villkoren. 

Det finns däremot få, om några, ekonomer som tror att en utvecklad ekonomi som Sveriges gynnas av att hindra rörlighet med länder i sitt närområde. Den som vill se exempel på hur illa det kan gå kan titta på Sydamerika under andra halvan av förra seklet. Nu har jag inte uppfattat att det är någon frikoppling som de som vill ut ur EU förespråkar. Så då är som sagt effekten mindre och handlar mer om att inte påverka men få styra fler detaljer på marginalen själv.

Fri konkurrens och handelsregler

Det område där ett utträde skulle få störst, och i min mening mest negativ, konsekvens är inom området fri konkurrens. Det är lätt att glömma det land Sverige var före inträdet i EU. Inom snart sagt varje del av ekonomin fanns starka branschorganisationer som i samråd med staten förhandlade om allt från priser till villkor på olika marknader. Kan någon tänka sig ett statligt infört prisstopp numera? Det fanns inte ens en konkurrensmyndighet i Sverige förrän strax innan vi gick med i EU. Här tror jag samarbetet och införandet av allt mer europeiska och globala konkurrensregler verkligen gjort skillnad. 

Sverige ligger nuförtiden i täten av dessa frågor inom EU och har definitivt bidragit exempelvis till liberalare regler inom post och tele. Även här skulle det förstås gå att skriva på att EU:s konkurrensregler fortfarande ska gälla i Sverige. 

Samma sak med olika regler kring miljö, handel med mera. Inom EU finns det alltid ett starkt syfte att underlätta rörligheten inom unionen. Utanför EU kan man ansluta sig till detta och det händer inte så mycket (men man måste fortfarande införa samma lagar). Kliver man av det underlättar det underliga särregleringar som gör handel svårare och som då kommer möta motsvarande handelshinder från EU (godkänner inte vi deras produkter, så godkänner inte de våra). 

Så nästan alla svar pekar i samma riktning. Det går att gå ur, återskapa en egen regelskapande byråkrati som kommer ägna större delen av sin tid åt att förhandla med EU. Det finns inga tydliga bevis på hur det skulle påverka ekonomin. Lite negativt är min gissning - fler regler och byråkrater närmare ekonomin brukar ha den effekten. Men det går att hävda motsatsen - att möjligheten att skruva lite på hemmaplan underlättar. 

Ett verkligt utträde skulle däremot få mycket stora konsekvenser inom alla områdena ovan men finns det någon som förespråkar det?

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här

Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!


onsdag 22 juni 2016

Se upp för falsklarm sista dagen före Brexitvalet

Sista dagen inför Brexitvalet har en särskild dimrådå på marknaden. Ingen vet vad andra vet, så då reagerar alla på det som de tror att någon vet. :)

Brexit är det över nu?



En av mina inspirationskällor till serien "3 snabba"  är Financial Times olika små videolklipp i artiklarna. Det finns förvisso lite överallt men det jag gillar är hur lätt de diskuterar även lite svårare ämnen. En av mina favoriter är Katie Martin här i Short View om "Brexit and markets: what to watch". Den tillhörande artikeln var en inspiration till punkt 1 i dagens 3 snabba.

Reklam:Spara 1000 kronor få en HM-aktie, koden du behöver är Vänner2016 (klicka här)

Sista frossan

Det är en kombination av faktum och det vi svenskar kallar en klintbergare (dvs att en berättelse vandrat runt tils den upplevs som sann) att många hedgefonder laddat med egna exit polls i anslutning till valet. Det ska sedan användas för att spekulera i valresultatet. Främst för eller emot pundet. Ytterligare för finns inte så mycket att hämta men nedsidan är desto större.

Saken är den att denna samtidssaga har gjort så starkt intryck att många tror att signaler om vad som helst under valdagen kan resultera i stora kursrörelser. Kanske är investerarens bästa tips att helt enkelt ta helg en dag tidigare. 

Oavsett vilket kan det vara bra att veta att vad som än händer under torsdagen, så kan det vara brus när marknaden reagerar på tron att någon vet något. 

Jacob Henriksson, alias Gottodix, som du kan följa på Facebook, Shareville här eller på Twitter @gottodix om du vill följa det jag läser

Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här

Missa inte att följa mina dagliga inlägg på Youtube och Facebook!


Featured Post

Senaste filmerna från vloggen

Här hittar du alltid senaste klippen från mina vloggar - 3 snabba och Sparskolan. Jag fyller även på med andra klipp och poddar dä...

Aktuella data från OECD

Reklam