Därför lånar vi till bostadskarriären

Ibland framställs bostadsköpare, särskilt i storstadsområden, som överbelånade känslomänniskor med ständigt nybyggda kök. Bostaden framställs också som det damoklessvärd som hänger strax över huvudet på alla Stockholmare.När det kommer en vindpust från finansmarknaden kommer svärdet falla ned och en gång för alla döda de uppblåsta fantasierna om rikedom.

Det är ingen bild jag känner igen mig i. Vi har levt ett mycket enklare liv och för oss har en egen bostad tvärtom varit en avgörande livlina vid ett tillfälle. Jag köpte med topplån från mina föräldrar min första bostad på Södermalm för knappt femton år sedan. Det var en härlig stund att ha en egen bostad - en tvårummare på 48 kvadrat. De första tio åren sedan jag flyttade hemifrån hade olika tillfälliga lösningar varit vardag. Jag hade dock lyxen att kunna flytta mellan lägenheter som ägdes av mina föräldrar, så jag hade det ju bättre än de flesta.

Min egen insats på den första lägenheten var knappt tvåhundra tusen (som jag räntefritt fått låna från mamma och pappa). När Affärsmodellen flyttade in blev det till slut för trångt. Vi tog med oss en miljon i vinst och flyttade till en större lägenhet. Som tur passade vi då på att inte använda hela vinsten som insats utan satte in en del pengar i en buffert. Vi gjorde alltså det som så ofta belackas, vi höjde lånen.

Livet i den nya lägenheten var allt annat än en lyckosam period. Vi fick använda en kvarts miljon på sjukvård de åren. Nej, det är absolut inte gratis att bli sjuk i Sverige om någon tror det. Har man inte kontanter eller något att sälja är det väldigt tungt. Jag tackar vår lyckliga stjärna att vi slapp prata med banken om våra problem, vilket är det som dagens ungdomar kommer att få göra när de tvingas amortera mer än de klarar utifrån livets alla risker. En olycka kommer sällan ensam. I den nya lägenheten pajade badrummet. Samtidigt visade det sig att föreningens garage hade sprickbildningar. Till att råga på allt hade vi, nyförälskade, betalt för mycket för lägenheten från början, När äventyret var över stannade notan på en halvmiljon. Lägg till det att Skatteverket tog skatt på vinsten från den första lägenheten. Dessutom var det mäklaravgifter när vi sålde och inteckningsavgifter när vi köpte. Hela miljonen vi hade i buffert var slut och det helt utan en enda lyxrenovering. Däremot hade vi överlevt en tuff period i vårt liv tack vare min första bostad.

Sedan flyttade vi till den högst ordinära villa vi har idag. Gnetande och sparande under åren före hade gjort att vi fått ihop till de tre hundra tusen som behövdes som insats. Än en gång var vi fullbelånade. Det här var 2010. Nu har bostaden stigit i värde från 4,7 miljoner till 6,5 miljoner. Det är sex gånger pengarna på insatsen. Inget jag någonsin kommer att få uppleva på aktiemarknaden. Samtidigt har vi sparat ihop en dryg miljon i aktier och har en buffert för livets små händelser. Den har vi redan utnyttjat till att byta ännu ett trasigt badrum, taket på huset samt till en bergvärmepump. Bufferten fyller vi dock på löpande.

Så jag vet inte om vi har det vitt och fräscht precis. Däremot kan jag säga till livet - bring it on!